Background: Around the world, markets deregulates, which leads to increased competition. Meetings between the consumer and the employees of a company determine how the customer perceives the company and / or its brand. This has result in that many companies have realized the importance of internal using the same marketing skills that are used externally. In 2009, Pharmacy market went from being a monopoly market to be a regulated competitive market.Problem: Is there any internal conditions for a private company, whose culture and structure was formed under a state monopoly, to create a strong corporate brand?Purpose: The purpose of this paper is to, through a case study, analyze and evaluate the internal marketing in a company which has undergone a change of ownership and retained the same staff.Method: Through interviews with key personnel and staff , data was gathered for the case study, which means that the method is qualitative.

Risk management has become a key ingredient for businesses all over the world. High Reliability Organizations (HRO) has distinguished themselves as experts in this area. By continuously focusing on improving their ability to manage risks they?ve been able to successfully avoid catastrophes in environments where normal accidents can be expected due to complexity and risk factors.The aim of the thesis is to improve the risk management at Apotekens Service by applying theories from HRO and safety culture. In July 2009, following the re-regulation of the Swedish Pharmacy market, Apotekens Service AB was appointed national Pharmacy infrastructure supplier for the Swedish health care system.

Open access to scientific literature on Internet is a concept which is supposed to change librarians' work. The aim of the thesis was to examine librarians' perception of Open access. A questionnaire survey was conducted among librarians at libraries with specialisation in technique, natural sciences, medicine and Pharmacy in Sweden. Even though Open access can be regarded as an alarming for librarians' work, the results of the survey showed that the future of the librarians' profession can be positive if they flexibly adopt their work routines according to changes in publication forms and library users' needs..

Uppsatsens syfta är att förmedla den syn på farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjänstgjort på apotek i mer än 25 år. Metoden som jag använt vid mina intervjuer består av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter är apotekare och två är receptarier. Fyra påbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i många år som apotekstekniker innan hon blev receptarie.För tre av mina informanter som är pensionärer började arbetslivet på apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid då apotekaryrket fortfarande hade karaktären av ett skrå. De två andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fått nya arbetsuppgifter.

Syfte: Syftet var att studera och analysera hur en statlig aktör tillämpar belöningssystem som styrmedel inom den avreglerade apoteksbranschen i Sverige. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ fallstudiedesign hos Apoteket AB. Primärdatan har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Resultat & Slutsats: Analysen visar att den monetära bonusen i det implementerade belöningssystemet hos Apoteket AB inte är direkt motiverade. Belöningsystemet är dock inte funktionslöst, de bonusgrundande målen skapar indirekt viss motivation hos de anställda som gillar att mäta sig mot varandra. Mjukare aspekter fångas inte upp av det nuvarande belöningssystemet. Empirin visar också att det finns en obalans mellan motivationskällor och belöningarna som utgår. Förslag till vidare forskning: Det finns olika möjligheter vad gäller vidare forskning.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Syftet med undersökningen var att undersöka olika rutiner vid hantering av skeppsapotek ur säkerhetssynpunkt och hur sjukvårdarsansvariga upplever rutiner kring hantering av skeppsapotek.Undersökningen bygger på intervjuer och enkätundersökningar från sjukvårdsansvarigbefäl. 19 enkäter delades ut till en klass med sjukvårdare i Kalmars sjöfartshögskola via en kontaktperson, av dessa intervjuades fyra personer. Enkäter av samma slag skickades även ut via internet.Undersökningens resultat visar på att det saknas tydliga riktlinjer för hur rutiner vid hantering av skeppsapotek ska skötas. Dock ur säkerhetssynpunkt upplevde sjukvårdarna inte detta som något problematiskt. Dessutom kunde man identifiera tre olika rutiner som användes ute till sjöss, nämligen rutiner med hjälp av Excell dokument, journalföring med papper och penna och rutiner med hjälp av underhållsprogrammet AMOS.

Uppsatsens syfte är identifiera och analysera de förväntningar som medarbetare och chef har på varandra inom den avreglerade apoteksmarknaden och se hur väl dessa förväntningar överensstämmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger på tre intervjuer, med två medarbetare och en chef, på ett mindre apotek i stockholmsområdet. Resultatet visar att förväntningarna, på rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstämmer väl och även viljan att nå en ömsesidig förståelse mellan parterna är god. Potentiella problem kan uppstå i de områden där båda parterna visserligen har förståelse för varandras förväntningar, men inte äger möjligeheten att uppfylla dem.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förändringar i pris och tillgänglighet på OTC-läkemedel före och efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet ur ett konsumentperspektiv.Metod: Kvantitativ undersökning med abduktiv forskningsansats, där datainsamling sker via telefonkontakt och observation av hemsidorTeori: Marknadsformer, Avregleringar, Marknadsmixen, Prissättningsstrategier, ÖppettiderResultat: Uppgång skedde kontinuerligt i pris på OTC-läkemedel före avregleringen av apoteksmonopolet och öppettiderna var då begränsade. Undersökningen visar att pris på OTC-läkemedel marginellt gått upp och en ökning skett i antal timmars öppethållande per vecka bland samtliga återförsäljare. Avregleringen har bidragit till stora variationer i priser och öppettider bland olika återförsäljare. Det finns ett mycket svagt positivt samband mellan pris på OTC-läkemedel och öppettider. Starkast är sambandet för Bensinstationer och Kiosker och närbutiker där undersökningen visar på både ett högt pris och flexibelt öppethållande..

Sedan apoteksmarknaden avreglerades har många nya aktörer etablerats, både stora apotekskedjor och privatägda apotek. Alla slåss de om samma marknad, den marknad som Apoteket AB hade innan avregleringen. P/S Apotek är ett nyöppnat apotek på Sankt Eriksplan och deras uppdrag var att ta reda på vad kunderna efterfrågade hos ett apotek. P/S Apotek hade tänkt erbjuda två unika tjänster som inte finns på andra apotek, hälsokväll och specialistrådgivning.Syftet med denna uppsats är därmed:Att undersöka vad ett nyöppnat apotek skall erbjuda för produkter, service och tjänster samt vilka kunder de skall satsa på för att erhålla marknadsandelar.  Fyra olika metoder har använts för att kunna nå fram till målet med examensarbetet:benchmarking, dold observation, kvalitativa intervjuer och enkätmetodik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de anställda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förändringarna har kommit att påverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de främst framträdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förändringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anställda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror på att forskningen kring hur personalen påverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader ännu inte är utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig på är insamlat från två apoteksverksamheter i Värmland där de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya ägare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrågan om personal som kunde tänka sig att ställa upp på intervju.

Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv.Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer.Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80?20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafterResultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen.

1 juli, 2009 skedde en statlig omreglering av apoteksmarknaden vilket betydde att privata aktörer fick tillgång till marknaden. Apoteksmarknaden hade innan dess varit helt styrd av ett statligt monopol. Syftet med den här studien är att studera på vilket sätt styrformer på apoteket har förändrats efter omregleringen, både inom de statligt och privat ägda apoteken. Vidare vill vi undersöka hur detta har påverkat de olika yrkesgruppernas roller och deras arbetsinnehåll jämfört med monopoltiden. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med abduktiv forskningsansats.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sätter press på företagen att särskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det råder fortfarande restriktioner på apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sätta egna priser på receptbelagda läkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsättning. Marknaden karaktäriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvårar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhåller ofta en bättre lönsamhet och varumärket har en stor betydelse i hur företag kan utmärka sig.

Syftet är att undersöka och beskriva vilka faktorer det är som påverkar kunderna när de väljer ett lokalt apotek och även undersöka möjliga samband som kan påvisas mellan upplevd kundlojalitet och några av de undersökta faktorerna.En kombination av en kvalitativ och en kvantitativ studie genomfördes, med huvudfokus på den kvantitativa metoden. Först gjordes miniintervjuer med tre olika apotekschefer på en lokal apoteksmarknad. Efter det genomfördes en kvantitativ studie bland kunder på de tre apoteken. Respondenterna fick ta ställning till om påståendena stämde mycket bra, stämde bra, stämde mindre bra eller inte stämde alls. De insamlade data fördes sedan in i Excel där svaren analyserades.I analysen gjordes först sambandsanalyser genom klusteranalyser, spridningsdiagram och även stapeldiagram.