Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl utgör ett politiskt handlingsprogram för att nÄ en ekologisk hÄllbar utveckling och Miljöbalken utgör de rÀttsliga verktygen för att nÄ dessa miljökvalitetsmÄl. Miljöbalkens tillÀmpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. NaturvÄrdsverkets projekt Tillsyn och MiljömÄl (TIM) skapade Är 2003 en modell för tillsynsplanering som Àr styrd av miljökvalitetsmÄlen, dvs. miljömÄlstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur miljömÄlstyrd tillsyn fungerar i praktiken pÄ kommunal nivÄ. För att uppfylla syftet har ett antal frÄgestÀllningar formulerats kring implementeringen av miljömÄlen i tillsynsplaneringen, arbetssÀttet med mÄlstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörÀttsliga perspektivet pÄ miljömÄlstyrd tillsyn.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har pÄ den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna Àr ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar dÀr bolaget kan uppnÄ en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgÄende intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjÀlp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). UtifrÄn detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmÄga genomförts för att bestÀmma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

Den bullerreducerande belÀggnigen har en porös struktur som förbÀttrar drÀneringen och reducerar buller vid kÀllan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portÀppning. Detta medför att belÀggningen mÄste omlÀggas och rengöras oftare Àn en konventionell belÀggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den bullerreducerande belÀggningen riktar sig pÄ de höga drift- och underhÄllskostnaderna, detta gör att mÄnga vÀghÄllaren satsar pÄ bullerskÀrm som bullerÄtgÀrd.  Syftet med arbetet Àr att jÀmföra bullerreducerande belÀggning med bullerskÀrm, för att reda pÄ vilken bullerÄtgÀrd Àr mer kostnadseffektivt under 20 Är. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva pÄ ett tekniskt sÀtt: vÀg, ljud och buller, bullerskÀrm och bullerreducerande belÀggningar.KostnadsjÀmförelsen mellan bullerÄtgÀrderna omfattar investering, drift och underhÄll.

Ericsson Mobile Communications AB (ECS) i Kumla producerar mobiltelefoner, frÀmst digitala mobiltelefoner. Produktionsenheten ytmontage producerar idag kretskort baserade pÄ prognos erhÄllen ifrÄn slutmontage som slutmonterar den fÀrdiga telefonen. Problem har dock uppstÄtt efter införandet av Build To Order (BTO), detta innebÀr en utvidgning av synen pÄ att producera en telefon mot kundorder. Prognosen tar dock inte hÀnsyn till slumpmÀssiga fluktuationer, vilket innebÀr ojÀmn produktionstakt samt ökad belastning pÄ personalen inom ytmontage. Problemen förvÀrras ytterligare genom att vissa kretskort ska produceras hos legoleverantörer.

Under graviditet och postpartum genomgÄr kvinnans kropp omfattande fysiologiska förÀndringar och en restriktiv syn pÄ trÀning har förkommit. Gravida rekommenderas att följa samma trÀningsrekommendationer vid okomplicerade graviditeter som övriga befolkningen. Det finns inte rekommendationer för postpartumtrÀning.Syftet med studien var att undersöka vilka resultat trÀning ger under graviditetens olika faser samt postpartum. En systematisk litteraturöversikt genomfördes i de tre databaserna Pubmed, Cinahl och Pedro med sökorden; pregnancy, exercise, pregnancy outcome och postpartum period. 137 artiklar identifierades varav 20 artiklar var relevanta och 12 inkluderades.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har pÄ den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna Àr ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar dÀr bolaget kan uppnÄ en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgÄende intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjÀlp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). UtifrÄn detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmÄga genomförts för att bestÀmma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

TillĂ€mpning av evidensbaserad omvĂ„rdnad innebĂ€r att sjuksköterskor ska integrera de bevisat bĂ€sta metoderna för att tillsammans med patienten besluta om olika omvĂ„rdnadsinsatser. Syftet med denna litterturöversikt var att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med fem beskrivna injektionsomrĂ„den för intramuskulĂ€r injektion. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilka fördelar finns med respektive intramuskulĂ€rt injektionsomrĂ„de?, Vilka nackdelar finns med respektive intramuskulĂ€rt injektionsomrĂ„de?, Är nĂ„got injektionsomrĂ„de att föredra för nĂ„gra patientgrupper? och Finns det nĂ„gra andra faktorer som man borde tĂ€nka pĂ„ vid valet av injektionsomrĂ„de? Tolv artiklar analyserades systematiskt utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna. I resultatet framgĂ„r av flera samstĂ€mmiga studier att det finns fler fördelar Ă€n nackdelar med att anvĂ€nda det ventrogluteala injektionsomrĂ„det nĂ€r intramuskulĂ€ra injektioner skall ges till en patient.

TillĂ€mpning av evidensbaserad omvĂ„rdnad innebĂ€r att sjuksköterskor ska integrera de bevisat bĂ€sta metoderna för att tillsammans med patienten besluta om olika omvĂ„rdnadsinsatser. Syftet med denna litterturöversikt var att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med fem beskrivna injektionsomrĂ„den för intramuskulĂ€r injektion. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilka fördelar finns med respektive intramuskulĂ€rt injektionsomrĂ„de?, Vilka nackdelar finns med respektive intramuskulĂ€rt injektionsomrĂ„de?, Är nĂ„got injektionsomrĂ„de att föredra för nĂ„gra patientgrupper? och Finns det nĂ„gra andra faktorer som man borde tĂ€nka pĂ„ vid valet av injektionsomrĂ„de? Tolv artiklar analyserades systematiskt utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna. I resultatet framgĂ„r av flera samstĂ€mmiga studier att det finns fler fördelar Ă€n nackdelar med att anvĂ€nda det ventrogluteala injektionsomrĂ„det nĂ€r intramuskulĂ€ra injektioner skall ges till en patient.

Inledning: Risken för Äterinskrivning minskar om patienten har kunskap och kan hantera hjÀrtsvikten utifrÄn egenvÄrdsrÄd. FörmÄgan att ta till sig information har Àven en central roll i detta. HjÀrtsviktspatienter med dÄlig följsamhet i sin egenvÄrd av sjukdomen skrivs oftare in Àn de som har bra följsamhet. Minskad förstÄelse och kunskap kring sjukdom leder till minskad möjlighet för patienten att förstÄ information, lÀsa och följa medicinska rekommendationer samt skriftliga och muntliga instruktioner.Metod: Ett frÄgeformulÀr delades ut till patienter pÄ tvÄ hjÀrtsviktsmottagningar i Mellansverige. Skillnader mellan skriftlig information testades mot skriftlig och muntlig information och analyserades med Mann-Whitney U test.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar elever som vÀljer att studera Estetiska programmet Bild och Form pÄ gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkÀtundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik frÄn Skolverket. EnkÀten har delats ut till tvÄ klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form pÄ en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkÀt har Àven elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet frÀmst Àr deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen Àr högskoleförberedande.

VÀxtbÀddar för trÀd i gatumiljö ? skelettjordars konstruktion och funktion Àr den första rapport pÄ svenska som beskriver anvÀndandet, hanteringen och utvecklingen av skelettjord. Skelettjorden ska vara en jord som bÀr upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadstrÀden. Defintionen innebÀr att skelettjord Àr en del av stadstrÀds vÀxtbÀddar i hÄrdgjorda ytor och att den ska ge trÀden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bÀrande av den ovanliggande trafikytan. Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur skelettjord ska anvÀndas och hur den anvÀnds.

Detta Àr en studie av ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien Àr att undersöka hur ÄtgÀrderna i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivproblematik pÄ högstadiet Àr utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns nÄgra skillnader i ordinerade ÄtgÀrder för elever i lÀs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ÀndamÄlsenliga ÄtgÀrder ska sÀttas in för elev i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för ÄtgÀrderna och huruvida ÄtgÀrderna har nÄgon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med ÄtgÀrdsprogram.

Attityder och beteende i ungdomsÄren vad gÀller sexualitet kan ha stor betydelse för hur den sexuella hÀlsan utvecklas. Ungdomsmottagningen Àr en betydelsefull arena för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt för att frÀmja ungas sexuella hÀlsa i helhet. Undersökningen har utförts i samrÄd med och pÄ uppdrag av Landstinget i Jönköpings lÀn. Syftet med studien var att undersöka ungdomsmottagningarnas verksamhet i Jönköpings lÀn och finna förslag till underlag för att kvalitetssÀkra ungdomsmottagningarna i lÀnet. EnkÀtundersökningen baserades pÄ Socialstyrelsens förslag pÄ indikatorer och Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningars (FSUM) rekommendationer för ungdomsmottagningars verksamhet.

Bakgrund: Idag finns det en uppsjö av informationskÀllor med kost- och hÀlsobudskap som man utsÀtts för bÄde frivilligt och ofrivilligt. Det finns ocksÄ mÄnga olika Äsikter gÀllande vilken kost som Àr bra och mindre bra för kroppen och hÀlsan. Studier har visat att bland annat statliga myndigheter, media och förebilder kan pÄverka instÀllningen till intag av vissa komponenter i kosten. Det Àr en intressant frÄga vad man anser vara en pÄlitlig kÀlla till kostinformation och vilka av dessa som anvÀnds mest.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka de mest anvÀnda kÀllorna till kostinformation Àr samt hur deras trovÀrdighet upplevs av individer som trÀnar pÄ gym i Äldern 18-28 Är.Metod: En kvantitativ enkÀtstudie med 123 deltagare genomfördes. EnkÀten innehöll ett attitydformulÀr om hur man stÀller sig till olika kÀllor om kostinformation.

En teoretisk studie av möjliga produktionssystem för framtida produktion av en sidopanel ikompositmaterial pÄ en stadsbil har utförsts. Studien har Àgt rum inom Team H2politO pÄ TekniskaHögskolan i Turin i Italien. Tre olika produktionsvolymer har analyserats med avseende pÄdimensionsgrÀnser, ekonomi, produktionstid, maskineri, material och miljö. Dessa har valts till 1 000,10 000 respektive 100 000 komponenter/Är. Tidigare studier inom Àmnet har analyserats,kombinerats och anvÀnts som underlag för att komma fram till lÀmpligt val av produktionsmetod förde olika produktionsvolymerna.