KranskÀrlssjukdomar Àr pÄ grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvÄrden. Klienter med kranskÀrlssjukdom erbjuds sekundÀrpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. LivsstilsförÀndring Àr en del i sekundÀrpreventionen. Syftet med föreliggande arbete Àr att beskriva mÄl för klienten och pÄverkande faktorer i dennes förÀndringsprocess. Arbetet Àr en systematisk litteraturstudie.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att förbÀttra ett disharmoniskt medlemsbrev utifrÄn principer för god informationsdesign. Detta pÄ grund av att verksamhetsledarna har fÄtt klagomÄl pÄ dess utformning samt att verksamhetsledarna sjÀlva tycker att medlemsbrevet Àr ?fult, svÄrt att lÀsa (pga text och form)? och vill dÀrför att det förbÀttras. Genom min förstudie som bestod av kvalitativa intervjuer med verksamhetsledarna, en enkÀtundersökning med mÄlgruppen, en omvÀrldsanalys och tvÄ textanalyser kunde jag svara pÄföljande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns det i nuvarande medlemsbrevet gÀllande text, innehÄll och form? Min teoriinsamling har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllning: Hur kan jag anvÀnda mig av de tre principerna för god informationsdesign (lÀslighet, lÀsbarhet och lÀsvÀrde) för att uppnÄ harmoni? Mitt gestaltningsförslag utgÄr frÄn de brister som framkom i metoden och förbÀttringarna pÄ de rekommendationer som framkom i teorin..

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor trÀdde i kraft har allt större krav stÀllts pÄ verksamhetsutövaren som individ och Àgare till objektet med avseende pÄ brandskydd. Denna lag innebÀr att den statliga mÄlstyrningen har rÀtt att utöva tillsyn pÄ diverse aktörer. Innebörden av lagen som trÀdde i kraft första januari (2004) Àr att verksamhetsutövaren sjÀlv stÄr för ansvaret för att brandskyddsdokumentation ska finnas upprÀttad. Detta innebÀr att rÀddningstjÀnstens ansvar Àr att kontrollera att brandskyddsdokumentation finns tillgÀngligt. Syftet med examensarbetet Àr att komma med ÄtgÀrdsförslag/-förbÀttringar gÀllande det befintliga brandskyddet inom urankontrollerade omrÄden pÄ Westinghouse brÀnslefabrik.

Interaktiva applikationer som hanterar visualisering av geografiska informationssystem (GIS) Àr ett vÀxande Àmne. Denna studie har anvÀnt spelmotorn Unity som verktyg för att skapa en prototyp av sÄdan applikation med Högskolan i GÀvles campusomrÄde som visualiserad miljö. För att Ästadkomma detta har arbete med bl.a. 3D-modellering, texturering, programmering och ljusmappning genomförts. UtifrÄn studiens resultat ges vissa rekommendationer kring de moment studien behandlar.

ProblemVi anser att det största och mest intressanta problemet angĂ„ende pĂ„gĂ„ende arbete pĂ„ löpande rĂ€kning Ă€r huruvida de ofakturerade beloppen vid bokslutsperioden's slut skall aktivera's som en tillgĂ„ng eller ej. För företagen innebĂ€r en aktivering att vinsten ökar, vilket kan vara intressant för aktieĂ€gare och andra intressenter. Samtidigt ökar Ă€ven företaget's beskattningsbara inkomst, vilket medför att konsekvenserna av att företagen vill visa en rĂ€ttvisande bild, blir att de behöver betala en högre skatt. Även om problemet har behandlat's i en del artiklar och tolkat's i olika böcker, finn's det inget entydigt svar pĂ„ frĂ„gan. Vi vill dĂ€rför stĂ€lla de olika föresprĂ„karna's Ă„sikter mot varandra och mot vĂ„ra Ă„sikter för att fĂ„ svar pĂ„ hur redovisningen av pĂ„gĂ„ende arbeten pĂ„ löpande rĂ€kning skall redovisa's för att ge en rĂ€ttvisande bild av företaget's stĂ€llning samtidigt som man följer god redovisningssed och grundlĂ€ggande principer samt lagar och rekommendationer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka medarbetarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön pÄ en operatörsavdelning inom ett sÀkerhetsföretag, samt utifrÄn erhÄllna resultat ge rekommendationer om hur arbetsmiljön skulle kunna förbÀttras. FrÄgestÀllningar som skulle besvaras var: Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön? Vad kan organisationen göra för att förbÀttra den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna? Studien genomfördes pÄ uppdrag av ett svenskt sÀkerhetsföretag. Metoderna som anvÀndes var enkÀt samt intervju. Samtliga tio medarbetare pÄ avdelningen besvarade enkÀten och fem av dem intervjuades.

ITT Water & Wastewater (ITT) Àr en ledande leverantör och tillverkare av drÀnkbara pumpar, luftare och omrörare. Examensarbetet fokuserar pÄ pumpstationer för trycksatta avloppssystem. ITT vill genom detta fÄ ett underlag för vidareutveckling av pumpstationerna Compit och Micro 7G, i syfte att göra dem mer konkurrenskraftiga. MÄlet med arbetet var att utreda vilka delar av pumpstationerna som Àr i behov av vidareutveckling och presentera förbÀttringar.Pumpstationer för trycksatta avlopp bestÄr av en pumpsump till vilken en sjÀlvfallsledning ansluts. Avloppsvattnet pumpas vidare i en trycksatt ledning till det kommunala avloppet.

Inom byggbranschen Àr pÄgÄende arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sÀtt att redovisa intÀkter pÄ, som ger olika utfall pÄ resultatet, mÄste företag se till att redovisa sÄ att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnÄ rÀttvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rÀttvisande bild Àr svÄrt och kan tolkas pÄ olika sÀtt av företag. Det finns tvÄ sÀtt att utföra bygg-nadsuppdrag pÄ, antingen till löpande rÀkning eller fast pris.

Svolder AB har gjort helt rĂ€tt dĂ„ de har valt att utöver den vanliga Ă„rsredovisningen ocksĂ„ presentera en redovisning enligt IAS 39, dĂ„ detta har gett en mer rĂ€ttvisande bild av företagets resultat och stĂ€llning. Svolders resultat har blivit mer volatilt med IAS 39, Ă€n med ÅRL som grund. Ett företag som vill praktisera IAS 39, men vill ha kvar visst mĂ„tt av försiktighet skall vĂ€lja att redovisa de orealiserade vĂ€rdeförĂ€ndringarna över balansrĂ€kningen. DĂ„ kommer företagets resultat att bli mindre volatilt Ă€n med samma redovisning över resultatrĂ€kningen. PĂ„ grund av den osĂ€kerhet som rĂ„der om hur fonden för verkligt vĂ€rde skall redovisas vilvill vi rĂ„da företag att avvakta tydliga rekommendationer för detta redovisningsalternativ..

Den 1 januari 2002 trÀder en ny rekommendation i kraft. Syftet med RedovisningsrÄdets rekommendation 17 ? nedskrivningar, Àr att beskriva vÀrderingsmetoder som företag kan anvÀnda sig av för att sÀkerstÀlla att tillgÄngarna inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva den nya rekommendationen, frÀmst vad gÀller nyttjandevÀrdet samt vilka de olika indikationerna pÄ vÀrdenedgÄng Àr. Samt att undersöka vad rekommendationen fÄr för effekt pÄ stora kapitalintensiva företag.

Detta examensarbete utfördes pÄ Megadoor AB i SkellefteÄ som tillverkar industriportar i alla tÀnkbara storlekar. Portarna har en unik teknisk utformning vilket gör att det endast finns ett fÄtal konkurrenter. I dagslÀget tillverkar Megadoor AB sina större portar mestadels i mindre delar innan de skickar dem till kunden, vilket gör att de har en lÄng installationstid. Om portarna istÀllet skulle tillverkas i sin helhet i produktionslokalen, skulle de kunna minska tiden för installationen vilket skulle öka servicegraden mot kunden. Detta har lÀnge diskuterats pÄ företaget, men eftersom kunskapen kring vilka transportregler som finns för transport av extrema produkter och hur prisbilden ser ut för dessa transporter, har de inte vÄgat Àndra sitt tillvÀgagÄngssÀtt.

Denna studie inriktar sig pÄ lÀromedelsanvÀndandet inom samhÀllskunskapsÀmnet i den svenska grundskolan. SÀrskilt granskar den anvÀndandet av Internet som lÀromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser nÀr det gÀller den pedagogiska vardagen pÄ skolorna. För att fÄ en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som lÀromedel analyseras den nya lÀroplanen Lgr11 i relation till tidigare gÀllande lÀroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillÀmpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhÀllskunskapslÀrare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lÀrare flexibilitet i urvalet av lÀromedel.

Enligt Plan- och bygglagen Àr samrÄdet en obligatorisk del i en planprocess. Efter att ett samrÄd har hÄllits ska de inkomna synpunkterna sammanstÀllas i en samrÄdsredogörelse. SamrÄdsredogörelsen blir dÄ en del av planhandlingarna för det aktuella planomrÄdet. I det hÀr kandidatabetet granskas och undersöks hur en samrÄdsredogörelse skrivs. Det tar sin utgÄngspunkt i Plan- och bygglagen, i bÄde den nuvarande och i regeringens proposition till en ny Plan- och bygglag.

Sulfidjord anses allmÀnt vara en problemjord ur geoteknisk synvinkel. I allmÀnhet Àr sulfidjord sÀttningsbenÀgen och krypsÀttningar kan bli stora. Sulfidjord betraktas Àven som problematisk ur ett miljöperspektiv dÄ den i kontakt med syre oxiderar och produkterna av det kan försura mark och vatten. Sulfidjordens sÀttnings- och krypegenskaper utgör svÄra problem vid vÀg- och jÀrnvÀgsbyggnad dÀr stora mÀktigheter pÄ lösa sediment ofta pÄtrÀffas. Efter vÀg 760 i Norrbotten pÄtrÀffas just ett sÄdant omrÄde pÄ 660 meter med ca 10 meters mÀktighet av lösa sulfidsediment i form av silt.

Syftet med denna uppsats var att utforska möjligheterna en hyresvÀrd har att höja hyran nÀr denne renoverar en lÀgenhet. En traditionell juridisk metod anvÀndes för att uppnÄ detta syfte. För att kunna höja hyran mÄste hyresvÀrden höja lÀgenhetens bruksvÀrde. Detta dÄ bruksvÀrdessystemet begrÀnsar hur mycket hyra hyresvÀrden kan debitera hyresgÀsterna. NÀr hyresvÀrden renoverar en lÀgenhet begrÀnsas hyresvÀrden i stor utstrÀckning av hyresgÀsternas samtycke till renoveringen.