Celebrities used in advertising has recently been something that consumers have come in contact with on a daily basis. Corporations use celebrities and their attributes as positive reinforcement and association towards the company or their marketed product.Through increased usage of media, the consumers to this advertising technique have been given an opportunity towards better insight into celebrities? daily life. People are not only receivers of advertising, they are also media producers for the medias agenda. This makes everyone significant in the distribution of advertising.

Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ?Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa?? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation..

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad ungdomar har för tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa. Jag ville få en ökad förståelse om ungdomar som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet. Två av mina frågeställningar löd: Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda på detta har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i årskurs åtta på en grundskola i södra Sverige.

I föreliggande undersökning är syftet att studera högstadieelevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara målet med idrott och hälsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri är tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som går i åttonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Pierre bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjälp av hans teoretiska verktyg kartläggs vad eleverna upplever vara värdefulla kunskaper och förmågor i ämnet samt vilka kunskaper och förmågor de själva anser borde spela in i bedömningen.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå varför människor fotograferar när de är på fest. Vilken roll spelar festfotograferingen för enskilda individer och dessa individers möten med andra människor? För att uppnå syftet med uppsatsen har jag studerat den sociala funktionen hos dels festfotografierna (produkterna), dels festfotograferandet (praktiken). Uppsatsens frågeställning är: ?Vad betyder egentligen festbilder för människor ur ett socialt perspektiv??Metoden som valts är fokusgrupper.

Syftet med den här uppsatsen är att förstå hur svenska dokumentärfilmare i dag arbetar med gestaltningen av verkligheten. I den här uppsatsen tar vi reda på vilka attityder en grupp svenska dokumentärfilmare delar när det gäller relationen till innehållet i filmerna, publiken, yrkesgruppen och de nya förutsättningar som genren erfar. För att besvara frågeställningen har vi utfört nio öppet riktade kvalitativa intervjuer med svenska dokumentärfilmare. Urvalet består till största del av erfarna dokumentärfilmare vars filmer har visats i större distributionssammanhang. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med Pierre bourdieus fältteori som redskap.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången..

Detta arbete presenterar en attitydundersökning där elever från en stad jämförs med eleverfrån landsbygd i fråga om attityder till utbildning. Arbetet är en komparativattitydundersökning där stad och landsbygd ställs mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror på, utgår från Pierre bourdieus teori angående kapital och habitus.Metoden är kvantitativ och en enkät har använts för att på bästa sätt uppfylla arbetets syfteoch frågeställningar. Totalt har 127 elever från årskurs nio deltagit varav 67 är pojkar och 60är flickor. 36 elever kommer från Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer från Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap angående elevers attityder till skolgång,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig åt i stad respektivelandsbygd.

Uppsatsen analyserar hur återförsäljning på Internet hanteras under EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i Mål C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rättens konkurrensregler för vertikala avtal åsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala Begränsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger på att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen är välavvägd och hur reglerna bemöter de utmaningar som Internetförsäljning medför..

A change has occurred in terms of recruitment to teacher education. From having been an educationof high status and reputation, a reduced application rate has led to lower admission requirementsand thus that students with much lower educational qualifications entering, which in turn means thatthe education status and reputation have been reduced significantly. Mathematics, on the other hand,has always been a topic of high status and reputation. Although there are few students who chooseto study to be a mathematics teacher. By conducting a survey of students on teacher educationtoday, both with mathematics and other approaches, I wanted to get answers to my questions aboutwhat influences students' choice of education: who are the students studying to be teachers inmathematics? Do they distinguish themselves from the student teachers who studies to be teachersin other subject specializations? Pierre bourdieu's sociological ideas about cultural capitaltransmitted from parent to child constitute the theoretical framework of the study.Early in the study, I noticed that there is a difference between students studying to be a teacher inpreschool, primary or middle school and them studying to be a teacher in secondary and highschool, especially in terms of the mathematics student teachers.

Idag börjar personliga tränare kännas igen som en stor del av friskvården och har nu uppmärksammats vara en resurs för att främja hälsa.Syftet med detta arbete är att studera personliga tränares erfarenhet av hälsa när det kommer till utbildning, sin egen hälsa och hälsa i relation till sitt yrke.Det genomfördes fem individuella intervjuer med personliga tränare för att samla in material. Intervjuerna transkriberades och resultatet tematiserades där kärncitat valdes ut för att illustrera var tema. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån dessa teman med en teoretisk utgångspunkt komponerad genom begrepp av Pierre bourdieu.Resultatet av intervjuerna visar på en helhetsyn av hälsa. Hälsan ses som en resurs för att kunna leva livet. Den hälsa de olika personliga tränarna upplever är något som formats under livs- och yrkeserfarenhet.

This master?s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre bourdieu?s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault.

The aim of this study is to illuminate social worker?s perception of social class within the Swedish social service system. This study therefor examine if social class contributes to the production and reproduction of the client and what impact social class has on the interaction between client and social workers. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers from three different departments of social service. The theoretical approach is Yeheskel Hasenfeld?s theory about moral practices in welfare organisations, Michael Lipsky and Roine Johansson?s theories about client construction and Pierre bourdieu?s class theory.

The aim of this thesis has been to study the development of Ordfront förlag from their foundation in 1969 until today, concerning their publishing profile and their size. Ordfront started out as a small publishing house and is today one of the few middle sized publishing houses in Sweden. Their books focus on questions concerning society, debate and politics. The question posed in this thesis was: What has influenced Ordfront förlag concerning size and publishing profile? In order to answer our question we have used a system analytic method, in which we examined some external and internal elements.