I början av 2011 ändrade Sverige lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Detta innebär att det nu är möjligt att ersätta befintliga kärnkraftsreaktorer med nya i någon av våra tre kärnkraftsanläggningar. Strålsäkerhetsmyndigheten har därför bestämt att deras författningssamlingar måste uppdateras då de författningssamlingar som används idag bara rör befintliga reaktorer och inte nya. Med nya krav och regler måste de företag som är involverade i kärnkraftsindustrin förbereda sig så att de vid start av utbyggnadsprocessen har den kunskap som behövs. För att ta reda på vad som är nytt på området inom kontrollordning och provningsområden har Finland och USA studerats.

Kommande emissionskrav inom fordonsindustrin för utsläpp av kväveoxider, partiklar, kolväten och koldioxid innebär att tillverkarna måste förbättra renheten på avgaserna som släpps ut. Ett sätt att göra detta är efterbehandling av avgaserna med SCR-system. Ett SCR-system fungerar på det sättet att man sprutar in urea i avgaserna vilket omvandlas till ammoniak som i den efterföljande katalysatorn reagerar med kväveoxiderna och bildar oreglerade ämnen. För att få hög omvandlingsgrad av kväveoxiderna i katalysatorn är det viktigt att man har en jämn fördelning av ammoniak i avgaserna samt att all urea har omvandlats till ammoniak. Denna studie har gjorts på ett befintligt SCR-system hos Scania CV AB.

Den här rapporten behandlar det examensarbete som har utförts på avancerad nivå av Elin Engquist på utbildningen Innovation och produktdesign vid Mälardalens högtskola. Arbetet har utförts under våren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den ständigt ökande konsumtionen av hushållsel. Artefakten har under arbetets gång döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.

Det finns fyra hörnpelare för gott åldrande: social gemenskap, meningsfull sysselsättning och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor. Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad äldre individer upplever bidrar till den egna hälsan och välbefinnandet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 15 personer över 75 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom under det latenta temat ?känsla av att ha tillgång till och kontroll över resurser som gör det möjligt att leva ett fortsatt aktivt och meningsfullt liv som äldre?: ?leva i en bra fysisk miljö?, ?känsla av meningsfullhet? och ?känsla av oberoende?.

Syftet med uppsatsen är att belysa i vilken utsträckning valda faktorer påverkar direktavkastningen i Sverige samt att klargöra huruvida investerare kan använda faktorerna i syfte att uppnå önskad utdelningsnivå. Metoden som har använts är kvantitativt baserad, den empiriska datan är företrädesvis insamlad från databasen Six Trust, tillhandahållen av LINC vid Lunds Universitet. Angreppssättet har varit deduktivt, där teorier har testats genom multipel regressionStudien visar inte på något entydigt signifikant resultat för de undersökta variablernas förklaringsgrad på direktavkastningen. Resultatet motsäger därmed ett flertal erkända forskares tidigare resultat, däriblad kan nämnas John Lintner(1956) som menade att utdelningen i mycket stor utsträckning kan förklaras av företagens vinster, något vi inte finner stöd för. Vid prognosticering av utdelningsnivån hos svenska börsföretag bör undersökta variabler inte ligga till grund för placering..

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för män som misshandlar och kränker kvinnor i nära relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för män. Vi har belyst problemet mäns våld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, där genusbegreppet ingår i en av dem..

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. Många av Sveriges kommuner står idag inför stora besparingskrav där metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillämpas. Undersökningens syfte var därför även att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förändras vid organisatoriska förändringar. Metod: Undersökningen har haft en kvalitativ ansats där intervjuer med åtta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts. Huvudresultat: Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hårdnat till följd av en turbulent tid präglad av konkurrensutsättning, kundval och decentralisering.Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte går att ha fullständig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frågor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna främst komma från kollegor samt ekonomer.Intressant var här att vid frågor som rör ekonomi efterfrågas endast stöd från ekonomer medan vid frågor som rör personal- och andra driftsfrågor efterfrågas kollegialt stöd.

I Sverige drabbas nästan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumör. De flesta barn insjuknar i en låg ålder. Sjukdomen innebär en lång behandling med svåra biverkningar och orsakar ett avbrott från det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan få konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling.

Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visaupp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntadesav sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskningsom har gjorts på ämnet sedan dess.Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theoryundersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor iinteraktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kalladeinteraktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen harolika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer kravpå hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon börvisa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en visssituation, detta kallar Hochschild för känsloregler.Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll.

Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.

Sammanfattning Denna undersökning handlar om hur karaktärsämneslärare, som också är mentorer för en hel klass, det vill säga klassmentorer inom de nationella yrkesförberedande programmen på gymnasiet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi är intresserade av hur dessa lärare upplever de sociala förhållandena på arbetet i form av stöd, hur de hanterar både förväntningar och krav från elever, elevernas vårdnadshavare, kolleger och från skolledningen. Vi är också intresserade av vad dessa lärare tycker om möjligheterna att påverka sitt arbete i organisationen. Vi använde en kvalitativ metod och intervjuade åtta karaktärsämneslärare, som även är klassmentorer, på sina arbetsplatser. Vi kom i vår undersökning fram till att lärarna trivs bra på sina arbeten och med sina arbetsuppgifter. Men det är också gemensamt för de intervjuade att de upplever en allt ökande mängd arbetsuppgifter och att detta upplevs påfrestande.

Teckenspråket är ett visuellt språk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för språket är handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt på sitt modersmål. Tidigare har de i många situationer varit hänvisade till sitt andraspråk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten på kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckenspråket viktiga faktorerna får tillräckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Hur en kvinna upplever bröstcancer är något väldigt individuellt, men livet förändras för alla kvinnor mer eller mindre drastiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades i en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att känna oro, osäkerhet och rädsla: Att känna kroppsligt misslyckande: Att vara tvungen att vara stark i sitt lidande och känna ensamhet: Att vilja ha kontroll över sin sjukdom och behandling och Att söka stöd och finna kraft för att kunna gå vidare. Resultatet visade att kvinnor som lever med bröstcancer gick igenom en livsförändring där starka chockartade känslor som utgav ett hinder tog över vardagen.

Polisuniformen M/04 ? Aggressiv och militärisk? - Ur ett etniskt perspektiv. Det förs debatter både i media och ute på landets myndigheter om polisens uniform. Bakgrunden är en utredning som RPS tillsatte efter synpunkter från polisens etiska råd om att allmänheten uppfattar uniformen som aggressiv och militärisk. Syftet med denna rapport är att jämföra svenskar och invandrares syn på den svenska polisens nuvarande uniform M/04 samt placeringen av tjänstevapnet.