Sökresultat:
710 Uppsatser om Personligt varumärke - Sida 44 av 48
Möbel för rÄgÄng : möblera grÀnsen mellan inne och ute
Denna rapport har till syfte att beskriva arbetet kring hur en utomhusmöbel kan formges och tillverkas, för att passa ihop med interiör inredning i det fall arkitekturen har suddat ut grÀnsen mellan inomhus och utomhus. Arbetet utgÄr ifrÄn ett personligt perspektiv, och frÄgan som stÀlls Àr hur en möbel ska se ut för att jag ska gilla den, i en för mig tilltalande miljö.Arbetet delades in i tre huvuddelar; formgivning, tillverkning och utvÀrdering.Formgivningen delades i sin tur upp i olika delmoment, vilka hade till syfte att ge en struktur att jobba efter. Formgivningens första etapp var att formulera vad den fÀrdiga möbeln förvÀntades uppfylla. Den skulle fylla en funktion som innebar att fyra personer skulle kunna bedriva samkvÀm kring möbeln samtidigt som de fysiska mÄtten minimerades. Möbeln skulle avvika frÄn en traditionell utemöbel, och den skulle vara tillverkad i trÀ.Det fortsatta arbetet med formgivningen innebar en insamling av inspirerande material i form av bilder.
"Arbetslös resten av livet?" : Om lÄngtidsarbetslösa ungdomar i dagens samhÀlle
Studien Àr genomförd i en mindre kommun i Norrbotten med cirka 17.000 invÄnare dÀr lÄngtidsarbetslösa ungdomars situation har undersökts i syfte att beskriva och analysera vilka möjligheter och förutsÀttningar ungdomarna har i sin arbetslöshet samt hur de handlar för att ta sig ur den. Analysen utgick frÄn den teoretiska referensram som legat till grund för studien samt respondenternas beskrivningar av sina upplevelser gÀllande möjligheter, förutsÀttningar, samarbetet med Arbetsförmedlingen samt den ekonomiska situationen. Jag har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden i min studie dÄ den ger möjlighet att studera de lÄngtidsarbetslösa ungdomarnas upplevelser och tolkningar av sin egen situation. Intervjuer har utgjort den huvudsakliga datainsamlingen dÀr jag genomfört sju enskilda intervjuer. Resultatet visar att ungdomarna upplever sin situation som arbetslös som bÄde aktiv och spÀnd.
FörÀndring i revisorns yrkesroll och tjÀnsteutbud i skuggan av den avskaffade revisionsplikten: En kvalitativ studie ur fyra revisorers perspektiv
I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.
VerkstÀllighet av förmögenhetsrÀttsliga domar inom ramen för EU:s Brysselinstrument : Vad kan den nya Bryssel I-förordningen tillföra?
Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt anvĂ€ndande av nĂ€tverkande. Egenföretagande konsulter Ă€r den mĂ„lgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingĂ„r i en komplex och flexibel arbetssituation. UtifrĂ„n den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrĂ„n nĂ€tverkande belysts i relation till hĂ€lsa som vĂ€lmĂ„ende. SYFTE OCH FRĂ
GESTĂLLNINGAR: Syftet med denna studie Ă€r att studera nĂ€tverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill sĂ€ga, utveckling av förmĂ„gor, fĂ€rdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förstĂ„else för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och anvĂ€nder nĂ€tverkande som en kĂ€lla till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers vĂ€lmĂ„ende i arbetslivet.
Varför vÀljer fastighetsmÀklare att byta yrke? : En studie om frivilliga avregistreringars omfattning och orsaker
Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att nÀrmare studera nyregistrerade fastighetsmÀklares frivilliga avregistreringar. DÄ gÀllande bÄde omfattning, orsaker samt hur de kan förhindras. Studien har genomförts för att skapa information som bÄde arbetsgivare inom branschen och blivande mÀklare kan ha nytta av, för att pÄ sÄ sÀtt försöka förhindra framtida avregistreringar. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvantitativa metoder vid framtagningen av avregistreringarnas omfattning. Under intervjuerna har dÀremot kvalitativa metoder anvÀnts. Totalt gjordes 40 telefonintervjuer med frivilligt avregistrerade fastighetsmÀklare.
För utan nÀtverk Àr man ingen : En studie som belyser nÀtverkandets betydelse för egenföretagare och deras kompetensutveckling
Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt anvĂ€ndande av nĂ€tverkande. Egenföretagande konsulter Ă€r den mĂ„lgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingĂ„r i en komplex och flexibel arbetssituation. UtifrĂ„n den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrĂ„n nĂ€tverkande belysts i relation till hĂ€lsa som vĂ€lmĂ„ende. SYFTE OCH FRĂ
GESTĂLLNINGAR: Syftet med denna studie Ă€r att studera nĂ€tverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill sĂ€ga, utveckling av förmĂ„gor, fĂ€rdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förstĂ„else för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och anvĂ€nder nĂ€tverkande som en kĂ€lla till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers vĂ€lmĂ„ende i arbetslivet.
KundvÄrdens betydelse för ridskolan
Idag minskar antalet elever pĂ„ ridskolorna i Sverige. Siffror frĂ„n Svenska Ridsportförbundet belyser detta. Antalet medlemmar i förbundet har minskat frĂ„n cirka 202 000 Ă„r 2001 till 170 000 Ă„r 2009. Ăven antalet anslutna föreningar har minskat frĂ„n 976 stycken Ă„r 2001 till 931 stycken Ă„r 2009 (VerksamhetsberĂ€ttelse, 2001-2009). KundvĂ„rd kan vara en metod att vĂ€nda pĂ„ denna utveckling (personligt meddelande NauclĂ©r).
Investeringsfonder och hemvistbegreppet
Ăndrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.
Konkurrensmedel i den nya ekonomin
Kotlers konkurrensmedelsmix utformades Är 1960. Sedan dess har samhÀllet förÀndrats frÄn att vara ett industrisamhÀlle till ett vÀrdesamhÀlle med nya marknadsplatser som t.ex. Internet. Detta nya samhÀlle har kommit att benÀmnas "den nya ekonomin". Konkurrensmedelsmixen Àr ett samlingsnamn för de konkurrensverktyg en marknadsförare kan anvÀnda sig av för att skilja sitt erbjudande frÄn konkurrenternas erbjudanden.
From Sea, Sun, Sand & Sex To Death, Disaster & Deprivation : - Etiska övervÀganden vid utformningen av marknadskommunikation för dark tourism företag
SammanfattningRubrikFrom Sea, Sand, Sun and Sex to Death, Disaster och Deprivation-etiska övervÀganden vid utformningen av marknadskommunikation för dark tourism företagProblemTurism Àr en marknad under kontant utveckling vilket leder till att nya nischer utvecklas inom branschen för att tillfredstÀlla kunders ökade krav. En av dessa underkategorier Àr dark tourism. Denna företeelse grundar sig i ett intresse att besöka platser som varit med om katastrofer. Att kommersialisera och exploatera död Àr ett kontroversiellt omrÄde och av mÄnga anser att denna sorts turism Àr oetisk. Det gÀller för företag som arbetar med dark tourism att utforma marknadskommunikation som inte uppfattas som felaktig i kunders ögon.
Konkurrensmedel i den nya ekonomin
Kotlers konkurrensmedelsmix utformades Är 1960. Sedan dess har samhÀllet
förÀndrats frÄn att vara ett industrisamhÀlle till ett vÀrdesamhÀlle med nya
marknadsplatser som t.ex. Internet. Detta nya samhÀlle har kommit att benÀmnas
"den nya ekonomin".
Konkurrensmedelsmixen Àr ett samlingsnamn för de konkurrensverktyg en
marknadsförare kan anvÀnda sig av för att skilja sitt erbjudande frÄn
konkurrenternas erbjudanden.
Projektmetodiken SCRUM ? sedd ur individens och teamets perspektiv
I de flesta projekt som drivs, inte bara inom IT branschen, görs alltid en projektutvÀrdering avom projektet blivit lyckat, om man lyckats att hÄlla den finansiella budgeten, om tidsplanenhÄllit och om man faktiskt fÄtt det system eller den produkt som man bestÀllt och trott sig fÄ.SÀllan utvÀrderas sjÀlva projektmetoden och de mÀnskliga resurser som befinner sig iprojektet och som egentligen Àr viktigast för att hela projektet skall lyckas komma i hamn.Syftet med denna uppsats Àr att belysa projektmetodiken Scrum ur individens perspektiv.FrÄgestÀllningen jag i denna studie sÄledes fokuserat pÄ Àr dels hur individen pÄverkas,motiveras och drivs av att tillhöra ett Scrumteam, dels hur denna processmetod kan relaterastill gruppdynamiken.Studiens empiriska material, utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fÀltstudie. För attfÄ en sÄ bred spridning av respondenterna som möjligt valde jag att intervjua medarbetareifrÄn fyra helt olika företag, dock alla verksamma inom mjukvaruutveckling. Företagen skiljersig Ät bÄde med hÀnsyn till storlek och i hur lÀnge de har anvÀnt sig av Scrum somprojektmetod. FÀltstudien genomfördes vid ett av dessa fyra företag.Generellt var alla respondenter positiva till Scrum som projektmetodik. I princip allarespondenter upplevde att de fÄtt större ansvar, blivit mer delaktiga i helheten samt blirbetrodda som de som vet mest.
Identitetsstöld : Om att kriminalisera olovlig anvÀndning av annans identitetsuppgifter
Ăndrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.
Företagens information eller arbetstagarens kunskap?
Ăndrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lĂ€ttare att fĂ„ tillgĂ„ng till information om andra mĂ€nniskor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som bestĂ„r i att tillfĂ€lligt utnyttja nĂ„gon annans identitet för att tillskansa sig sĂ„ mycket pengar, varor eller tjĂ€nster som möjligt. BĂ„de köp och betalningar sker i dag i stor utstrĂ€ckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lĂ„n krĂ€vs ett personligt sammantrĂ€ffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara nĂ„gon annan har ökat avsevĂ€rt. I dag kan man utan större svĂ„righeter anvĂ€nda nĂ„gon annans identitetsuppgifter för att exempelvis bestĂ€lla varor eller ta upp lĂ„n och sjĂ€lva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrĂ€geri.
Ett Àkta möte - en projektredogörelse om minnen av ett Àkta möte
Pedagogen Àr jag sjÀlv, som för tio Är sedan arbetade som elevassistent Ät en dÄ tolvÄrig
pojke, vid namn Björn. Björn hade diagnosen ADHD, Attention Deficit Hyperactivity
Disorder, och jag arbetade med honom under tvÄ Ärs tid. ADHD yttrar sig som
uppmÀrksamhetsstörning/koncentrationssvÄrigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Större
delen av tiden arbetade vi utanför klassrummet, bara han och jag.
Syfte Mötet, som sÄledes Àgde rum för tio Är sedan, var en kÀnslomÀssig och professionell
utmaning för mig och syftet med min gestaltning Àr att ta reda pÄ huruvida vi efter tio Är uppfattade det som ett Àkta möte, samt vad det eventuellt har haft för pÄverkan pÄ oss bÄda. DÄ jag har valt att pÄ ett vetenskapligt vis analysera nÄgot som i allra högsta grad Àr ovetenskapligt, nÀmligen relationen mellan tvÄ mÀnniskor, försöker jag pÄ ett sÄ klart och tydligt sÀtt som möjligt definiera vad ett Àkta möte Àr.
SvÄrigheten med att arbeta med en frÄgestÀllning som belyser nÄgot vÀldigt personligt, ett möte mellan tvÄ mÀnniskor, har varit att frÄgorna och svaren mÄste bli mer nyanserade och personliga allteftersom.
TillÀmpning
Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och för att knyta an till mitt huvudÀmne
Kultur, medier och estetiska uttrycksformer, har jag valt göra en gestaltning i form av en
film.