Syftet med detta arbete är att undersöka vad elever vill kunna påverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i årskurs fem på en F-6 skola i Sverige har vi fått reda på vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna främst vill ha inflytande över är den yttre miljön men att möjligheten att påverka i skolan inte är stor, speciellt inte i elevernas egen inlärningsprocess.  Vår slutsats är att elever inte undervisas tillräckligt mycket i den demokratiska processen och därför inte har tillräcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rätt till enligt skollagen och Lpo94..

En våldtagen kvinna är ensam och sårbar. Det finns många fall där den utsatta inte får tillräckligt med stöd och hjälp. Och flera fall där polisen inte sköter sitt jobb. Möt Anna vars pappa går fri efter ha utnyttjat henne sexuellt i sju år. Och Maria som fick träffa sex poliser innan hon blev tagen på allvar..

Denna uppsats strävar efter att undersöka kvällstidningarna Aftonbladet och Expressens rekryteringsmetoder och på detta sätt göra läsaren uppmärksam på vilka vägar som finns in på dessa tidningsredaktioner.Vi anser att det råder en osäkerhet hos personer som vill arbeta som journalister kring vad som egentligen krävs av dem och vad som värdesätts av en rekryterare. Vad ska en ny journalist ha packat sin ?journalistiska ryggsäck? med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste han eller hon ha för att sticka ut i konkurrensen om platserna på en tidningsredaktion? Spelar journalistutbildning någon roll? Är en person med journalistisk utbildning mer intressant än en person utan?Vi kan efter vår undersökning konstatera att vägen in på kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen inte alltid har samma form och utseende. Det finns inte en väg, det handlar inte om två vägar. Vägarna in på tidningsredaktionerna är betydligt fler och ser olika ut.

Pengar i sjön. Många av landsbygdsprojekten lever inte vidare. Saluhall i Hjo och spökturism kring Lidköping. EU betalar ut flera miljoner till tänkbara projekt på landsbygden. Men hälften av dem blir inte av..

Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till.

Komponera och improvisera fram musik, för Orgel och piano, har jag alltid tyckt varit jättekul och inte så svårt. Men att behöva tänka kring det, bestämma karaktär, tempo, stil, eller att det måste vara färdigt till en viss tidspunkt m.m. har jag alltid vetat om att jag inte är bra på, eller tyckt varit så inspirerande att göra. Det har helt enkelt inte varit lika lätt av en hel del anledningar. I detta examensarbete kommer jag beskriva min förra kompoistionsprocess och den nya, utifrån en ny synvinkel, för min egen del, där jag får utmana och förändra mig själv som kompostiör genom att fundera hur jag går tillväga och utvecklar min musik när jag inte får vara ?helt fri? vid instrumentet..

Bufferbloat är förekomsten av överdrivet stora buffrar i system förnätverkskommunikation. När TCP-paket fyller buffrarna kommer de inte längre vara användbara och inte längre att ta hand om inkommande/utgående paket vilket leder till fördröjningar. Syftet med denna rapport är att se hur stor påverkan dåligt implementerade buffrar vid flaskhalsar har på latenstiderna i ett nätverk, samt att se hur stor roll en flaskhals har i uppkomsten av bufferbloating. En testmiljö skapades utefter riktlinjer från tidigare forskning och även testerna som utfördes byggdes upp för att efterlikna tidigare forsking. Resultatet av testerna visar att belastningen av nätet inte har påverkat buffertabellen i routingutrustningen nämnvärt, men att flaskhalsen har viss inverkan både på latenstiderna och antalet paket som köats i buffrarna.

Vår undersökning visar att den lokala arbetsplanen inte har någon nämnvärd betydelse för pedagogerna i deras dagliga arbete. Två av fem intervjuade pedagoger kände inte till begreppet lokala arbetsplan från deras skola. Vi såg en stor variation mellan de olika arbetsplanerna, både när det gäller beteckning, innehåll och funktion. Arbetsplanerna användes inte som ett självvärderande utvecklingsinstrument vilket var en av dess ursprungliga målsättningar. Vår undersökning visade även att förutsättningarna för pedagogerna att diskutera, reflektera och analysera kring målen är begränsade.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnå med det förändrade systemet. Avsikten är också att i de fall effekterna inte uppnåtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnåtts.

Konkurrens av privata aktörer på skolområdet verkar inte leda till ökad effektivitet, snarare tvärt om. Effekten på medelbetyg verkar vara marginell, samtidigt som de elever i en kommun som redan har svaga resultat drabbas negativt, och effekten i det sambandet kan växa över tid. De elever som drabbas behöver inte vara samma som går i friskolorna. Friskolor ser ut att ha en kostnadsdrivande effekt. Inom den teori som kallas New Public Management antar man att marknadens strukturer kan föras över på den offentliga förvaltningen, men det verkar inte stämma på skolområdet.

Man avslutar inte sin kriminalitet på grund av narkotika missbruk, först efter respondenten blivit drogfri kan man sträva efter ett liv utan kriminalitet. Erbjuds man en möjlighet är det stor chans att man kategoriserar den som en begränsning på grund av sitt missbruk. Missbruket i sig kan också ses som en begränsning i strävan att avbryta sitt kriminella liv, man kanske har motivation med att avsluta sitt kriminella liv men vill inte bli kvitt sitt missbruk. Bristande motivation gör att man inte avslutar sitt kriminella liv, respondenten anser sig inte ha några motiverande anledningar till att lägga kriminaliteten och missbruket bakom sig. Motivationen är därför avgörande för huruvida man kategoriserar ett erbjudande som en möjlighet eller begränsning. Rädsla för det okända i kombination med den upplevda trygghet man får i det kriminella livet gör att man inte lämnar det kriminella levernet.

SKF:s enhet för Fabrikslogistik upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker den s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. (Fabrikslogistik sköter det fysiska flödet av material från godsmottagningen till tillverkande avdelning). Materialflödet är idag inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och små lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport är att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsättningar för ett bättre och mer kontinuerligt flöde.

Saker som glamour, resor, pengar och att få stå i rampljuset lockar många unga till modellyrket. Men det är inte alla som kommer så pass långt att de får ta del av det. Och som med många andra yrken finns det för- och nackdelar och det gäller att inte låta sig förblindas av frestelserna..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnå med det förändrade systemet. Avsikten är också att i de fall effekterna inte uppnåtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnåtts.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.