Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker.

Hur Planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna. Ronneby är en kommun likt många kommuner som har den här problematiken mellan urbanitet och natur.

Syftet med denna uppsats är att beskriva begreppet läxa, varför lärare ger läxor samt om lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där sex lärare som arbetar i grundskolan deltagit. Resultatet av studien visar att lärarnas definition av begreppet läxa är lika över lag. Läxor för de intervjuade lärarna är skolarbete som eleverna gör efter skoltid, något de gör färdigt eller övar på hemma eller i skolan efter skoltid. Syftet med läxor är färdighetsträning, befästa något eleven gått igenom i skolan men även att eleven ska lära sig ta ansvar över sitt skolarbete och att Planera för framtida studier.

Detta 20-poängs projekt på D-nivå har genomförts som en fallstudie på Kinnarps AB i syfte att utveckla en prognostiseringsprocess. Processen ska förbättra framförhållningen och underlätta planering på medellång sikt. Efter att undersökt de problem som upplevs på Kinnarps utvecklade vi följande problemformulering:Hur ser prognostiseringsarbetet ut på Kinnarps idag?Hur bör en generell prognostiseringsprocess utformas?Hur kan prognostiseringsprocessen anpassas till Kinnarps?En kartläggning av de berörda avdelningarna utfördes för att besvara den första frågan. Kartläggningen genomfördes genom intervjuer av personer på marknads-, produktions-, inköps- och leveranslogistikavdelningen, även återförsäljare intervjuades då de har kontakt med slutkunden och kunskap om marknaden.

Vi har skrivit detta arbete för blivande och yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att ta reda på vilka fördelar och nackdelar det finns med ett ålders¬blandat arbetssätt och hur gruppdynamiken påverkas av en åldersblandad sammansättning. Vi har belyst lärar- och elevperspektiven och genom intervjuer fått fram fem lärares och två elevers uppfattningar och erfarenheter om denna organisationsform. Vi har även tagit del av tidigare forskning genom litteraturstudier inom området. Det finns både pedagogiska vinster och förluster med att arbeta åldersblandat.

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle få stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. Vårt resultat visade att förskolepersonalen ansåg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men även att Planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhållningssätt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen även ansåg att förskolepersonalen höll sig på avstånd genom att betrakta dem i deras lek.

Småföretag har stor betydelse för det svenska näringslivet och många av dessa företag är familjeföretag. En av familjeföretags största utmaningar är planering inför generationsskifte. Många företagare drar sig dock för att Planera, eftersom överlåtaren måste ge upp sin makt och kontroll över företaget och därmed kan känna att han/hon ger upp sin identitet. Syftet med examensarbetet var att, med hjälp av ett praktiskt exempel, förklara planeringsprocessen inför ett familjeföretags generationsskifte, samt att ge rekommendationer för vad företag bör tänka på inför generationsskifte. En fallstudie med personliga intervjuer och en telefonintervju valdes som datainsamlingsmetod och till studieobjekt valdes ett familjeföretag som varit med om två generationsskiften.

Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan Planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv. De förhållningsätt som därmed kommit fram har tillsammans med en platsanalys för området, ett industriområde i sydvästra Kristianstad, legat till grund för de riktlinjer och rekommendationer som redovisas i uppsatsen..

Syftet med studien var att ta reda på om förskolebarn kan utveckla sin förståelse för det naturvetenskapliga fenomenet vatten, dess faser, fasförändringar och kretslopp genom en rad olika aktiviteter under fem veckor. Sex barn i fyra till fem års ålder deltog i fem aktivitetstillfällen. Barnen intervjuades med samma intervjufrågor före och efter aktiviteterna för att ta reda på om deras förståelse utvecklats. Resultatet visar att det går att utveckla barns förståelse för de olika fenomenen och i diskussionen framkommer det att det finns viktiga aspekter att tänka på för att göra detta möjligt. Bland annat är det av vikt som pedagog att vara påläst om lärandeobjektet, öppna frågor leder till att barnens tankar kommer fram vilket gör att pedagogen kan utmana barnen samt för att kunna Planera kommande aktiviteter efter barnens nivå.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna Planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna.

Arbetet undersöker prestanda och estetik hos A*PS och Theta* inom olika miljötyper, där miljötyper är ett generaliserat begrepp för spelmiljöer och innefattar en struktur samt ett antal blockerande objekt. Båda teknikerna är varianter av A*-algoritmen och används för att åstadkomma estetisk vägplanering. Vägplanering innebär att finna en kortaste väg från en punkt A till en punkt B i en graf. En populär grafrepresentation i spel är rutnät med blockerande och icke-blockerande noder. Ett problem med rutnät är att algoritmerna tenderar att Planera sina vägar längst med kanterna och därav resultera i sicksackformade vägar.

Det finns många politiska mål på området trafik och jämställdhet och det finns även ett tydligt politiskt mål om att trafikplaneringen skall Planera för ett jämställt transportsystem. De fysiska miljöer som Planeras idag kommer stå i 100 år eller mer och då gäller det att förstå konsekvenserna av dessa strukturers utformning. Trafik och trafikplanering har traditionellt varit en mycket mansdominerad sektor och planeringen har främst gynnat män och mannens främsta transportmedel ? bilen. För att få in jämställdhetsfrågorna i planeringen så kommer det krävas förändringar.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur tandhygienister på tandvårdskliniker för allmäntandvård identifierar tandvårdsrädda patienter och hur de uppfattar att behandla dessa. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med elva tandhygienister som arbetade på Folktandvårdskliniker inom allmäntandvård i Kristianstad med omnejd. Metoden var kvalitativ och data analyserades med en innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades och analyserades och resulterade i tre huvudkategorier som beskrev hur tandhygienister identifierar tandvårdsrädda patienter och upplever att behandla dessa. Kategorierna var patienternas beteende, psykologiskt tillstånd och hantering.Resultat: Tandhygienisterna försöker att vara lugna och fokuserade på att hjälpa och behandla den tandvårdsrädde patienten på ett så tillfredställande sätt som möjligt.

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010, Lpfö 2011) ger förskollärarna det övergripande pedagogiska ansvaret i verksamheten. Detta medförde att jag valde att intervjua fyra förskollärare för att få svar på hur de använder sig av barnsamtal. Mitt syfte var att beskriva hur pedagoger uppfattar och använder samtal i arbetet med barnen i förskolan. De tre frågeställningarna som jag sökte svar på var; Vad ser pedagogerna inom förskolan som grundläggande vid barnsamtal? Varför är barnsamtal viktiga? Vem gynnas av barnsamtal? Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och jag har använt mig av intervjuer som informationshämtande metod.

Då kriser blivit en allt vanligare del av organisationers vardag har forskningsområdet som behandlar detta växt kontinuerligt. Fältet kallas crisis management och angriper organisationskriser från två perspektiv, dels planeringen inför framtida kriser och dels hanteringen av krisen när den väl brutit ut. I denna uppsats har vi valt att fokusera på den förstnämnda aspekten och undersökt och analyserat hur Upplands Lokaltrafik AB (UL) utefter vårt teoretiska ramverk arbetar med planering för kriser. För att undersöka detta har vi genomfört en intervju med företagets informationschef, tillika ansvarig för UL:s krisplanering, samt studerat deras dokumenterade krishanteringsplan. Vår undersökning visar att de inom organisationen arbetar målmedvetet med de olika delarna av krisplaneringen, ett arbete som fortlöpande uppdateras allt eftersom nya lärdomar dras.