Maskinell markberedning följt av manuell plantering är den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. Många av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger på är baserade på äldre fältexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fält kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svårigheter som finns beroende på ståndort, terrängförhållanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan användas till att utvärdera gällande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet på SCA:s mark i Norrland.

Wood has always been an important material for people, and it is used for many applications. As for example, fuel for cooking and heating houses, construction materials and for constructing means of transport. Since wood also is a material that with time biologically degrades due to activity by micro organisms and wood fungi it is important to find ways to protect and further lengthen the life span of the material when in service. One method is to decrease the amount of water in the material by impregnation with an hydrophobic oil. The Linotech method which uses only pure linseed oil is one such possible method. The aim of this study was to investigate the possibility to at the same time impregnate and stain/colour wood samples of pine and spruce by using the Linotech method.

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.

In Sweden, large scale planting of Lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) started in the beginning of the 1970?s. At first, the aim was production of pulpwood, but later, also production of timber became considered realistic. Today, Sweden has more than 520 000 ha of Lodgepole pine.

Sweden is a country with few native tree species. According to Govt. 2007/08: 108, exotic tree species may be seen as an opportunity to increase the growth of tree volume in Sweden. Potential areas where explored In this work for cultivation with Pinus contorta var. latifolia Engelm., Larix sukaczewii Dylis, Abies lasiocarpa (Hook.) Nutt., Populus × wettsteinii Hämet-Ahti (tremula x tremuloides) and Picea mariana (Mill.) Britton et.al.

The effect of methyl jasmonate on resistance against the large pine weevil (Hylobius abietis) in Scots pine and Norway spruce seedlings. A field experiment was conducted in order to determine the dose-response effects of methyl jasmonate (MJ) on growth and defence to pine weevils in Scots pine (Pinus Sylvestris) and Norway spruce (Picea abies) and to compare the effect of MJ between pine and spruce. In addition a complementary greenhouse experiment was conducted with the same aims as above and to determine the amount of resin ducts and their correlation to the feeding of pine weevils. The field experiment was conducted on a fresh clear cutting in Garpenberg, southern Dalarna in central Sweden. The experiment consisted of 30 blocks with three kinds of containerized seedlings: 2-year old spruce, small pine (before shoot elongation) and 1-year old pine (already shoot elongated). They were all exposed to 4 treatments 14 days prior to the experiment: control, 25 mM/L MJ, 50 mM/L MJ and 100 mM/L MJ. Data on weevil damage and seedling growth were collected after the first and the second growing season. The seedlings in the greenhouse experiment were of the same kind and were exposed to the same treatment as the ones in the field experiment.

Root rot is a big hurter and a huge economic problem for the Swedish and European forestry. The severest hurter is Heterobasidion annosum (Fr.) Bref and it occurs as two different species in Sweden. Commonly referred to as the P-type (Heterobasidion annosum s.s. (Fr.) Bref.) and the S-type (Heterobasidion parviporum Niemelä & Korhonen). Therefore a lot of research has been carried out in this topic to find a solution and reduce this problem, one alternative that have shown to be profitable is stump treatment in thinnings.

The fungus Gremmeniella abietina causes damage to conifers that can lead to tree death. In 1999 and 2001 the pathogen caused severe attacks in Sweden, where about 500 000 ha of pine forest were affected. Trees of all ages were attacked, but mainly forests between 30-60 years that were ready for their first commercial thinning. After recommendations from the forest agency, sanitary fellings were made to trees that had more needle loss than 85%, a total of about 50 000 ha. Economic losses have been estimated to more than one billion SEK.

The global biodiversity loss is mainly due to human activities such as an intensification of forestry. Boreal forest ecosystems in Fennoscandia are characterized by disturbances such as forest fires, storms and floods. However, industrial forestry practices suppress forest fires and change the landscape, leading to a loss of habitats and associated species. Particularly lichen species with slow adaptation abilities and a strong substrate specificity face an extinction debt in boreal forests since their substrates are long-lived but no longer created. In this study the species-substrate relationship of two red-listed forest-fire dependent lichen species Carbon-icola anthracophila and C.

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.

Extensive planting of the tree species lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) during the 1970s and 80s has resulted in large areas now being available for commercial thinning. However, the varying quality of the stands creates a problem. The purpose of this study was to investigate, at the Torsby district of the Stora Enso forest company, how well the present computer records of the stands correspond to reality and determine which stands are, from a qualitative perspective, suited for timber production. Finding variables that indicate better stands would give Stora Enso the possibility of selecting qualitative stands which are more profitable to thin. The study included 32 stands containing at least 70 % Pinus contorta.

Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige är plantering som utgör 75 procent, därefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering är den dominerande föryngringsmetoden är att ofta används förädlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillväxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden är kortare hos plantering jämfört med naturlig föryngring. Röjning är en beståndsvårdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan påverkas med röjning är trädslagsblandning, tillväxt och kvalitet.

Two field experiments were conducted in central Sweden in order to: 1) Determine a relationship between the number of approaching pine weevils (Hylobius sp.) and the number of attacks by pine weevils, in relation to the size of seedlings of Scots pine (Pinus Sylvestris). 2) Determine if application of methyljasmonate (MJ) on seedlings of Scots pine will result in higher resistance towards attacks by pine weevils and/or have any effect on the number of approaching pine weevils. The field experiments were designed with two separate parts in close vicinity on the same clear cuttings: a) pitfall traps placed in patches of scarified soil that caught approaching pine weevils at 2.5 cm from the bait, which consisted of different sized seedlings of Scots pine some of which were subjected to application of MJ and b) the same type of seedlings planted out in patches of scarified soil. The first field experiment was conducted on a 1-year old clear cutting outside Uppsala in east central Sweden and the trapping part of the experiment consisted of 8 blocks with 6 treatments: 1) control, 2) small over-wintered seedling, 3) medium sized seedling, 4) medium sized seedling treated with 0.5 ml 100 mmol MJ 4 days prior to start of experiment, 5) large seedling, 6) vial with 9.5 ml of ?-pinene. The trapping experiment lasted for 6 weeks in the early summer.

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.