The global biodiversity loss is mainly due to human activities such as an intensification of forestry. Boreal forest ecosystems in Fennoscandia are characterized by disturbances such as forest fires, storms and floods. However, industrial forestry practices suppress forest fires and change the landscape, leading to a loss of habitats and associated species. Particularly lichen species with slow adaptation abilities and a strong substrate specificity face an extinction debt in boreal forests since their substrates are long-lived but no longer created. In this study the species-substrate relationship of two red-listed forest-fire dependent lichen species Carbon-icola anthracophila and C.

Biodiversity is essential for human well-being and it is defined as the genetic variation within species and the variety of species and ecosystems. Biodiversity provides several ecosystem services which are necessary for human beings but there are different threats towards the biodiversity. The biodiversity linked to the forest in Sweden are threatened, about 50 % of the red-listed species in Sweden are associated with forests. This is linked to the commercial exploitation of the boreal forest in Sweden which started 200 years ago. The forestry the last 50 years, with clear-cuts, have contributed to a fragmented forest landscape.

Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige är plantering som utgör 75 procent, därefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering är den dominerande föryngringsmetoden är att ofta används förädlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillväxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden är kortare hos plantering jämfört med naturlig föryngring. Röjning är en beståndsvårdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan påverkas med röjning är trädslagsblandning, tillväxt och kvalitet.

The primary goal of this study was to investigate how the radial growth of retained trees responds after thinning-from-above. The National Board of Forestry which initiated this study, was interested in whether there were differences in the growth-response between the tree species Scots pine (Pinus sylvestris L.) and Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.). Another question of issue was if there were differences in the growth response between trees of different sizes. It is within the framework of the National Board of Forestry?s, Continuous Forests Project that these urgent questions are to be answered.

Thinning is the partial removal of trees in a forest stand prior to final harvest. The term can be divided in pre-commercial thinning where little if any volume is removed from the stand and commercial thinning where removals are intended to provide a positive economic result. From a silvicultural point of view, the goal of thinning is to enhance future crop tree quality by removing low-quality stems and providing sufficient space for the accelerated development of retained ones (Huuskonen & Hynynen, 2006). The goals of this study was to see if commercial thinning could positively affect the short and medium term timber supply (MTTS) in the Interior regions of British Columbia (BC), and whether or not Scandinavian forestry practices could be adopted in the BC context. The mountain pine beetle (Dendroctonus ponderosae Hopkins) has created significant forest planning problems in BC. The annual allowable cut (AAC) was raised to capture beetle-killed timber while still merchantable.

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Maskinell markberedning följt av manuell plantering är den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. Många av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger på är baserade på äldre fältexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fält kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svårigheter som finns beroende på ståndort, terrängförhållanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan användas till att utvärdera gällande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet på SCA:s mark i Norrland.

Ett ökat brukande av skog enligt skötselprinciper som leder till skiktade beståndsstrukturer, en blandad trädslagssammansättning och kontinuerligt skogbeklädd mark har potential att öka den biologiska mångfalden och värdet för rekreation (Emborg m.fl. 2000, Berg m.fl. 1995, Mattsson & Li 1994, Holgen m.fl. 2000). I ljuset av detta, tillsammans med svårigheterna som finns att nå goda ekonomiska resultat vid skötsel av ädellövskog (Lindén & Ekö 2002), ses det idag som angeläget att uppmärksamma och studera alternativa skogsskötselmetoder (Cedergren 2008) . I östra Blekinge har ett antal skogsägare under längre tid praktiserat en metod att sköta naturligt föryngrad ek i blandbestånd som går ut på att, mer eller mindre tidigt, frihugga ekhuvudstammar, och att dana kvalitet genom stamkvistning/beskärning.