Sök:

Sökresultat:

2767 Uppsatser om Plan- och miljöparadigm - Sida 32 av 185

Helandet av Stockholms sÄr : En analys av projektet VÀstra City

Over the years, what people have considered as the center of Stockholm City has gone from the medieval Stortorget in Old Town to the contemporary Sergels Torg. But more recently it has become unclear how the area really works. It is difficult to say where the actual central part of Stockholm lies, because while the Central Station is where the majority of people arrive into town, it is not necessarily close to Sergelstorg (considered the center of town) or other attractive commercial areas. There's also another issue with where the center of Stockholm is located. The railways and roads running along Klarabergs Viaduct acts as a divide between the areas of Kungsholmen and Norrmalm; these rails, roads and water separate the two areas from each other. In response to this problem of area division, a plan is being made to construct a new district near the center to mend the gap between the districts. The idea is that the center of Stockholm city will become more lively and attractive. The plan includes building new housing, commercial areas and a larger terrace called MÀlarterrassen. In addition, improved mobility within the area is being planned by having better public transportation lines like City banan and tram named SpÄrvÀg City construction, as well as more pedestrian areas shall make the area become a district to thrive in.How the area will actually operate in the future is still unclear and many questions still exist about how the area will be able to compete and, above all, integrate with the other districts. The parts considered to be most important for the area is the scale of residential property and an attractive area that keeps people in the area and to encourages them to pass through the area. Perhaps the best solution would be to have something special planned in this area that can attract people in the community ? a city park, for example?.

Södras gröna skogsbruksplaner ur ett landskapsperspektiv :

The aim of the "Green forest management plans" is to help forest owners to reach the environmental goal of the forestry act. But are they able to do that? Is it possible to plan preservation of species on single estates? How do single-estate-plans differ from a landscape analysis and how can the landscape approach be used in operative planning? This work was initiated to give an answer to these questions. This study was made in a landscape of 4200 ha in Östergötland county, south-eastern Sweden. A lanscape analysis was made and then compared to the Green forest management plans in the same area. The nature conservation areas (areas that were set aside to be managed with environmenatl goals) differed quite a lot between the two alternatives.

Tillbyggnad till Nationalmuseum

Kandidatarbetet syftar till att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum i Stockholm. Museets nuvarande lokaler ska inom en snar framtid omorganiseras, de verksamheter (konservering, forskning, adminstration etc) som idag Àr förlagda till huvudbyggnaden ska placeras i en tillbyggnad. Den nuvarande tillbyggnaden (annexet) ska rivas. Tillbyggnaden i detta kandidatprojekt, Àr placerad pÄ Nationalmuseums baksida. En mindre huskropp i fyra vÄningar agerar huvudsakligt fasadmotiv och innehÄller lastintag och entré pÄ gatuplan, studiesal och referensbibliotek pÄ plan 2 och kontor pÄ plan 3 och 4.

Ekologisk landskapsplan för fastigheten Götebo 1:5 :

This thesis constitutes a long term (100 year) ecological landscape management plan for the estate Götebo 1:5. The estate is situated close to Gothenburg and is owned by SkogssÀllskapet. The planning has been made by dividing the estate into different areas (zones). In each zone one of the goals nature conservation, recreation or economical yield has been prioritized. Nature conservation is one of the main goals for the forest management plan.

Utfodring och hÀlsa hos privatÀgda ridhÀstar :

The aim of the study was to investigate feeding routines, management, health and level of activity of riding horses in Sweden. This was obtained by a survey requesting information from owners who kept horses at a non-professional level. Owners to approximately 500 horses were contacted and the usable response of the survey was 56 %. The dominating breed in the study was Swedish warmblood (38 %). Fiftytwo percent of the horses were geldings, 45 % were mares and 3 % were stallions.

SmÄskalig vattenkraft : DagslÀge och framtidsplaner

This study focuses on small scale hydropower in Sweden. This means plants with a capacity of up to 10 MW. The study has a special focus on plants with a capacity up to 2 MW. The study has three aims. It strives to describe the small-scale hydroelectric industry in Sweden.

Barn som bevittnar v?ld ? fr?n osynliga till erk?nda brottsoffer : En kvalitativ intervjustudie om socialarbetares och polisers upplevelse av arbete och samverkan efter inf?randet av barnfridsbrottslagen

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skulle kunna förbÀttras

Titel: Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skullekunna förbÀttrasFörfattare: Axel Birgerstam och Evelina LindbergUppdragsgivare: Wallenstam ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2013Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 22632Syfte: Att undersöka hur medarbetarna pÄ Wallenstam upplever intranÀtet samt identifiera möjligaförbÀttringar utifrÄn organisationens och medarbetarnas perspektiv.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer.Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare pÄ Wallenstam.Huvudresultat: För att Wallenstam ska nÄ framgÄng med sitt intranÀt mÄste organisationen arbetapÄ flera plan. I stora drag handlar det om att det frÄn ledningsnivÄ mÄste finnas en konkret plan förhur intranÀtet ska anvÀndas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjÀlp avtydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lÀttillgÀnglig support, frekventutbildning och stöttning samt konkreta exempel pÄ vilken vinning det ger bÄde medarbetarna sjÀlvaoch organisationen i helhet. GrundlÀggande Àr ocksÄ att bygga intranÀtet efter medarbetarnas behov? sÄvÀl informativa och kognitiva som personliga och sociala.

Konsekvensredovisning vid detaljplanering : En studie av planer enligt nya PBL

Till stor del bygger samhÀllsplanering pÄ förÀndring och utveckling av den fysiska miljön, vilket nÀrboende kan ha olika synpunkter pÄ. För att uppnÄ acceptans vid en förÀndring Àr det viktigt att berörda kÀnner delaktighet i processen samt att informationen Àr tydlig och begriplig Àven för den som inte Àr kunnig inom omrÄdet. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrÀttsliga ÄtgÀrder som krÀvs för dess tÀnkta genomförande. För att de berörda fastighetsÀgarna ska kunna lÀsa och förstÄ hur de pÄverkas av en detaljplan mÄste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tÀnkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien Àr att fÄ svar pÄ i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrÄgor förekommer och om kraven i 2011 Ärs Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar Är 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner mÄnga gÄnger Àr bristfÀlliga eller saknas helt.

Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Ortopedingenjörens yrkesparadigm : synen pÄ sitt yrkesutövande, före och efter legitimering

Ortopedingenjören har rÀtt till legitimation sedan 1 april 2006. Hur ortopedingenjören upplever denna förÀndring av yrkets förutsÀttningar och hur de ser pÄ den egna yrkesprofessionen saknas det i dagslÀget kunskap om.Syftet med studien var att identifiera och karakterisera ortopedingenjörens yrkesparadigm, det vill sÀga ortopedingenjörers syn pÄ sin profession och sitt yrkesutövande. Syftet var vidare att stÀlla ovanstÄende begrepp i relation till före och efter legitimering.Denna studie utfördes med en kvalitativ metod. Fyra fokusgrupper som bestod av fyra till sex legitimerade ortopedingenjörer i varje grupp intervjuades med Nominalgruppteknik (NGT). Genom kvalitativ innehÄllsanalys identifierades 19 kategorier som sammanfördes i sex teman.

En noggrannhetsundersökning av fotogrammetrisk detaljmÀtning i stereo

Det hÀr examensarbetets syfte Àr att undersöka noggrannheten i fotogrammetrisk detaljmÀtning i stereo. Sedan tidigare finns det en tumregel som sÀger att noggrannheten i dessa mÀtningar Àr ungefÀr 1 pixel i plan och 1,5 i höjd. Det saknas en noggrannare undersökning av om sÄ Àr fallet.Totalt har 62 punkter koordinatbestÀmts bÄde fotogrammetriskt och via geodetiska fÀltmÀtningar. Resultaten frÄn dessa mÀtningar har dÀrefter jÀmförts. Punkterna finns i Jönköping, Norrköping och SkellefteÄ.

CRM implementering ? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att lyckas

I modern tid Àr den sÄ kallade transaktionsmarknadsföringen det paradigm som till största del prÀglat marknadsföringen. Utvecklingen och globaliseringen har bidragit till att marknaden blivit mer transparant, kunderna stÀller högre krav och det rÀcker inte lÀngre med att endast erbjuda en produkt/tjÀnst. Företagen mÄste för att kunna konkurrera, bygga relationer och erbjuda bÀsta möjliga service, sÀtta kunden i fokus. Ett sÀtt för att lyckas Àr enligt forskningen att implementera Customer Relationship Management (CRM) i organisationen, nÄgot som visat sig vara problematiskt och svÄrt. Ett av problemen Àr att CRM ofta likstÀlls med teknologi och dÀrför utelÀmnas flera viktiga delar i implementeringsprocessen.

Grundskola i MariehÀll

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgÄtt frÄn klassrummen som Àr skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lÀrarens roll har förÀndrats frÄn en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet sÄ har önskemÄlen pÄ klassrummen ocksÄ förÀndrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulÀra klassrummets hierarki och istÀllet tillÀmpa ett kvadratiskt klassrum pÄ 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i omrÄdet ? eklunden ? finns bÄde grupprum och uteplats.

Hot mot yrkesrollen eller vardagligt verktyg? En studie av lÀrares instÀllning till lÀrplattform

Today an increasing number of schools and organizations are investing in so called Learning Management Systems. Researchers disagree on the pedagogical value of these tools. Some mean that Learning Management Systems cement old-fashioned behaviouristic teaching practices; others mean that the systems provide good opportunities in supporting learning in a socio cultural perspective. The aim of this study is to reach better understanding and increased knowledge of how the introduction of a Learning Management System influences the role of the teacher and how the learning is organized. We have conducted two case studies.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->