Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

The aim of this study is to examine a number of Swedish working public librarians and compare them with some popular standard images of librarians. In this project we have been working in line with these three questions: How do the librarians describe themselves and how can the descriptions be interpreted? What images are the most common and repetitive, according to earlier research? What differences and similarities are there between the images of the librarians and the working librarians? To answer the questions we have performed seven qualitative interviews with working librarians and collected relevant literature that presents various portrayals of librarians. To interpret the interviews we have used Pierre Bourdieus theories of social space, social fields, habitus and the cultural, academic, social and the economic capitals, as well as the connection between individual taste, class and social power. The conclusions of the collected material of earlier research and the interpreted material from the interviews have been compared and discussed.

Syftet med denna uppsats har varit att studera Marcus Birros författarskap och hans lyrik. Studien är indelad i två delar, en litteratursociologisk och en textanalytisk del. I den litteratursociologiska delen används Pierre Bourdieus teorier kring det litterära fältets konkurrensbetingade strukturer för att placera in Birro och hans lyrik i dessa. I den andra textanalyserande delen av uppsatsen studeras de teman, motiv och stilmedel som Birro arbetar med. Här har även Judith Butlers teorier kring genus och den heterosexuella matrisen använts för att se hur Birro framställer och gör genus i sin lyrik.

Ungdomars liv präglas idag allt mer av datorer där datorn används flitigt både hemma och i skolan. Vår studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvändning och hur vanorna skiljer sig åt mellan elevers olika uppsättningar av habitus.    Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar några teorier inom området som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrån Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid två olika gymnasieprogram som präglas av olika mängd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma särdrag.    Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvändningen kan orsaka..

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

The aim of this paper was to examine the specific experience of being bicultural, what ackulturation strategy the person utilized and what influenced the use of this strategy. The findings were analyzed with the help of Pierre Bourdieu?s concepts of habitus and cultural capital. The empirical data was collected through qualitative interviews with four women of Chilean background, who either were born in or had been living in Sweden since childhood. The results of the interviews showed that all the respondents predominantly utilized the integration strategy, meaning that they participated in and felt a connection to both the Swedish and Chilean culture.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad som påverkar elever att välja handbollshögstadium. Min undersökning har jag utfört på en kommunal högstadieskola i Skåne med handbollsprofilering. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med personliga intervjuer. Intervjuerna utförde jag på 16 elever som går handbollsprofilerad skolgång i årskurs sju. I mitt examensarbete har jag valt att använda mig av Pierre Bourdieus teori och hans begrepp kapital, habitus och fält. Mina intervjusvar i min undersökning har hjälpt mig att bekräfta och arbeta fram påverkningsfaktorerna familjens påverkan, vänner och lagkamraters påverkan, skolans påverkan och eget intresse och framtidsplaner som påverkan inför val av skolgång.

The aim of this Master?s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent.Pierre Bourdieu?s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent.

Women all over the world have been victims for oppression during a long period of time. One main thing they were excluded from was the possibility to educate themselves. Fortunately, the situation is different today and studies shows that there are more women applying for higher-education than men, at least in Sweden. What motivates them is unknown, but according to the sociologist Pierre Bourdieu, it is always something in one?s social environment.The aim of this thesis was to examine how five female students have been motivated to apply for university and college educations, despite the fact that they are from non-academic families.

Syftet med min studie var att skapa förståelse för om pedagoger i grundskolans tidigare år möjliggör en lärandemiljö på lika villkor för alla elever samt utveckla förståelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år samt två observationer. Min studie har baserats på dessa intervjuer, observationer och på tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har använts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Uppsatsen handlar om hur föräldrar talar om lärandet i förskolan. Syftet med vår studie är att förstå och tydliggöra hur föräldrar talar om lärandet i förskolan samt vilka kunskaper och färdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar, hur talar föräldrar om lärandet i förskolan? Vilka kunskaper/färdigheter lyfter föräldrar fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan? Påverkar föräldrars habitus talet om lärandet i förskolan? Vi har intervjuat sex föräldrar för att få svar på våra frågeställningar. Vår teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

Author: Linnea BrundellMentor: Gábor BoraCourse: Media and communication studies, C- level, advanced course. Communication, ethical and moral ? a survey based on news exposing companies which does not follow their own communication policies.Plot: In a leader in the newspaper Arbetarbladet, the writer says that the numbers of journalists are going to be reduced, while the numbers of informant officer are going to increase. Theory: The theory which has been used in the essay is Pierre Bourdieu´s field theories, Jürgen Habermas theories on representation and theories about the company?s values.Method: The method used in the essay is a qualitative text-analysis. The material in the essay is articles from the newspaper Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. Also two documentaries from the TV-show Kalla Fakta will be a part of the material. Adocument made by the trade union DIK, which tell about ethical guidelines for information officer, journalistic rules for their work are also a part of the material. Result: The survey shows that the companies have been failing to work after own policy documents. .

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector.This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, ?co-leadership?, when their backgrounds are different.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att fuska och vilka skäl de anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till fusk anger studenterna som fuskar? Vad kan påverka studenten att välja fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en studiesituation där fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa.