Denna studie handlar om hur det som kallas Reggio Emilia inom förskolan kan komma till uttryck i några svenska förskolor. I vår litteraturbakgrund har vi skrivit om själva bakgrunden till hur det startade i Italien vid tiden för andra världskrigets slut. Här tar vi upp vad som är viktigt i deras filosofi och hur det kom till Sverige i början av 1980-talet. Vi har gjort kvalitativa intervjuer på några förskolor för att få svar på vår problemprecisering som var följande:-Vilka innebörder ger pedagoger ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt?-Vilken betydelse kan ett s.k.

The study shows how seven informants, all studying at a university in northern Sweden to become art teachers, perceive and relate to controversial contemporary art in the context of secondary school art education. The study is based on semi-structured interviews. The study contributes to a nuanced view of these informants opinions and thoughts regarding provocative contemporary art, in relation to the school's democratic values ??and founding mission. The seven informants' responses were compiled thematically linked to the study's purpose and issues to allow for comparisons and analysis.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad kunskap om hur HR-medarbetare lyckas förena arbete med fritid i kombination med deras flexibla arbetstider. Då HR-enheten dagligen arbetar med individer som befinner sig i olika faser i livet är det intressant att se hur de hanterar sina egna förhållanden i vardagen, arbetet och fritiden. Orsaken till att obalans uppstår beror oftast på att arbetslivet invaderar på fritiden vilket leder till att individen har mindre ork över till andra aktiviteter efter arbetstid. Att få balans handlar om individens förutsättningar att kunna hantera ett flexibelt arbete och krav utifrån, men även individens egna strategier för att uppnå balans har betydelse i sammanhanget. Då ämnet ?work-life balance? inte är fullständigt för att uppnå syftet med undersökningen har vi även valt att lägga till områden som flexibilitet, tillgänglighet och stress i vår studie.

Detta arbete har jag skrivit i samarbete  med företaget Färdig Betong(FB) som tillverkar plattbärlag, dvs förtillverkade betongelement till bjälklag i hus. Till största del handlar arbetet om mängd och tid dvs. om och när fabrikerna kan leverera.   Jag tittade även på lagrets inverkan på produktionen. Det visade sig att obalans i lagret hade  oönskade effekter, såsom brist på ritningar vid för stort lager och riskerad leveranssäkerhet vid för litet lager .  Jag försökte hitta en formel som tog hänsyn till både aktuell produktion och lagret vid ett beslut om order. Efter olika försök så kom jag fram till en formel som uppfyllde de olika kriterierna.

Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan Planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv.

Det råder en urbaniseringstrend i hela världen. När allt fler vill få rum i staden blir utmaningen stor att Planera och bygga städer som både är långsiktigt hållbara och utgör en god livsmiljö. Numera förespråkas ofta den täta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilåkande, stärker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lättare för människor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnå det täta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas även på parker och andra grönområden som möjlig mark för bebyggelse. Då grönytor har signifikanta positiva effekter på människans välmående och på miljön, som förbättrad folkhälsa, renare luft och större biologisk mångfald, är det problematiskt att ersätta alltför mycket av grönskan med byggnader.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att Planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi Planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter.

Arbetet som polis innebär i många fall att man måste arbeta under natten. Det är då lätt att dygnsrytmen blir rubbad. Syftet med denna rapport är att ge de personer som arbetar eller kommer att arbeta under natten information som kan vara till hjälp för att få kroppen att fungera på ett bra sätt under lång tid. Viktig information som hur man lättare kan somna och sova, vad som händer under sömnen och tips på hur det är bästa att fördela passen vid nattarbete tas upp i rapporten. Informationen är hämtad från litteratur samt intervjuer med poliser.

Syftet med studien var att ur baspersonalens perspektiv beskriva vårdtagarnas möjlighet till att vara delaktiga i aktivitet på kommunala äldreboenden. Undersökningspersonerna bestod av åtta stycken baspersonal som arbetade på kommunala äldreboenden i norra Sverige. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Tidens inverkan på vårdtagarnas möjlighet till aktivitet?, ?Vårdtagarnas vilja och förmåga till aktivitet? och ?Baspersonalens engagemang för att möjliggöra aktivitet?. Resultatet visade vikten av att Planera in aktiviteter för att dessa ska bli utförda.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Under lärarutbildningen här på Malmö högskola har jag hela tiden påmints om att Planera mina matematiklektioner och undervisning efter läroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lärare arbeta efter kursplan och läroplan är därför en självklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i år 3 som ska börja gälla från och med höstterminen 2008. De har även som mål att införa nationella prov i matematik i år 3 under vårterminen 2009. Syftet med denna studie är att undersöka matematiklärares attityder och inställningar till dessa nya mål att uppnå och de nya nationella proven i matematik i år 3.

Utgångspunkten för denna kandidatuppsats är att den byggda miljön påverkar våra liv och vårt handlingsutrymme. Den byggda miljön kan möjliggöra eller begränsa olika typer av aktiviteter. Leken är en av de mest grundläggande aktiviteterna i vår sociala utveckling och är en del av den sociala interaktionen med andra människor. Leken förknippas ofta med barn, men leken förkommer och är viktig för alla ålderskategorier. Syftet med studien är att ta reda på hur den byggda miljön kan skapa möjligheter för leken att etableras. Vi undersöker om man kan Planera och styra leken och vad leken kan tillföra i ett miljonprogramsområde. Många av de miljonprogramsområden som byggdes i Sverige under 1960- och 70-talet är ofta problemtyngda och den byggda miljön lider av ett eftersatt underhåll.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser av att leva med urininkontinens. Studien baserades på 16 vetenskapligt publicerade artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att försöka dölja den genanta inkontinensen, att lära sig strategier för att åter få kontroll över blåsan, att livet kretsar kring toaletter, att hålla sig ren och att använda inkontinensskydd, att livet och förmågan att leva det förändrats. Resultatet visade att män var generade och försökte hålla läckaget hemligt för omgivningen. De tyckte att det var påfrestande att mista kontrollen och hade svårt att återfå kontrollen utan hjälp, hjälp som de inte ville söka.

Uppsatsen har en etnografisk ansats, där litteraturstudier, intervjuer och observationer ger en beskrivande bild av de Bonos arbetssätt Sex tänkande hattar. Det huvudsakliga syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva hur man i praktiken arbetar med de Bonos Sex tänkande hattar i Australien och varför man valt att göra så. Syftet är också att redovisa olika sätt att se på barns tänkande samt åskådliggöra idén med de Bonos modell. Resultatet från intervjuerna visar att alla informanter har en positiv inställning till Sex tänkande hattar. Genom att arbeta med Sex tänkande hattar menar de att eleverna får kunskap om det egna tänkandet, vilket också är de Bonos idé med modellen.

Uppsatsen behandlar explorativt en svensk modell för informationsoperationer, avseende ledning ochplanering, vilken skall kunna verka från nationellt försvar till deltagande i multinationell krishantering.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påinformationsoperationer som metod, samt ta fram en modell för ledning och planering som passar vårtsätt att leda och Planera.I uppsatsen har en utvecklad kvalitativ metod använts. Metoden har inneburit kvalitativ analys av texteroch intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, framtagande avhypotes, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen redogör för nuvarande amerikansk och svensk syn på informationsoperationer. Jämför om detfinns några avgörande skillnader mellan dessa båda synsätt. Därefter sker en prövning av hypotes somresulterar i en modell, vilken avslutningsvis exemplifieras..