Denna undersökning belyser materialet, dess placering och användning i förskolan. Studien är genomförd ur ett lärarperspektiv för att ge en förståelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgång till det material som finns där. Vidare undersöker studien pedagogernas användning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgänglighet. Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen använder materialet i förskolan och hur det är placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna. Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag använts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras. En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan.

På ett hem för vård och boende (HVB) kan barn som misstänks fara illa på något sätt placeras av socialtjänsten med eller utan förälder, för att deras situation ska utredas och lämpliga insatser ska kunna utformas om så behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förståelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade på HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanställdes med hjälp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet är placerat på HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan föräldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden på HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem.

? Bakgrund: I en studie skriven 2006, angående förekomsten av övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980, har 32 personer av totalt 53 intervjuade som befunnit sig på fosterhem vid den aktuella perioden berättat om övergrepp och kränkningar i fosterhemmet. Syfte: Att ta reda på hur socialtjänsten arbetar med familjehem i Sverige och undersöka eventuella brister i utredningar och uppföljning av familjehemsplaceringar som kan leda till vanvård. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer, varav tre är med socialsekreterare och tre är med familjehemsföräldrar. Resultat: I Sverige används främst Kälvestensmetoden för att utreda blivande familjehem och då uppföljningsmöten genomförs.

Syftet med uppsatsen är att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en tradi¬tionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmärksamheten dels mot hur strukture¬ring och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i ob¬servationerna utgör in¬ramning och användning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger på ett induktivt an¬greppssätt där en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Datama¬terialet har i huvudsak samlats in med hjälp av obser¬vatio¬ner och intervjuer.

Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgår ifrån Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. Då Åre är och vill fortsätta utvecklas som ett levande samhälle året runt är det viktigt attlocka dit nya invånare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bästa backar, präglat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga från hela landet..

Carta är ett datasystem som är skapat av SMS Meer, Tyskland och som används av Rörverk 6 på Ovako i Hofors vid rörtillverknings processen. Systemet är placerat i ett Reducerverk, som man använder till processreglering, för processtyrning av Streckreducerverket, och som processadministration med en Central database för att sköta kommunikation mellan olika datasystem anknutna till Rörverk 6, och som planeringsverktyg för att få fram samtliga data för rörtillverknings processen..

Carta är ett datasystem som är skapat av SMS Meer, Tyskland och som används av Rörverk 6 på Ovako i Hofors vid rörtillverknings processen. Systemet är placerat i ett Reducerverk, som man använder till processreglering, för processtyrning av Streckreducerverket, och som processadministration med en Central database för att sköta kommunikation mellan olika datasystem anknutna till Rörverk 6, och som planeringsverktyg för att få fram samtliga data för rörtillverknings processen..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur tre ensamkommande flyktingbarn upplevde det stöd de fick då de vistades på ett HVB-hem placerat i Mellansverige, i väntan på permanent uppehållstillstånd. Vi belyser i uppsatsen huruvida stödet har hjälpt ungdomarna att socialiseras in i det svenska samhället samt om de fick den hjälp de behövde för att uvecklas till självständiga individer..

Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på barn som har svårt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör"..

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur familjehemsföräldrar ser på barns anknytning och familjehemsföräldrarnas egen roll gällande att främja familjehemsbarnens anknytning. Vidare undersöktes vilka olika faktorer som påverkar familjehemsföräldrarna och vilka erfarenheter dem har av att vara ett familjehem.Våra frågeställningar var:? Hur ser familjehemsföräldrarna på barns anknytning i allmänhet och på familjehemsplacerade barns anknytning i synnerhet?? Vad är viktigt för familjehemsföräldrarna för att kunna främja barnets/barnens anknytning?? Vilka olika faktorer påverkar och vilka erfarenheter har familjehemsföräldrarna gällande att ta hand om ett Placerat barn?Vi har gjort intervjuer med familjehemsföräldrar, dessa har arbetat som familjehem under olika lång tid och har även haft varierande antal barn placerade hos sig.Uppsatsen innehåller aspekter gällande motiv och drivkraft som familjehemsförälder, barnens anknytning, familjehemsföräldrarnas egen roll samt laglig rätt/vårdnadshavare. Dessa teman är centrala genom hela uppsatsen.Resultaten visade att barn är en del i många människors livsplan och att motiven till att bli familjehemsförälder skiljde sig åt men har gemensamt att de alla har mycket kärlek att ge. En central del är att alla familjehemsföräldrar i studien vill förmedla och erbjuda trygghet till barnen.

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun.

Vi har uppmärksammat att uteförskolan blivit mer populär under senare år och vill pga. detta undersöka varför förskollärare och föräldrar väljer uteförskolan samt deras uppfattningar om uteförskolans för- och nackdelar. Litteraturen som vi har utgått ifrån består dels av avhandlingar om föräldrars relation till förskolan och dels av undersökningar om utevistelsens betydelse. För att få fram våra resultat har vi intervjuat förskollärare som arbetar på uteförskolan i vår undersökning och fått enkäter besvarade av föräldrar som har placerat sina barn där. Vi har med hjälp av Sven Perssons avhandling analyserat och presenterat vårt resultat i olika teman.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.

Den här rapporten presenterar examensarbetet utfört på Sekonden IT AB, vilket gick ut på att utveckla en lösning till Sekondens synkroniseringsproblem med kontakter i Exchange. Syftet med den här rapporten är att beskriva hur jag har gått tillväga för att lösa Sekondens synkroniseringsproblem, vilka hinder jag stött på och hur jag löste dem.För att utveckla en lösning till Sekondens synkroniseringsproblem behövdes en testmiljö sättas upp, liknande Sekondens servermiljö. En stor del av examensarbetet handlade om att få flera olika program att fungera tillsammans, vilket ledde till att jag spenderade mycket tid på installation och konfiguration. Jag har utvecklat en lösning som bestod av; en webbtjänst för att utföra synkroniseringsuppgifter, en Windowstjänst för att kontinuerligt anropa webbtjänsten och ett gränssnitt för synkroniseringsval, placerat i Sekondens intranät..