Grundtanken i deliberativ demokrati är att politiska beslut skall grundas på en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jämlika medborgare. Målet med denna deliberation är att nå en rationell konsensus, och kräver att deltagarna sätter sina personliga intressen, värderingar och perspektiv åt sidan, samt fokuserar på det allmänna bästa. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik går huvudsakligen ut på att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhällets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation får bedrivas, och därmed riskerar att marginalisera vissa människor. Jag diskuterar också hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

This essay attempts to examine whether it is possible to find a mutual understanding of the concept of drive between Spinoza?s Philosophy and Freud?s psychoanalytical theory. Former texts on this subject have given a variety of conclusions: from a radical separation between the two authors to a complete identification between the two. The drive, or the desire which is the term Spinoza uses, has in Spinoza?s Philosophy its foundation in the concept of conatus.

This qualitative research is a contribution to the ongoing debate among marketing researchers regarding if there is a dominant paradigm and viewpoint of marketing and which one is the most appropriate. In this study current views of marketing are identified and then compared against the older Goods-Dominant Logic of Marketing and Vargos? and Luschs? alternative Service-Dominant Logic of Marketing. The trends that have been observed are situated in the framework of Thomas S. Kuhn?s Philosophy of science.

This thesis in Educational Sciences consists of a narrative ideology-analysis of the Swedish school's fundamental values with perspectives from the Philosophy of Nietzsche and Kant, which also analyzed the same way, with the aim to trace and problematize the ideological foundations of "our society's shared values" that teachers should convey to the students. Based on a theory that a humanism crisis occurs when important values are perceived as threatened, does the introduction of the basic values of the curriculum appear as a response tosocietal changes. Nietzsche and Kant represent completely different idea currents that both have been reflected in the curriculum in which basic values have different meanings. Nietzsche has inspired social criticism, postcolonial and postmodern thinkers to a critical constructivist approach that is an asset in the multicultural classroom to deconstruct stereotypes and prejudices. That culture, ethnicity, morality and religion do not have an objective essence, but seen as social constructions, using a critical approach is a way of thinking which was developed with inspiration from Nietzsche.

Metaforen har genom historien fängslat filosofer, och redan på Aristoteles tid fördes en diskussion kring metaforens plats i språket och vad metaforer kan tänkas betyda. Innan man börjar undersöka detta bör man nog först och främst stanna till och fråga sig vad en metafor egentligen är. Det finns ett otal metaforer och variationerna är oändliga, men i regel består en metafor av ett eller flera objekt i ljuset av attribut hos ett annat objekt. Metaforarbete sätter således två entiteter i en relation till varandra, en relation som oftast anses baserad på någon typ av likhet. Ett klassiskt exempel är Shakespares berömda scenmetafor ur As you like it ? ?All the world's a stage / And all the men and women merely players / They have their exits and their entrances?.

"The Value of Knowledge - Towards a Virtue Epistemological Position" The classical question, first posed in Plato's Meno, concerning the value of knowledge constitutes the starting point of this essay. Value analysis has long been neglected in epistemologist's accounts until its re-emergence with the tradition called ?virtue epistemology?, in particular with scholars following Ernest Sosa. Like virtue ethics virtue epistemological accounts changes the focus from the object to the agent, i.e. from knowledge to intellectual virtue.

Lean Production is used by many manufacturing companies. Companies in process industries do not use Lean Production to the same extent today. This is part of the report's issue to explore how Lean Production can be applied to a company in the process industries.The investigated company is a processing company that manufactures various types of foil. The company wishes to streamline its production and has therefore asked the authors to examine if Lean Production can offer the company improvements in their production. Lean Production value stream mapping tool has been selected to identify and analyze the current state of two of its products in production.

The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical Philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official Philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development.

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

Vi väljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mänsklig rättighet kunna välja hur eller när vi ska dö om vi är ohjälpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bättre liv? Uppsatsen är komparativ med explorativ inriktning och pekar på många dilemman som är viktiga att reflektera över när det gäller frågan om aktiv eller läkarassisterad eutanasi bör tillåtas eller inte.För att uppnå syftet att försöka svara på uppsatsens problemställning, förs en diskussion, häri avgränsad till att belysa hur viktiga influenser i samhället resonerar; våra riksdagspartier, de största troslärorna samt för ämnet relevant forskning. Jag har läst sekundär, men också i ett fall primär, litteratur i form av böcker och artiklar för att lära om olika perspektiv, samt intervjuat människor som arbetar med döden eller nära relaterade frågor. Jag har slutligen också varit på en föreläsning för läkarstuderande, om dödshjälp..

Background: There are many people waiting for a kidney transplant. To get a kidney from a living donor has many advantages. The gift is about giving and receiving. The decision is characterized by life-Philosophy of the donor.Aim: To highlight the experiences of the kidney donation process.Methods: A systematic literature review in which 11 articles were included, seven qualitative and four quantitative. The articles are quality and ethically reviewed, the results are analyzed according Granskär & Höglund and Polit & Beck.Results: The results were gathered under two themes: the decision-process shows the path from idea to decision and implementation-process treats the donation and confirmation of the gift.

All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung?s analytic psychology.

Det verkar vara naturligt för oss människor att i metafysisk mening ha realistiska uppfattningar om världen. Våra vardagliga intuitioner säger oss att ting som exempelvis stolar och bord existerar, och att de gör det oberoende av oss och vad vi tänker, tror och tycker om det. Vi verkar också ha en intuitiv förståelse av sanning som någon form av korrespondens mellan ord och värld. Ett påstående som ?bordet är brunt? verkar till exempel vara sant om bordet faktiskt är brunt.

Teorival betecknar den handling varmed forskarsamfundet väljer mellan två eller flera uppkomna och inbördes konkurrerande vetenskapliga teorier. Detta sker för att därefter kunna bedriva vetenskaplig verksamhet som är styrd av den valda teorin. Det handlar således om en vetenskaplig revolution, där teorivalet är höjdpunken och avgörande för revolutionens seger.I denna bemärkelse har teorivalsfrågan blivit centralt för vetenskapens utveckling och det svåraste att avgöras, synnerligen i sammanhang av komplexa strukturer som Kuhns paradigm eller Lakatos? forskningsprogram.I uppsatsen behandlas den roll som inkommensurabilitet, metodologi, kriticism, testning och de sociopsykologiska faktorer spelar beträffande teorivalsfrågan, samt avgörandets grundvalar. Lakatos? progressivitetskriterium går ut på att förklara forskningsprogramsvalet som rationellt handlande, medan Kuhn liknar paradigmvalet vid en gestaltväxling eller en religiös omvändelse.Utan en rationell förklaring av teorivalsproblematiken förblir den en gåta och vetenskapens utveckling förblir oförklarlig..

This paper is a case study on Bradley E. Manning, famous for leaking classified intelligence to media, or in the charge sheet?s words: ?knowingly give intelligence to the enemy, through indirect means.? My opinion is that this sort of dilemma is a question of values, how you view the world and, most important of all, human rights and the Philosophy of rights. Therefore I decided to sort out the arguments regarding the issue of freedom of speech versus the state?s need for protection.