Ett ökande problem inom Europa och Sverige är invasiva skadegörare på vedartad material av släktet Phytophthora. Dessa introducerade patogener har samevolverat med värdväxter i sin ursprungliga miljö. När dessa skadegörare sprids i andra ekosystem kan de orsaka ett epidemiskt sjukdomsförlopp på flertalet olika växter i sin nya miljö. Phytophthora alni subsp. uniformis är en typisk sådan skadegörare, vars geografiska ursprung är oklart men troligtvis är den en hybrid mellan två arter av Phytophthora som med hjälp av plantskolehandeln möts.

I den här uppsatsen undersöks tillståndet för gamla och stora träd i stadens parker. Detta görs dels genom fokus på de Phytophthora-angripna bokarna i Pildammsparken i Malmö och dels genom referenser till andra urbana parkmiljöer, skogsmiljöer och landsbygd. Utifrån forskning, litteratur och Malmö Stads arbete kring gamla och stora parkträd belyses en rad av de hänsynstaganden som är viktiga att beakta för att tillvaron för de gamla och stora träden ska förstås. De hänsynstaganden som belyses i uppsatsen visar på en bred diskussion, där mänskliga, abiotiska och biotiska faktorer samverkar och skapar villkor och förutsättningar för de gamla och stora träden i stadens parker. Som en del av dessa hänsynstaganden belyser uppsatsen trädens värde utifrån pedagogiska, biologiska, arkitektoniska och minnesbärande faktorer.

Potato late blight is one of the most important potato diseases worldwide. The disease is caused by an oomycete called Phytophthora infestans. The host range of P. infestans includes potato (Solanum tuberosum) and hairy nightshade (Solanum physalifolium). Hairy nightshade has recently established itself as an important weed in the southernmost part of Sweden.

Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten Phytophthora infestans rankas som den mest destruktiva skadegöraren inom jordbruket världen över. Den mest effektiva metoden för att bekämpa potatisbladmögel med idag är en frekvent användning av fungicider. Det kan dels vara skadligt för miljön och människors hälsa men även innebära stora ekonomiska kostnader.Aktivering av växtens egna försvar, så kallad inducerad resistens, kan vara ett miljövänligare och mer hållbart alternativ att bekämpa potatisbladmögel med. ß-aminobutansyra (BABA) , en aminosyra, inducerar växtens försvar och har visat sig effektiv i många växtslag däribland i potatis mot P. infestans.I det här försöket har BABAs effekt i kombination med två olika fungicider, Ranman och Revus testats.

Stjälkbakterios är ett svårbehandlat problem som orsakar ökande skördeförluster av potatis i Sverige och Europa. Sedan 2005 har den nyligen upptäckta patogenen Dickeya solani spridits genom Europa via handel med sättknölar och orsakat ökande ekonomiska förluster. Under kommande år kan D. solani ge större skador till följd av klimatförändringar, då D. solani är mer aggressiv i högre temperaturer.

Certain microbial residents from composts are known to possess the ability to suppress soilborne plant pathogens. Trichoderma spp. and Gliocladium spp. are commonly found in composts and are perhaps the most wellknown hyperparasites of fungal pathogens, which may also be naturally present in compost. Trials have many times proven them to be effective against plant diseases caused by soilborne pathogens such as Pythium spp., Phytophthora spp.

Trädbestånden på våra skånska kyrkogårdar kommer inom en snar framtid att behöva förnyas. På senare år har det uppstått allvarliga växtsjukdomar som idag hotar trädens existens och det krävs nu en förnyelse och variation av trädarter för att upprätthålla kyrkogårdarnas värde. Träden är viktiga element på våra kyrkogårdar och de vanligaste trädarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att detta uttryck inte ska gå förlorat krävs det att ersättande trädarter har liknande egenskaper som dagens sjukdomsdrabbade träd. Kyrkogårdens karaktär förändras därmed inte och det arkitektoniska uttrycket på platsen kvarstår vilket är mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De sjukdomsdrabbade trädarter som behandlas i denna studie är: Hästkastanjen ? drabbad av kastanjemalen. Boken ? drabbad av algsvampen Phytophthora. Asken ? drabbad av askskottsjukan. Almen ? drabbad av almsjukan. Linden ? idag inte drabbad av någon allvarlig sjukdom men då trädet är kraftigt dominerande på skånska kyrkogårdar väljer jag ersättande trädarter även till detta träd. Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trädbestånd samt att skydda det nya trädbeståndet mot framtida sjukdomar på kyrkogårdar i södra Sverige.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvägagångssätt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka. Kastanjeblödarsjuka är en relativt ny sjukdom som drabbar hästkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptäcktes i Holland så sent som år 2002 och nyligen har även Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I många europeiska parker och alléer har blödande hästkastanjer blivit ett stort problem men även platser i vårt närområde har drabbats, som t.ex.