Detta arbeta har utförts för att undersöka hur höstplantering av täckrotsodlad gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris) överlever och utvecklas jämfört med vårplanterad. Detta i ett led för att se om man kan utöka planteringssäsongen för att få en jämnare arbetsbelastning över säsongen både i plantskolorna och ute i fält. Man har undersökt hur en planteringstidpunkt på sensommaren och hösten påverkar granplantors överlevnad jämfört med plantering på våren. Studien är utförd som en survey studie i södra Sverige på täckrotsplantor av gran som planterats på medelboniteter 2007-2009 och inventerats 2010. Höst och vårplanterade granplantor är jämförda parvis med samma planttyp, ålder, proveniens och geografiskt område.

Med gallringseffekt menas att träden efter en gallring ökar sin diametertillväxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och näringsämnen mellan träden. En alternativ förklaring till gallringeffekten är att vindpåverkan per träd blir högre i det gallrade beståndet, vilket leder till större svajningar för träden och därmed en ökad diametertillväxt. I studien undersöktes ifall vindens påverkan är en del av gallringseffekten på tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tätheter av stamantal, grundyta, kronvolym och kronmantelyta beräknades på flera avstånd från varje individuellt träd.

In Scandinavia, capercaillie are often associated with pine trees (Pinus sylvestris) in winter, with pine needles as the main diet. Few dietary studies have been conducted in Sweden and winter diet is subject to little debate. The interesting thing is that this "pine specialist? is also found in spruce (Picea abies) forest habitats where pine is scarce or unavailable. In many studies outside Sweden (primarily Central Europe) spruce is regularly observed in the winter diet, but I have found no reports on the selection of the diet in spruce forest areas in Sweden.

Den här studien är en uppföljning av föryngringsresultatet efter maskinell sådd av contorta (Pinus contorta Dougl. var. latifolia Engelm.) i Härjedalen. Efter tre växtsäsonger uppgick det totala antalet såddplantor till 3 700 per ha och antalet huvudplantor uppgick till 1 800 per ha. Andelen nollytor uppgick till 2 %.

In the 1970´s the North American lodgepole pine (Pinus contorta) was introduced to Sweden in large scale. The lodgepole pine affects its new environment different from Scots pine (P. sylvestris), leading to a change in biological diversity. Forestry today affects the ground beetle fauna (Carabidae). Habitat specialists associated with older forests are first affected. When the canopy closes again after a clear-cutting species that prefer open habitats reduces and those who prefer mature/closed forests increase. In this study we compare differences in diversity and community structure of ground beetles in stands of lodgepole pine and Scots pine.

Analyses of pollen and charcoal in peat cores, together with age-structure data of Pinus sylvestris from a Ledum-Pinus-mire in the Tyresta National Park (south-east Sweden) show the regional vegetation succession and fire history over the last 9000 years. Five major stages of mire development are identified: 1. Lake (c 7000-6400 cal BC); 2. Wet fen (c 6400-6000 cal BC); 3. Deciduous fen (c 6000 cal BC to c cal AD 700); 4.

This project was an assignment by Sveaskog and Svenska Skogsplantor. The purpose was to study the effect of protective fabric on the thawing stage of frozen pine seedlings. The function of the protective fabric is that it should protect the seedlings against strong sunlight and create an even temperature inside the boxes containing the seedlings. The result has shown that there was no statistically significant difference when the protective fabric was used or when it was not used, although this was probably due to the weather conditions. The study was carried out under cold and cloudy weather conditions and probably would have given other results if there had been more sunny days with a higher ambient temperature.

Prescribed burning was commonly used for site preparation in Sweden to establish new forests until the 1960?s, when mechanical scarification was introduced. During recent decades the interest in prescribed burnings has increased again, mainly due to certifications of forestry stating that 5% of the regeneration areas should be burned on dry and mesic soils. The objective of the study was to evaluate actual influence of prescribed burning compared to other site preparation on stand stem density, growth parameters and tree damages for Scots pine (Pinus sylvestris L.) after direct seeding and planting. The study also attempts to simulate growth until first thinning.

Swedish forests are dominated by just two conifer species Norway spruce and Scotch pine. They are not able to achieve the highest possible production or fulfill industry demands for raw materials. The introduction of exotic conifers can potentially meet these shortcomings and present a relevant solution. This study was conducted in a block experiment with ten blocks planted in 1987 by SCA in North Sweden. The objective of the block experiment was to study if Black spruce is an appropriate alternative to Lodgepole pine, Norway spruce and Scotch pine on different site classes.

För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet?För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment.Fältstudien är avgränsad till Bergslagen.

Tallen (Pinus sylvestris L.) är för den svenska skogsindustrin ett av de viktigaste trädslagen. Tallens kvalitet är påverkbar genom röjning, där röjningens intensitet och tidpunkt är avgörande för tallens diametertillväxt, årsringsbredd, kvistdiameter, krongränshöjd, stamform, juvenilvedsandel och elasticitetsmodul. Röjningsarbete utförs via olika röjningsformer, där röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning används i svenskt skogsbruk. Studien syftade till att utreda om det fanns signifikanta skillnader i behandlingseffekt på tallens medelhöjd, medeldiameter, kvistdiameter, krongränshöjd, höjd/diameter-kvot, elasticitetsmodul och årsringsbredd mellan röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning. Studien syftade även till att utreda om ovanstående röjningsformer hade haft effekt på sambandet mellan elasticitetsmodul och årsringsbredd, i enskilda årsskott.Det studerade försöket anlades år 2003 i tallungskog i Umeå, Västerbottens län.

Tall (Pinus sylvestris L.) är ett av Sveriges viktigaste trädslag. Med ökad efterfrågan på vedråvara samt ökade krav på naturavsättningar är det viktigt att öka produktionen i skogen. Röjning och tidig gödsling ger ökad volymproduktion men kan ge icke önskvärd påverkan på vedegenskaper som ökad mikrofibrillvinkel (MFV). MFV är vinkeln mellan mikrofibrillerna i cellväggens S2-lager och cellens längdaxel och påverkas av ståndort samt konkurrensen om ljus och näringsämnen. Höga MFV resulterar i sämre kvalitet på papper och sågade trävaror.

Modern methods for managing pine (Pinus sylvestris) create homogenized forests. This decreases nature?s potential for biodiversity and might threaten species in need of different types of milieu. The main purpose of this study was to investigate how important older pine trees are for biodiversity. In the Hall-Hangvar Reserve in the north-west part of Gotland, insects collected from traps showed that more species were found in old or dead trees compared to younger pine trees.

The third most common conifer in Sweden is Pinus contorta (lodgepole pine). It originates from the western part of North America and was brought here in the end of the 1920s. The lodgepole pine is today allowed for commercial plantations in central and northern Sweden, excluding high altitude locations. Since 1979 only plantations with scientific purpose are allowed in south-central and south Sweden. This document is focused on how lodgepole pine manage perform compared with Pinus sylvestris (Scots pine) in the southernmost part of Sweden, Götaland. The idea came from the fact that the Swedish government is evaluating a notification from the National Forest Agency that suggests lodgepole pine to be allowed for commercial plantation even in southern Sweden.

Fire has historically been of great ecological importance in the boreal forests of Sweden. The forest fire regime has, however, varied between different parts of the country. The objective of this thesis is therefore to investigate the fire history in Fulufjället National Park and, on this basis, give suggestions for future fire management. The reconstruction of fire history was done by cross-dating fire scars in samples taken from living and dead Scots pine (Pinus sylvestris). Local fire chronologies were established at 17 points in the forests in and around Fulufjället National Park by cross-dating fire scars on 54 samples. The oldest year-ring dated from year 968.