Passformsproblem på tajta byxor såsom leggings är mycket vanligt. Det mest förekommande är att byxan glider ner baktill vid rörelse och steg. Detta problem framkallar det kända rycket, som ständigt görs för att dra upp byxan bak och motverka den otrevliga känslan att byxan tappas. Passformsproblem på tajta byxor är ett utbrett fenomen som kan vara kopplat till var i världen de konstruerats. Mönsterkonstruktion gjord utifrån designskiss kräver ibland kompromisser i designhänseende för att få fram ett fungerande Plagg till den önskade målgruppen.

Problem Etiketterna i dina Plagg avslöjar säkerligen att de flesta av dina kläder har producerats i Asien. En region där flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska länder komma att synas på etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. Många lokaliseringsbeslut börjar däremot i fel ände med leverantörsutvärderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstå vid outsourcing av produktion.

Vid extrema bergsaktiviteter som klättring och skidåkning ställs stora krav på utrustningen. Den här studien har fokuserat på skalPlagg för alpin miljö. SkalPlaggens huvuduppgift är att skydda mot vind och fukt samtidigt som de skall transportera fukt från insidan till utsidan. För att kunna designa och utveckla bästa möjliga skalPlagg krävs det kunskap om vilken miljö produkten/Plagget ska användas i, vem som ska använda det, hur mycket ska Plagget användas, i kombination med vilka andra produkter/Plagg och vilken kunskap har användaren? Det är också viktigt att förstå vilka materialkrav som ställs på produkten.

Introduktion: Trots att kompressionskläder (KK) används brett inom idrotten saknas det klara vetenskapliga belägg för att dessa faktiskt skulle ha en positiv effekt för vältränade idrottare. Det är relativt lite forskning gjord på hur användandet av KK påverkar prestationen vid aerobt arbete. Syfte: Att undersöka huruvida användandet av KK har en positiv inverkan på högintensivt aerobt arbete för idrottare. Metod: En randomiserad cross over design med placebo har använts och 6 vältränade (27 ± 5 år, längd, VO2max 59,0 ± 3,2 ml ? kg-1 min-1) har genomfört tre maximala tester till utmattning på löpband.

dagens näringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumärke som värnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpåverkan. Men hur stor vikt lägger kunden vid att det klädesPlagg de köper är av ekologiskt härkomst? Uppfattar de ekologiska klädesPlagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lägger stor vikt vid om ett Plagg är ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av kläder. Uppsatsens teoretiska referensram består av tidigare forskning i den textila värdekedjans miljöpåverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

Den här uppsatsen undersöker de stilistiska uttryck som går att återfinna på Gina Tricots och Acne Studios Facebook-sidor. Studien utgår från teorier om eWOM, marketing management och consumer communities för att skapa en förståelse för hur och varför konsumenter och varumärken uttrycker sig som de gör på varumärkenas Facebook-sidor.Studien har genomförts med en netnografisk datainsamling av de båda varumärkenas Facebook-sidor under en tremånadersperiod, och analyserats med hjälp av en stilistisk textanalys. De huvudsakliga analyspunkterna har varit funktion, drivkraft, syfte, disposition och stilmarkörer, och studien har analyserat både varumärkes- och konsumentinlägg.Genom metoden har denna studie kommit fram till att det finns tydliga skillnader i hur de båda varumärkena använder sina respektive Facebook-sidor. Ett varumärke som Acne Studios använder sin Facebook-sida som ett medium för att dela nya Plagg och kollektioner, medan Gina Tricot istället använder detta medium för att skapa interaktion med sina konsumenter och få återkoppling om vad som kan anses vackert eller gräsligt. Dessa skillnader kan ha sitt ursprung i den positionering som varumärkena valt på marknaden, och studien återkopplar till dessa och försöker med hjälp av teorin förklara varför det inte finns en korrekt användning av Facebook.

Inom de flesta branscher finns det yrken som få utomstående känner till. När det kommer till modeindustrin så är mönsterkonstruktör ett sådant yrke. Mönsterkonstruktören är den som från en platt skiss skapar Plaggets tredimensionella form och får det att passa på en kropp.Jag har utifrån Bourdieus fältteori undersökt hur det är att arbeta som mönsterkonstruktör. Materialet består av fem semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma mönsterkonstruktörer som genomförts i Göteborg och Stockholm under november 2014. Utifrån dessa har jag försökt ge svar på hur de själva ser på sin yrkesroll och hur de uppfattar att andra på arbetsplatsen ser dem och deras roll.Min analys består av tre delar där olika aspekter av yrket och yrkeslivet står i fokus.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades Plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Tvättrådsetiketter är en relativt liten detalj på Plagg, som dock har en stor betydelse för Plaggets livslängd och dess miljöpåverkan. De flesta har nog upplevt att en tvättrådsetikett har blivit oläslig i ett Plagg. Det är viktigt att etiketten förblir läslig under hela Plaggets livslängd, för att skötseln av Plagget ska utföras på ett korrekt sättoch med en så liten inverkan på miljön som möjligt. Därför har kvalitén på ett antal etiketter av olika material och olika framställningsmetoder testats. Det för att sevilken av dessa som är det bästa alternativet kvalitets- och miljömässigt.

Idag tar kunden de flesta beslut angående ett köp i butiken. Därför ska butikens interna kommunikation vara ett hjälpmedel för kunden att hitta vad den söker. Kommunikationen ska vara en mekanisk säljare, som komplement till personalen.Avsikten med arbetet är att svara på vilka betydelsefulla delar som ingår i butikens interna kommunikation och hur de kan skapa positiva attityder och köpbeteenden. Genom att analysera, undersöka och observera har vi kommit fram till vår slutsats. I Borås centrum har vi utfört en enkätundersökning.

Detta arbete består av två delar. En del som resulterat i sömnaden av tre västar samt en del som består av en skriven rapport.Syftet med arbetet har varit att genomföra och dokumentera hur jag utifrån kulturarv och slöjdtradition har inspirerats till produktutveckling av Plagget väst och i en vidare förlängning hoppas kunna förmedla detta till slöjdstuderande. Jag arbetade kvalitativt i nära kontakt med skisser, material, redskap och Plagg under observation av mitt eget arbete. Under tiden fördes dagboksanteckningar utifrån rubrikerna inspiration, genomförande, erfarenheter av material och teknik samt reflektion. Litteratur har studerats om personer som arbetat på ett likartat sätt den dräkthistoriska utvecklingen av Plagget väst och till viss del livstycke.I resultatet presenteras hur produktutvecklingen växt fram utifrån den första skissen till det färdiga slutresultatet. Resultatet visar att det går att beskriva hur den skapande processen gått till genom att noga dokumentera genom skisser och anteckningar.

Idag är ekologiska produkter ett mycket omdebatterat ämne. En tydlig betalningvilja kan urskiljas på ekologiska matvaror men hur ser denna ut för ekologiska kläder? Värderas dessa också högre av konsumenterna? Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en prispremie på ekologiskt producerade bomullskläder samt utreda eventuella bakomliggande orsaker till resultatet. Undersökningen kommer endast behandla bastoppar för kvinnor i form av linnen och t-shirtar. En begränsning till toppar från lågpriskedjor som HM, Lindex, KappAhl, Gina Tricot och Åhléns görs även. För efterforskningen insamlas data från lågpriskedjorna där pris samt andra egenskaper dokumenteras.

Genom ökad användning på träningskläder har antibakteriella behandlingar blivit allt vanligare för den allmänna konsumenten. Dessa Plagg marknadsförs ofta som antibakte-riella eller luktfria, men det som inte framgår är vilka ämnen som används för att uppnå den luktfria effekten. Vanligt förekommande är de behandlingar som är baserade på oorganiska silversalter. Medan leverantörerna av dessa produkter argumenterar för, argumenterar många miljövetare och forskare på bakterier emot antibakteriella produk-ter då dessa kan ha en skadlig inverkan på vår miljö och hälsa. Rapporten syftar till att ge större kunskap kring miljö- och hälsopåverkan vid användandet av textiler behandlade med silversalter samt till att analysera konsumenters inställning till antibakteriella kläder samt deras användar- och tvättvanor för träningskläder.

Varumärken har sedan länge varit det absolut viktigaste företag har för att kunnat särskilja produkter från varandra. Att varumärket har betydelse för konsumenten, när denne utvärderar sina eventuella inköp, har varit känt sedan länge. När en konsument väljer ett varumärke framför ett annat gör denne ett aktivt val angående vilken grupp han/hon anser sig tillhöra.Då varumärken är något immateriellt och abstrakt är det inte lätt att kunna mäta dess betydelse och värde. Syftet med denna uppsats är att undersöka, förklara och analysera hur kvinnor i en given målgrupp resonerar när de, vid en köpbeslutsprocess, ställs inför en mängd varumärken. För att göra det möjligt att besvara syftet har vi valt att utgå från följande forskningsfråga:Vilken betydelse har ett varumärke, vid en köpprocess, för en kvinnlig målgrupp mellan 20-40år?För att besvara frågan har vi valt att utgå från en kvalitativ ansats där vi använder oss av fokusgrupper.

Flertalet forskare har genom studier kommit fram till att butikens design och butiksmiljön har stora effekter på kunden. En viktig del i butiksmiljön är provhytterna en del som ofta glöms bort, samtidigt visar en studie att 67% av de kunder som provat ett Plagg i butiken köper därefter klädesPlagget, medan endast 10 % av de som inte besöker en provhytt genomför ett köp. Därför undrar vi hur konsumenten påverkas av den inre butiksatmosfären, inte minst utav provhytten.Rapportens syfte är att undersöka vilka verktyg en butik kan använda sig av för att utveckla provhytten så att despeglar butikens image och att hela butiksmiljön bidrar till att kunderna får en positiv upplevelse av tiden de spenderar i butiken.Vi har intervjuatbutikschefer för tre olika klädbutiker i en mindre stad i Sverige, två av dessa tillhör större kedjor medan den tredje är en fristående butik. Efter intervjuerna utfördes en inventering utav samtliga butiker och extra noggrant på provhytterna, för att se hur man i praktiken jobbar med butiksmiljön. Vi ville också få ett kundperspektiv på problemet med bortglömda provhytter, därför intervjuade vi män och kvinnor om deras erfarenheter kring klädbutikers service och trivseln i en provhytt.