The purpose of this essay is to discuss different memory techniques used by Pianists so I can feel secure while performing during concerts. How do Pianists learn to memorise music? According to me, are certain memorisation techniques more effective than others? Do Pianists use different methods depending on repertoire? To find my answers, I have studied two other Pianists? outcomes on the subject as well as applied my chosen memorising techniques on five pieces from different epochs. These techniques include visualising my fingers when they play on the keyboard, listening to the pieces many times, practicing short specific parts one hand at a time, singing the melody while playing the accompaniment, studying the scores without playing, as well as analysing the harmonic sequences..

The main purpose of this study is to identify and compare classical Pianists' understanding of sight-reading. Six Pianists were interviewed, four professionals and two students. All of them concidered good sight-reading ability to be an advantage, especially when rehearsing, but most important is to be a good musicians performing music thoroghly gone through..

Title: Improvisation ? a pedagogical perspective. This investigation studies how church musicians and Pianists describe the use of improvisation in their teaching. The research questions focus on the relationship between improvisation and interpretation, the aim how to use improvisation and how this could be realized. To get the answer of these questions, I have interviewed two organists and two Pianists, all excellent in their profession.

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en Pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll.

Storform är ett viktigt element i varje Pianists utveckling. För att kunna nå en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, måste pianisten genomgå en väg som är full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles särskild möjlighet att vara reflekterande, samt att äga sitt lärande. Det är en utmanande och livslång process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlärning av storform i pianospel är grundläggande i mitt arbete.

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.