Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrån klass, har endast förändrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer är arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svårigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan härledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Jag har utgått från att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet på högre utbildning är med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. Därför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att läsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjälp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenärer, främst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstämmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

I denna uppsats undersöker jag hur det är möjligt att med hjälp av bland annat Ernst Cassirers teorier kring myter och genom att se hur dessa tar sig i uttryck i ett narratio, nå en utökad förståelse för argumentation genom att ta fasta på det som ligger utanför logikens och det rationella förnuftets område. Med utgångspunkt i Cassirer, kompletterad av Jean-Pierre Vernant, Cornelius Castoriadis och Jesper Svenbro, visar jag hur m?thos hela tiden är närvarande i vårt tänkande, hur m?thos skapar och omskapar mening samtidigt som denna mening sätts i spel genom olika myter. I argumentation tar dessa myter formen av det som i den antika dispositionen för ett argumenterande tal kallades narratio. En av de viktigaste funktionerna för narrationen är att skapa trovärdighet åt ett m?thos och detta sker på fyra olika sätt: prosans genrekarakteristiska, diakrona handlingskopplingar, anagnorisis, samt den synkrona sammanlänkningen.

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i så fall vilken i förekomsten av sådana förhållningssätt. Syftets formulering ledde till två frågeställningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition någon betydelse, och i så fall vilken i förekomsten av negativa förhållningssätt till invandrare? Uppsatsen ligger nära en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes främst intervjuer, men även observationer, med 16 unga killar läsandes på tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har även Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhållningssätt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det estetiska programmet.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem.Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler.

The aim of this master´s thesis is to examine how librarian´s views of the users can vary for different types of materials in public libraries. We have seen that literature and reading are the central parts of the libraries in Sweden. All other types of media are traditionally seen as complements and in focus for the study is feature film as an example of these other medias. We examine policy documents to see the official view of the general target group of the libraries and compare it to the view of the users of feature films as expressed by the librarians. The study includes several different types of empirical materials such as interviews, observations and documents and the method used is case studies.

The main aims of this study is from a gender perspective identify possible reasons why so many men compared to women visited the European football Championship in Poland/Ukraine 2012. The study also aims to classify European Championship visitors from their primary purpose with the trip.To be able to answer the study's purpose and issues, it is important that we get an understanding of the phenomenon so that we can clearly express an opinion on this phenomena. This meant that we chose to use qualitative methods designed to give a deeper insight into what is being investigated. We made use of both deep, email and telephone interviews with our respondents. The six respondents are evenly distributed between the sexes.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier.

Sammanfattning Vårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen.

Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som påverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrån frågeställningarna: (1) Hur påverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel på juristprogrammet? (2) På vilket sätt påverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt på juristprogrammet? Vi ville även undersöka om juriststudenternas känsla av att passa in och trivas påverkas av en eventuell föreställning om vad som karaktäriserar en typisk juriststudent, vilket omvänt kan innebära att de som inte identifierar sig med denna föreställning kan känna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats är att juristprogrammet särskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott på juristprogrammet framhävs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omständigheterna vid studieavbrott.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande på skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framträder indikerar att skolprestationer i mycket hög utsträckning är relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bättre i skolan än barn till lågutbildade och låginkomsttagare. Detta medför att storstadsområdet uppvisar tydliga spatiala skillnader.Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrån sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar på barns språkliga skillnader utifrån sociala faktorer. Härutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrån Pierre Bourdieus arbete, något som är fundamentalt bl a för förståelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan.I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberäkningar.