The purpose of this study is to investigate what kind of idea a group of students in third grade, who attends a school in the Stockholm area, have on group work in school and how they think it affects their learning.The study is based on two questions:What opinion do the students have about group work?What opinion do the students have about how group work affects their learning?The method I have used to retrieve information has been to interview six different students, where the interviews were both individually and in groups. I started by interviewing students individually and then had a group interview. The idea with the group interview was to end it all with a brief discussion about the thoughts that came up during the individual interviews. I chose a selection of six students, four girls and two boys which they all were at the age of 9 and go to the same school.The socio-cultural and structural perspectives, is those theoretical perspectives that my study is based on.

Detta är en studie som har sin utgångspunkt i Pierre M. van Hieles teori om lärande i geometri, som presenterades 1986 i boken Structure and Insight. Van Hiele har i boken vidareutvecklat sin och Dina van Hiele-Geldofs ursprungliga lärandeteori från 1955. Vår studie har som syfte att se om van Hieles teori går att tillämpa i en individuell, skriftlig diagnos för att nivåbestämma elever i årskurs 1 på gymnasiet..

Syfte och frågeställningarDet är i skolan som den mesta mobbningen bland barn och ungdomar äger rum. Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandlingar, och som består av avsiktliga handlingar. Det finns olika slags icke-önskevärda beteenden såsom utfrysning, trakasserier, retningar. (Skolverket, 2009). En av de många platserna där det finns stor risk att mobbning förekommer är bland annat i omklädningsrummen.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga:Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna?.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek..

Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna förhåller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier där bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nämns. Den tar även upp pedagogens roll i leken där den vuxne är barnets första lekkamrat, pedagogen som bekräftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger på en förskola i södra Sverige.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror är fler än fyra elefanter inkräktade på den syn man hade på barn och barnprogram under 1970-talet. För att få en förståelse för debatten och kritiken som Fem myror är fler än fyra elefanter fick, undersökte vi även vilka värderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har även genomfört intervjuer med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher från programserien..

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.

The field of coping has become more developed during the past decades but there is still a lot to be discovered and discussed. Theories of developmental psychology describe the possibility to map a general developmental structure of how the human mind expands. The aim of this study is to contribute to further research in whether there is a reason why we cope the way we do in relation to age. The questions answered in this study was, what coping two girls, whom lived during the Holocaust, used and how the coping found, were possible to interpret from theories of developmental psychology. In order to answer the questions asked a method called Template Analysis Style and three different theories have been applied.

The field of coping has become more developed during the past decades but there is still a lot to be discovered and discussed. Theories of developmental psychology describe the possibility to map a general developmental structure of how the human mind expands. The aim of this study is to contribute to further research in whether there is a reason why we cope the way we do in relation to age. The questions answered in this study was, what coping two girls, whom lived during the Holocaust, used and how the coping found, were possible to interpret from theories of developmental psychology. In order to answer the questions asked a method called Template Analysis Style and three different theories have been applied.

The field of coping has become more developed during the past decades but there is still a lot to be discovered and discussed. Theories of developmental psychology describe the possibility to map a general developmental structure of how the human mind expands. The aim of this study is to contribute to further research in whether there is a reason why we cope the way we do in relation to age. The questions answered in this study was, what coping two girls, whom lived during the Holocaust, used and how the coping found, were possible to interpret from theories of developmental psychology. In order to answer the questions asked a method called Template Analysis Style and three different theories have been applied.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades. Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek. Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan.

Läroplanen är föränderlig över tid och har kunnat återspegla sin samtid samhällets rådande grundintentioner. Piaget, Dewey och Vygotskij har alla påverkat den svenska läroplanens utformning på olika sätt och skapat olika förutsättningar och svårigheter för individen och dennes utveckling. En undersökning som byggde på 15 lärares upplevelser fokuserade på huruvida den senaste läroplanen skapade problem för eleverna och hur de i så fall uttrycktes. Resultaten visade att läroplanen i sig inte var den avgörande, utan att yttre faktorer såsom media, samhällets struktur och föräldrar hade en större betydelse för hur eleverna fungerade i skolan. Flera lärare kommenterade nya fenomen som råare attityder mellan flickor, lustbarn och starkt präglad individualism vilka alla kan ses som vidare underlag för framtida forskning..

Många undersökningar visar att flickor läser bättre än pojkar och att den totala läsförståelsen försämras. Denna studie undersöker om det stämmer i en 7-9-skola hösten 2005. Boristester har använts för att vid två tillfällen mäta elevernas läsförståelse och läshastighet. Resultaten har omvandlats till Staninepoäng och är därför jämförbara. De redovisas i diagramform med förklarande analys.