Sökresultat:
782 Uppsatser om Placering av varumärken - Sida 51 av 53
Tredjepartslogistik i SmÀlteryd En fallstudie med förslag till förbÀttringar
Examensarbetet Àr en fallstudie med förslag till förÀndringar Ät uppdragsgivaren som Àgnar sig Ät tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren Àr KriminalvÄrdsanstalten SmÀlteryd i SÀtila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB Àr i sin tur ett företag som sÀljer - och till viss del hyr ut - byggnadsstÀllningar, vÀderskydd och sÀkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagslÀget finns ett antal logistiska problem pÄ SmÀlterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.
Ytterkrage, pallkragsmontering
Ett arbete inom produktutveckling har utförts pÄ uppdrag av Goodtech Solution AB i Karlstad. Den produkt som utvecklats Àr en prototyp av en robotcell. Robotcellens uppgift beskrivs som automatisk pallkragsmontering pÄ en lina. Den hÀr rapporten omfattar förbÀttringsarbetet för Ytterkragen och dess drift för vertikal rörelse och höjdpositionering. Syftet Àr att rapporten för detta arbete ska ligga som grund för prototypens förbÀttringsarbeten innan den slÀpps ut pÄmarknaden.Monteringen sker pÄ en lina med rullband dÀr emballaget monteras ihop i robotcellen innan det skickas vidare för nÀsta moment.
Att sÀnka temperaturer i stadsmiljö : en studie av trÀdens effekt pÄ en bostadsgÄrd i Malmö
Under de senaste Ärtiondena har det pÄgÄtt en förtÀtning och en alltmer ökad utbyggnad av vÀrldens stÀder. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och vÀrmebalans rubbats. PÄ bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar vÀrme frÄn solens strÄlar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder Àven snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken.
Temperaturskillnader pÄ 12oC jÀmfört med den omkringliggande
landsbygden har kunnat uppmÀtas i stora amerikanska stÀder. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens VÀrmeö eller Urban Heat Island som Àr den engelska termen.
I Sverige förvÀntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.
HÀlso- och sjukvÄrden i Region SkÄne Àr patientprocessorienterad
Syftet med examensarbetet Àr att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och vÀxthus. MÄlet Àr att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning dÀr Tekniska Verkens produktionsanlÀggningars miljöprestanda förbÀttras samtidigt som vÀxthusets klimatpÄverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvÀrme i sina produktionsanlÀggningar. Under 2007 hade GÀrstad- och KraftvÀrmeverket 54 GWh överskottsvÀrme. Största delen av överskottsvÀrmen fanns pÄ sommaren, dÄ vÀrmebehovet i fjÀrrvÀrmesystemet var som lÀgst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par Är kommer Svensk Biogas anlÀggning i Linköping ha överskottsvÀrme pÄ 26 GWh per Är.
VÀlkommen till verklighetens Dallas - en förÀndringssaga
Dagens samhÀlle prÀglas av tekniska genombrott och globalisering. Den digitala revolutionen har skapat nya kommunikationsmedier och förutsÀttningar för nya affÀrsmodeller. Nya marknader kan nÄs lÀttare, trender rör sig fortare och tillgÄngen till arbetskraft och rÄvaror har blivit avsevÀrt större. Alla dessa faktorer stÀller högre krav pÄ ett företags ledning idag Àn vad som gjorts tidigare, och företagens förutsÀttningar och möjligheter Àr i det nÀrmaste oÀndliga idag. Detta skapar en konkurrenssituation som aldrig tidigare skÄdats och företag mÄste, för att överleva, stÀndigt anpassa sig och dÀrmed förÀndras.
Resurseffektivare energi- och vÀxthusföretag genom industriell symbios
Syftet med examensarbetet Àr att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och vÀxthus. MÄlet Àr att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning dÀr Tekniska Verkens produktionsanlÀggningars miljöprestanda förbÀttras samtidigt som vÀxthusets klimatpÄverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvÀrme i sina produktionsanlÀggningar. Under 2007 hade GÀrstad- och KraftvÀrmeverket 54 GWh överskottsvÀrme. Största delen av överskottsvÀrmen fanns pÄ sommaren, dÄ vÀrmebehovet i fjÀrrvÀrmesystemet var som lÀgst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par Är kommer Svensk Biogas anlÀggning i Linköping ha överskottsvÀrme pÄ 26 GWh per Är.
TurbiditetsmÀtning vid övervakning av fyllningsdammar
Inre erosion, som Àr orsaken till 1/3 av alla dammbrott och skador pÄ fyllningsdammar, bildas nÀr det naturliga lÀckagevattnet genom dammen för med sig eroderat material. Sjunkgropar pÄ dammkrönet bildas dÄ jordmaterial successivt rasar ner dÀr ett jordunderskott utvecklats till följd av erosionen. DÄ dessa hÄl pÄ markytan upptÀcks, har i regel erosionen pÄgÄtt lÀnge. Det finns rapporterade skador pÄ fyllningsdammar som föregÄtts av grumligt vatten nedströms dammen. Att övervaka grumligheten, Àven kallad turbiditeten, pÄ lÀckagevattnet, kan ge en god bild av dammens status betrÀffande inre erosion.
Vattenlek i offentlig miljö : planering av vattenlek
Vattenlek i offentlig miljö- planering av vattenlek, Àr titeln pÄ det hÀr examensarbetet som har sitt fokus pÄ hur vattenlek i den offentliga miljön kan utvecklas. Arbetet Àr indelat i tre huvuddelar; en bakgrundsdel, en fallstudiedel, med Linköping som fallstudieort och slutligen en diskussions och reflektionsdel.Bakgrundsdelen behandlar de valda metoderna för arbetet: EnkÀtundersökningar, intervjuer, analyser, skissande och besök av referensplatser samt litteratur- och bildstudiersom bidragit till fakta-inhÀmtningen.Vidare behandlar bakgrundsdelen hur vatten och vattenlek pÄverkar mÀnniskor. Vatten ger oavsett Älder, kön och etnicitet upphov till upplevelser. Genom att lÄta vattnets krafter komma till uttryck kan man uppnÄ olika virtuella uttryck,ljud och reflexer som ger starka sensoriska upplevelser som vi bÀr med oss under lÄng tid. Vatten har goda rekreativa kvaliteter vilka fÄr oss att koppla av, samla kraft och ÄterhÀmta oss samtidigt som det kan uppmuntra vÄr kreativitet och inlÀrningsförmÄga.
Personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare : behov och utbud
Sammanfattning
KyrkogÄrdsförvaltningar arbetar, pÄ grund av syftet med kyrkogÄrdar, till stor del i en nÄgot konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna mÄste följa med i samhÀllets utveckling och agera efter brukarnas förÀndrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och dÀrmed Àven en förÀndring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogÄrdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns Àr syftet med arbetet. Denna studie behandlar dÀrför följande frÄgestÀllningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare har kyrkogÄrdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet?
För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar genomförde jag först en litteraturstudie.
Buller frÄn godstÄg: detaljerad kartlÀggning av buller frÄn
godstÄg samt utvÀrdering av skÀrmar
Buller frĂ„n jĂ€rnvĂ€gen utgör ett stort problem för de nĂ€rboende och Banverket satsar dĂ€rför stora resurser pĂ„ olika Ă„tgĂ€rder för att minska störningen. Ăkade krav pĂ„ lönsamhet inom godstrafiken medför krav pĂ„ högre hastigheter och höjt tillĂ„tet axeltryck, vilket verkar negativt pĂ„ omgivningen i form av ökat buller. Bullerproblem kan reduceras genom skĂ€rmar och vallar i olika utföranden, fönsterbyten pĂ„ fastigheter och i svĂ„ra fall inlösen av fastigheten. För effektiv resursanvĂ€ndning Ă€r det viktigt att veta vad man kan förvĂ€nta sig för effekt av exempelvis en skĂ€rm. SkĂ€rmeffekten beror bland annat pĂ„ konstruktionsprincip, storlek, material och placering.
Skador pÄ kvarvarande bestÄnd vid mekaniserad blÀdning
Kontinuitetsskog Àr ett brett begrepp som tÀcker in mÄnga olika skogstyper. Gemensamt för dessa skogstyper Àr att de ofta har eller kan utveckla höga naturvÀrden knutna till kontinuitet. Skogsstyrelsen har gjort en grov skattning av arealen kontinuitetsskog i Sverige och arealen bedöms vara mellan 1,7 och 1,8 miljoner hektar. Stora delar av denna areal Àr eller planeras att skyddas men en areal om 200 000 till 400 000 hektar kommer troligtvis inte att skyddas utan brukas i det moderna skogsbruket. Ett behov av utprövade metoder för bruk av kontinuitetsskogar har dÀrför uppstÄtt.
Urban Building Hornsbruksgatan, Klippan
KLIPPANByggnadens form utgĂ„r frĂ„n platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I grĂ€nsen mellan natur och stad vill den ta fasta pĂ„ bĂ„da vĂ€rldars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra lĂ€nken dem emellan.En klippa som strĂ€cker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig sjĂ€lv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlĂ€nger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning frĂ„n stad till park.Ett trappsystem placerat pĂ„ den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.HĂ€rigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som grĂ€nsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat pĂ„ markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de tvĂ„ övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras nĂ€rhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljĂ©er och kafĂ©.Boendedelen Ă€r fristĂ„ende och placerad ovanpĂ„ T-banestationen, men Ă€ndĂ„ integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------UtgĂ„ngspunkten Ă€r mötet mellan stad och natur, park. IdĂ©n Ă€r att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin grĂ€nslandet och samtidigt har en sjĂ€lvstĂ€ndig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mĂ„n separerade kvalitĂ©er. GrönomrĂ„de - urbanitet - nĂ€rhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara pĂ„ dessa kvalitĂ©er genom att arbeta med mötet dĂ€r emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfĂ€r skapas inom ramen för byggnaden och dess omgĂ€rde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur fĂ„ ut nĂ„got intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationĂppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Ăppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar frĂ„n gaturum till park - frĂ„n byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.
Stureholms myllrande vÄtmark under 250 Är : en fallstudie av en vÄtmarks tillblivelse
Vatten, en förutsÀttning för livet pÄ jorden. För att kunna odla jorden krÀvs vatten bÄde i form av nederbörd och vÀxttillgÀngligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgÄng till vatten kan skapa odlingsproblem pÄ Äkermark, i skog samt i trÀdgÄrd och park. FÄ vÀxter klarar lÀngre perioder av översvÀmning, de flesta riskerar att dö av bristen pÄ syre. Alltsedan antikens dagar har mÀnniskan med smÄ medel reglerat sitt vattenbehov.
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Ărebro
Aspholmen Ă€r ett av Ărebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Ărebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Ărebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
Hullbedömning av ett urval av svenska hundar :
Fetma hos hund Àr ett ökande problem med flera allvarliga hÀlsoaspekter. Det finns ett flertal sÀtt att mÀta andelen kroppsfett, men ingen metod som inte kan kritiseras pÄ en eller flera punkter. De metoder som tas upp i denna studie Àr exempelvis morfometriska tekniker, ultraljud och absorptiometriska metoder. Predisponerande faktorer till fetma, bland annat överkonsumtion av energi, brist pÄ fysisk stimulans, Älder, kastration och interaktion mellan djur och Àgare diskuteras ocksÄ. Slutligen ges förslag pÄ möjligheter att behandla fetma hos hund med en praktisk handledning till veterinÀrer och djurkliniker.
Syftet med denna studie var att kartlÀgga svenska hundars hull samt studera deras utfodrings- och motionsvanor i form av en enkÀtstudie.