Hur blir vetenskapligt producerad kunskap legitimerad? Vilken betydelse har vetenskapligt säkerställd kunskap för människans möjligheter att konstruera sin identitet? Som svar på dessa frågor presenteras en modell som belyser nödvändigheten av social legitimering av vetenskapligt producerad kunskap, vidare företas en fördjupad analys av denna legitimeringsprocess och dess betydelse för hur människan konstruerar sin identitet. För att belysa och visa på giltigheten i den modell, de argument och begrepp som presenteras i teoridelen följer en fallstudie som behandlar ett så vardagligt ting som mat. Genom att generellt undersöka vilken betydelse maten har i våra liv och specifikt vilken betydelse mjölken har får man en inblick i betydelsen av vetenskapligt säkerställd kunskap rörande livsmedel..

This study aims to examine play as a phenomena from a phenomenological approach. This I do by discussing a dominant approach to play, an perspective which is reproduced in the context of pre-school and in where the play and learning is in single focus. Using alternative perspective on play, mainly by Gadamer and Bakthtins philosophical thoughts about the feast or the carnival, contents differ significantly from educational or developmental psychology perspectives. I open up for an understanding of what play as ontology can be understood as, and thereby enable second readings. I illustrate this thought by an empirical example from a pre-school context which where created alongside with the children in the study.

In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people.

Den här uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur deras identitetsskapande påverkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens än den svenska. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri jag grundar min diskussion på. Intervjuerna har varit både sådana där jag satt mig ner med mina informanter men även Internetbaserade då det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Om, och i så fall hur, har informanten påverkats av att ha en eller båda föräldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten på sig själv utifrån tillhörighet och identitet?.

The writer has attempted to discuss the distinction between the necessary and the contingent. It begins with a criticism against the possibility for a so-called ?a possible worlds realism? to give a ?philosophical explanation? of this distinction. The writer argues that this is impossible, since it requires that a notion of this distinction be already accepted (more precisely that the necessity of such a theory is already accepted).After this specific criticism, the writer intends to show that this is a more general problem that follows any explanation of the contingent/necessary distinction.The writer then discusses the counter-argument that the requirements placed on these explanations are set to high, therefore the writer shows in theory the problem can be solved and sketches a more specific way how to explain and show the basis for this distinction..

The essay seeks to clarify some of the decisive but often obscured issues in the famous debate between Jacques Derrida and Jonn F. Searle. The debate commenced in 1977 with the publication in Glyph of Derrida?s lecture Signature Event Context from -71, followed by Searle?s Reiterating the Differences. A Reply to Derrida and subsequently Derrida?s reply Limited Inc a b c ? which encouraged Searle to renew his criticism.

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat åtta supportrar från olika delar av Sverige. Utifrån deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten.

Människor i dagens samhälle flyttar och reser mycket till olika platser och länder. Man växte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gå i skolan eller arbeta. Under tiden träffar man andra människor från andra städer eller länder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet är någonting som uppstår när man träffar människor som är olik en själv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Andamanöarnas ursprungsfolk, både som samhälle och som människor, innehar en unik särställning på grund av sin fysiska isolering och konservativa hållning. De representerar inte vår urhistoria, men mycket pekar på att de representerar sin egen ? och det till en grad som i så fall saknar motstycke i världen idag.Genom en tvärvetenskaplig presentation; historiskt, socialt, lingvistiskt, geografiskt och genetiskt, försöker jag visa att det faktiskt är möjligt att de kan ha levt utan reell inblandning sedan de kom till öarna för uppskattningsvis 45000 år sedan - vilket i så fall skulle betyda att de är de sista av de första moderna människorna som vandrade ut från Afrika för cirka 100 000 år sedan..

This is an examinaton of welfare officers and patients experiences of a course in mindfulnessbased stressreduction in primary care. The authors used a qualitative method and a phenomenological hermeneutics scientific philosophical position. The analys of the data appeared by using three theoretical perspectives; cognitive, coping and Antonovskys Sence of Coherence. The purpose was to get a deeper understanding of what mindfulness is, how a course in mindfulnessbased stressreduction can be arranged and how it is comprehended by the welfare officers and previous participators of the course. To get an opinion of the issue the authors wanted to know the welfare officers intention of the course, to which patients they provide the course, what the participators thought about their situation before and after the attendence and if they had assimilated the knowledge and if so how it was applicable.

This essay tries to investigate the possibility to reconstruct the concept of mimesis in Martin Heidegger?s hermeneutical phenomenology in Sein und Zeit. Paul Ricoeur?s interpretation of the concept of mimesis in Aristotle?s Poetics, develops a new temporal understanding of the mimetic activity, which Ricoeur in his work Time and Narrative, claims to have the possibility to overcome the aporias in the phenomenology of time. With this criticism as the background context for the present study, seeks this essay to pick up Ricoeur?s new conception of mimesis, and use that in a comparative philosophical reflection on the basic concepts in Heidegger?s Sein und Zeit.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

What psychologial processes are activated in experiencing mourning after a loss of a belovedperson? How is death described in other authors? novels and short stories compared to mine?This essay aims at analysing my two short stories The follower and The price for love fromdifferent aspects. I discuss the psychological realism and the spirituality using the method ofclose reading, interpreting and applying ideas of texts from other authors in my short stories.Death is a central phenomenon in both of my texts. Therefore I discuss death frompsychological and philosophical aspects in this essay. To get a philosophical frame of death Iturn to Jacques Derrida, Emmanuel Levinas and Martin Heidegger.