Många upplever obehag inför blodprovstagning och injektioner. I dagens modernasjukvård kräver en stor del av alla behandlingar blodprover och medicinskadministration via injektioner. Syftet med litteraturstudien var att belysa stickrädsla hosvuxna patienter. Vilka upplevelser dessa patienter har av sin stickrädsla och exemplifierahur sjuksköterskan kan förankra och tillämpa denna kunskap i praktiken. Arbetet harbaserats på vetenskapliga artiklar sökta och funna genom databaserna CINAHL,PubMed och PsykINFO.

Fobi utgör ett område som varit anmärkningsvärt frånvarande inom psykodynamisk forskning. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för uppkomst av och svårigheter kopplade till fobi, samt hur psykodynamisk behandling av fobi bedrivs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio terapeuter. Materialet analyserades utifrån grundad teori (GT). Resultatet visade att självhävdelse var en central aspekt för att förstå uppkomst och svårigheter samt behandling av patienter med fobi, då svårigheter att uttrycka ilska och att visa den egna personen utifrån autentiska känslor och behov var genomgående teman.

Tidigare studier har indikerat att extroverta personer använder mobiltelefoni mer än vad introverta personer gör (Inyang et al. 2010). En enkätstudie genomfördes för att testa sambandet mellan personlighetstyp och huruvida en frekvenspreferens gällande brukandet av mobiltelefoni eller portabelt ljud förelåg. Hundra stycken deltagare svarade på enkäten som bestod av tre delar. Fyra hypoteser var formulerade; extroverta förutspåddes vara flitigare brukare av mobiltelefon än introverta, medan introverta förutspåddes vara flitigare i brukandet av portabelt ljud.

Evidence-based psychotherapeutic methods compete with each other, while meta-analysis have shown that variability due to different methods related to outcome is remarkably low. In this qualitative study six former patients were interviewed about experiences of method and technique in Affect-focused therapy, with a slight overweight towards unsatisfactory experiences. Responses were analysed and categorised in emergent themes. Methodological focus on affect showed to be a much appreciated, as well as insufficient, element. Alongside positive experiences or summaries of therapy, methodological frames were felt to be at times restrictive, even invalidating, as far as not allowing focus on what was felt to be the more predominant need.

Syftet med studien var att undersöka explicita och implicita attityder till överviktiga människor samt om och i så fall vilken betydelse ålder, kön och vikt har i denna relation till varandra. Utifrån tidigare forskningsresultat om attityder och övervikt predicerades en skillnad mellan explicita och implicita attityder till överviktiga, där äldre har en mer negativ attityd till överviktiga än yngre, att kvinnor är mer negativa än män och underviktiga är mer negativa än normal- och överviktiga. I vår studie användes IAT (Greenwald, McGhee & Schwartz, 1999) för att mäta försökspersonernas implicita attityder och en kort version av ?Fat Phobia Scale? (Bacon, Scheltema & Robinson, 2001) för att mäta deras explicita attityder. Studien omfattade 68 försökspersoner med en medelålder på 32 år och där 31 var män (46%) och 37 var kvinnor (54%).

Bakgrund: Stickrädsla är ett vanligt problem hos barn och vuxna, vilket innebär ett lidande för dessa patienter. Rädslan och oron gör att vissa patienter även utvecklar en fobi. Sjukvården är ofta förknippad med provtagningar som innebär nålstick. Då vissa patienter är så rädda för nålar medför det att vård inte söks eller uteblir, fast vissa patienter vore i behov av vård. Det kan även gå så långt att kvinnor undviker att skaffa barn.

Bakgrund: Feber drabbar barn någon eller några gånger om året, framförallt under småbarnstiden. En vanlig missuppfattning är att feber är ett potentiellt farligt tillstånd som kräver behandling. I motsats till detta har feber gynnsamma effekter när det kommer till kroppens bekämpande av infektioner. Kunskapsläget bland distriktssköterskor som ska tillhandahålla föräldrar rådgivning kring feber och febernedsättande läkemedel varierar, varför föräldrar riskerar att erhålla motstridiga och direkt felaktiga råd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars kunskap rörande feber hos barn samt att belysa vårdpersonals attityder kring feberhantering.

I vården möter vi många patienter som kommer utsättas för nålstick, både inom slutenvårdenoch primärvården. Många medicinska utredningar och behandlingar kräver blodprovstagningaroch perifera venkatetrar. En del patienter upplever dessa moment med en extrem rädsla ochkänsla av obehag, och kan påverka patientens upplevelse och skapa problem i framtida kontaktmed vården. Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna patienters upplevelser viduttalad rädsla för nålstick, vilka faktorer som påverkar samt hur sjuksköterskan kan bemöta ochlindra dessa patienters oro och rädsla. Litteraturöversikten är baserad på vetenskapliga artiklarfunna i tidsskrifter.

Bakgrund: Uppskattningsvis lider 10 % av världens befolkning utav någon form av stickrädsla. Vaccinationer och blodprovstagning är vanligt förekommande i dagens moderna sjukvård och stickrädda patienter kan undvika sjukvården och på så vis försämra sin hälsa. Sjuksköterskan kan lindra lidandet som rädslan medför hos den enskilda individen genom beprövad kunskap om stickrädsla. Syfte: Belysa omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra patientens lidande vid stickrädsla. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i ämnet svenska för talrädda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lärare på gymnasienivå. Intresset grundade sig först och främst i det faktum att social fobi är ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det är i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi är talrädsla, och gentemot vad läroplanen i svenska för gymnasieskolan säger om det muntliga språkets betydelse för människan och dennes utveckling, problematiserades den talrädda elevens förutsättningar för lärande och utveckling. Perspektiven som studien har utgått ifrån handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar på en demokratisk grund, där alla elever bör få möjlighet att utveckla sin talförmåga och förmågan att våga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger också till grund för studien, där det muntliga språket, kommunikation, spelar en betydande roll för människans lärande och kunskapsutveckling, och i förståelse för sig själv och sin omvärld.