Ersättning för inkomstförlust vid Personskada betalas enligt 5 kap. 1 § Skadeståndslagen (1972:207) och 9 § Trafikskadelagen (1975:1410) och utgör normalt den största delen av ersättningsposterna för Personskada ekonomiskt räknat. Beräkning av esättning för inkomstförlust är i flera fall ett komplicerat och tidskrävande spörsmål för försäkringsbolagen och andra inblandade organ. Detta särskilt när det handlar om att fastställa den framtida inkomstförlusten för till exempel barn, arbetslösa, hushållsarbetande och egna företagare med flera..

Obesity is a growing problem worldwide among children and adolescents. Previous research has shown that food habits and weight in order children with high and low risk of developing obesity (based on parental BMI) differs between the two groups. It has also been shown that the mother affects the child´s food habits and weight..

Rättsläget beträffande omprövning av skadestånd för Personskada är osäkert. För att rätt till omprövning skall föreligga krävs att något förhållande som låg till grund för den ursprungliga bedömningen av skadeståndet ändras väsentligt. På senare år har HD prövat frågan ett flertal gånger utan att några tydliga riktlinjer för tillämpningen av väsentlighetsrekvisitet kunnat utläsas. Detta har öppnat för olika tolkningar av rekvisitet. Trafikskadenämnden, som prövar och lämnar ersättningsförslag i ett stort antal skadeärenden, har tillsammans med bolagen gjort en tolkning som man från skadelidande- och ombudshåll menar är skild från den som HD förespråkar.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell Personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

Enligt 5 kap 1 § skadeståndslagen har den som lider Personskada rätt till ersättning för inkomstförlust. I detta avseende är en av de grundläggande principerna att den skadade ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig inträffat. När den skadelidande är företagare kan skadefallet även få effekter för företaget; stora förluster kan uppstå och i värsta fall måste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadeståndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersättas som intrång i näringsverksamhet. Sådan ersättning kan emellertid endast utgå då verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.

Bestämmelserna om trafikförsäkring och ersättning i följd av motortrafik finns i trafikskadelagen (TSL). Trafikförsäkring är i allmänhet obligatorisk, d.v.s. det måste finnas försäkring för varje motordrivet fordon som brukas i trafik. Olika ersättningsregler gäller för Personskada respektive sakskada i följd av trafik. Försäkringsskyddet för sakskada går inte lika långt som vid Personskada.

Uppsatsen syftar att behandla problematiken med piratkopierade produkter ur ett produktsäkerhetsperspektiv, med särskild inriktning på konsumentens möjlighet att utfå ersättning efter att Personskada uppstått. Vanligtvis diskuteras frågan om piratkopierade produkter ur en immaterialrättslig synvinkel med de negativa konsekvenser industrin innebär för rättighetsinnehavare. Arbetet har istället valts att inrikta sig på de falska produkternas slutkonsumenter och hur dessa påverkas. Piratkopieringsindustrin omsätter idag enorma belopp, varorna anses kunna återfinnas inom alla varuslag och i de allra flesta länder. Utöver de sämre gjorda kopior vilka köparen lätt kan skilja från original existerar dock även betydligt skickligare förfalskningar som är avsevärt svårare att upptäcka.

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten.Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna.

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten.Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell Personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten.Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell Personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

Grov vårdslöshet spelar en stor roll inom skadeståndsrätten då detta är en förutsättning för att Personskada skall kunna jämkas vid skadelidandes medverkan. Också inom försäkringsrätten är begreppet viktigt vid försäkringsgivarens regressrätt då tredje man framkallat försäkringsfallet genom grov vårdslöshet. Om försäkringstagaren framkallar försäkringsfallet genom grov vårdslöshet är försäkringsgivaren fri från ansvar utom vid livförsäkring. Inom konsumentförsäkringen kan ersättningen jämkas vid framkallande genom grov vårdslöshet då ersättningen inte gäller skadestånd. I förarbetena diskuteras inte mera ingående vad som menas med begreppet eller vem som kan tänkas vara grovt vårdslös annat än att vårdslösheten måste vara av ett mycket allvarligt slag för att klassas som grov.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att utreda de två begreppen inom skadeståndsrätt: uppsåt och oaktsamhet. Om författningar och andra föreskrifter inte ger ett tydligt svar huruvida en handling skall anses uppsåtlig eller vårdslös, gör domstolar en fri bedömning. Denna uppsats redogör för gällande praxis. Uppsatsen analyserar i mindre utsträckning hur de två begreppen tillämpas inom försäkringsrättsliga och straffrättsliga sammanhang. Enligt ny försäkringsavtalslag som gäller sedan 2005 försvinner begreppet grov vårdslöshet.

Från och med den 1 januari 2002 har närstående till en person som dödats genom en skadeståndsgrundande handling en i lag (5 kap 2 § skadeståndslagen) reglerad rätt till skadestånd för Personskada som har åsamkats dem till följd av dödsfallet. Lagstiftaren har lagt ett stort ansvar på rättstillämparen gällande inte minst då det gäller att avgränsa gruppen ersättningsberättigade. Här tvingas jurister göra svåra bedömningar som ej är att beteckna som strikt juridiska, till exempel att avgöra vem som ?stod den avlidne särskilt nära?. I uppsatsen presenteras en arbetsmodell som utgår från de fyra kriterierna blodsband, hushållsgemenskap, tidsaspekt och förhållandet personerna emellan i övrigt.