Sök:

Sökresultat:

710 Uppsatser om Personligt varumärke - Sida 21 av 48

Styr uppfattningen om dig sjÀlv  : En studie i hur chefredaktörer för modemagasin arbetar med sina personliga varumÀkesidentiteter

The theory chapter is based on a model about brand identity, ?Brand Identity Prism? (Kapferer, 2008, s.183). This model contains six elements which we have supplemented with theories about personal branding. This because the focus and theory on a person's brand identity is almost non-existent. The purpose of the study is therefore to examine how editors at fashion magazines are working with their brand identity in the personal brand and thereby create an understanding of the identity function.

LÀrarutbildningen vid Malmö Högskola och deras arbete med Erasmus och studentmobilitet

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka möjligheter och hinder för lÀrarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genom utbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken bild ger nÄgra lÀrarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet av sina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild ger Erasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lÀrarstudenters utbytesstudier? Vilken bild ges av mÀnniskor som arbetar med internationaliseringsfrÄgor vid fakulteten lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö Högskola om utbytesstudiers betydelse för lÀrarstudenter? För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss utav forskning som rör bland annat lÀrarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Denna tidigare forskning visar pÄ lÄg mobilitet hos lÀrarstudenter samtidigt som det stÀlls nya krav pÄ lÀrare i en allt mer internationaliserad vÀrld. Studien har genomförts med hjÀlp utav kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genom Erasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola. Genom vÄr insamlade empiri framkommer det frÄn studenterna en positiv syn pÄ deras utbytesstudier, de menar att de har pÄverkat dem bÄde pÄ ett personligt samt pÄ ett professionellt plan. DÀremot framkommer det att lÀrarutbildningen vid Malmö Högskola inte har ett tydligt arbetssÀtt för att utbytesstudier ska bli sÄ utvecklande som möjligt för lÀrarstudenter..

En smÄföretagares introduktion

SammanfattningSyfte: Syfte Àr att beskriva strategiska aspekter en smÄföretagare möjligen kananvÀnda vid en introduktion.FrÄgestÀllning: Hur kan en smÄföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsÀmnet har granskats och ett omrÄde har identifierats dÀr ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in frÄn egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslÄ vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlÄgkonjunktur för introduceringen Àr inte lika avgörande som teorinframhÀver. Teorin hÀvdar att en introducering i en lÄgkonjunktur bör senarelÀggas, nÄgot som inte stÀmmer dÄ en smÄföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lÄgkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För mÄnga smÄföretag Àr en lokal introduktion att föredra för att kunna vÀxa organsikt och riskfritt.

Det professionella samtalet pÄ individens nivÄ. : En socialpsykologisk studie om betydelsen av gemensam förstÄelse i samtal mellan arbetsförmedlare och unga arbetslösa.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgÄngsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av genomförda intervjuer och observationer pÄ Arbetsförmedlingen, dÀr sex arbetslösa ungdomar och tvÄ arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhÄlla sig till. Vi var dÀrför intresserade av att ta reda pÄ hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemÄl och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhÄllningssÀtt dÀr resultatet pÄvisar att det förra Àr viktigt för unga arbetslösa dÄ de efterfrÄgar personligt bemötande dÀr de blir sedda som enskilda individer och fÄr hjÀlp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus pÄ förhÄllningssÀtt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

LÀraryrket - kall eller profession? : EnkÀtundersökning med nyantagna lÀrarstudenter om deras motiv till yrkesvalet

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarstudenters val till lÀrarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns nÄgon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte Àr att lÀraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhÄllanden som rÄder i skolor och pÄ lÀrarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkÀtundersökning som genomförts bland lÀrarstudenter som gÄtt en termin pÄ lÀrarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkÀten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lÀrarstudenternas motiv.

Engagerande orkesterverksamheter och musikutbildningar : En intervjustudie om stimulerande musikmiljöer, entusiasmerande ledarskap och utvecklande musikutbildningar

Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt i pÄ vilka sÀtt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill sÀga en miljö dÀr varje individ ges bÀsta förutsÀttningar till utveckling sÄvÀl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet. Med detta i Ätanke Àr min avsikt att med detta examensarbete fÄ en djupare insikt i frÄgestÀllningar som rör det förhÄllningssÀtt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar pÄ Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och pÄ Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framÄt. Det Àr chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundlÀggande företagsidén skapar företagets sjÀl och kultur.

Ett funktionellt boende : Förslagsritningar till ett funkishus

En förfrÄgan om förslagsritningar till ett modernt och funkisinspirerat smÄhus ligger till grund för detta examensarbete. Huset ska vara ett personligt och funktionellt hem som ska passa en normalstor familj. Byggnaden ska vara arkitektoniskt tilltalande och vara inspirerad av funktionalismens formsprÄk.Till arbetet har en litteraturstudie utförts om den funktionalistiska arkitekturen. Den hade sitt genombrott i Sverige efter StockholmsutstÀllningen Är 1930. Den funktionalistiska arkitekturen, Àven kallat funkisen, blev en ny stilepok som kÀnnetecknades frÀmst av de vitputsade fasaderna, ljusa innemiljöerna, geometriska former och lÄglutande tak.

NÀr medlidandet tryter - Hur sjuksköterskor bemÀstrar compassion fatigue/ sekundÀr traumatisk stress

Introduktion: Den vÄrdande relationen krÀver att sjuksköterskan har ett empatiskt förhÄllningssÀtt och kÀnner medlidande med patienten. Om sjuksköterskan inte kan hÄlla lidandet ifrÄn sig pÄ ett personligt plan kan sjuksköterskan drabbas av compassion fatigue/ sekundÀr traumatisk stress (CF/STS), vilket Àr tvÄ snarlika begrepp som beskriver emotionell utbrÀndhet. Prevalensen av CF/STS Àr hög inom onkologin. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar med cancersjuka barn eller vuxna inom slutenvÄrd kan motverka att drabbas av CF/STS. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjÀlp av tolv kvalitativa forskningsartiklar.

En kvalitativ studie om anhörigkontakten pÄ LSS-boenden ur ett professionellt perspektiv

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse för hur kontakten med anhöriga till brukare vid LSS- boenden ser ut ur de professionellas perspektiv. Genom att fokusera pÄ de professionellas perspektiv, vill vi ta reda pÄ de handlingsstrategier och utgÄngspunkter för dessa som utmynnar i kommunikation. - Hur ser kontakten med anhöriga ut vad gÀller kontinuitet, form och innehÄll? - Vad finns det för riktlinjer vad gÀller kontakt och kommunikation med anhöriga? - Hur integrerar personalen riktlinjer, arbetsgruppens synsÀtt och individuell syn i kontakten med anhöriga?- Vad har personalen att sÀga om förvÀntningarna frÄn andra professionella och brukarnas anhöriga? - Hur ser personalen pÄ grÀnsdragningen mellan personligt och privat i kontakten med anhöriga? - Vilka svÄrigheter upplever personalen nÀr det gÀller att planera arbetet med brukarna i samförstÄnd med anhöriga?Studien har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer, med en intervjuguide som fokuserar pÄ centrala teman inom Àmnet. I resultatet framgÄr att samtliga intervjupersoner pÄ olika vis uttrycker att det finns en problematik som utgÄr frÄn att de upplever att de anhörigas förvÀntningar inte stÀmmer överens med den egna synen pÄ den professionella arbetsrollen, vilket försvÄrar kommunikationen.

NÀr skolmedicinen inte rÀcker till En litteraturöversikt av KomplementÀr och Alternativ Medicin i vÄrden (KAM)

Inom dagens hĂ€lso- och sjukvĂ„rd finns det metoder som kompletterar den vĂ€sterlĂ€ndska skolmedicinen. Metoder som kan komma att anvĂ€ndas nĂ€r skolmedicinen inte rĂ€cker till. GenomgĂ„ende för vĂ„rden med KomplementĂ€r och alternativ medicin, KAM metoder Ă€r en prĂ€gling av helhetstĂ€nkande ibland Ă€ven kallat holistiskt synsĂ€tt.Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva den befintliga forskningslitteraturen med avseende pĂ„ sjuksköterskans och övriga vĂ„rdpersonalens uppfattningar om KAM samt hur KAM anvĂ€nds inom vĂ„rden.Åtta studier sammanstĂ€lldes och analyserades i en litteraturöversikt för att fĂ„ en överblick över kunskapslĂ€get. Resultatet presenteras med tvĂ„ huvudkategorier. Kategorierna Ă€r Uppfattning om KAM och Hur KAM anvĂ€nds i vĂ„rden.

Kvinnors upplevelser av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Att sjunga pÄ svenska ? en studie av den alternativa svensksprÄkiga popens lyrik

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka svensksprÄkiga poptexter under 2000- och 2010-talet. Genom att göra en textanalys av tvÄ svensksprÄkiga poptexter samt en kontextualisering Àmnar jag försöka se hur de gestaltar sig samt försöka utröna gemensamma nÀmnare för svensksprÄkiga poptexter under dessa angivna Är. De teoretiska perspektiv som anvÀnds Àr popmusikens text och syftar hur det personliga ? autentiska - skapas inom svensksprÄkiga poptexter, hur identitet spelar in i skapandet av svensksprÄkiga poptexter samt hur den eklektiska popmusiken lÄter sig inspireras av olika referenser i skapandet av dessa. Genom att göra en djupanalys av tvÄ svensksprÄkiga poptexter försöker jag utröna vad som skapar det personliga ? autentiska ? i dessa texter och genom att kontextualisera hur det skapas Àmnar jag se gemensamma nÀmnare inom den alternativa popgenren.

?De ger stöd och svarar gÀrna pÄ frÄgor.? : - En utvÀrdering av stödsökandes upplevelser av stödbehov och kontakt med tjejjourer.

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de fÄr i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda pÄ vilka behov de stödsökande anser sig ha dÄ de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkÀt avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehÄllsanalys och kategoriserades under teman.

Kan IT lösningar effektivisera operationsverksamheter pÄ svenska sjukhus? : MBA-uppsats med inriktning mot elektroniska affÀrer

Mitt examensarbete behandlar möjligheterna att effektivisera operationsverksamheterna pÄ svenska sjukhus med hjÀlp av IT lösningar.Information har samlats in genom intervjuer av sjukvÄrsdspersonal och genom sökning pÄ Internet. Operationsprocessen beskrivs och analyseras med hjÀlp av vÀrdeanalysmetoden och flaskhalsanalysmetoden.Min slutsats Àr att svenska sjukhus bör effektivisera sina operationsprocesser i en strÀvan efter att skapa rÀtt vÀrde för sina patienter. De bör försöka utnyttja möjligheterna med operationsplaneringssystem för att eliminera onödigt arbete och utveckla patientvÀrde. De fÄtal svenska sjukhus som Ànnu inte gjort det bör införa operationsplaneringssystem.Det Àr inte IT system i sig sjÀlva som tillför nytta och som effektiviserar verksamheter. Det Àr den förÀndring i arbetssÀtt och processer som kan stimuleras och realiseras med hjÀlp av IT systemen som tillför nytta.Det rÀcker inte med att införa IT system och effektivisera arbetssÀtt för att effektivisera operationsverksamheterna.

Den vÄrdande relationen : Sett ur sjuksköterskans perspektiv

Bakgrund: Det ökande antalet anmÀlningar till patientnÀmnder och Socialstyrelsen handlar iallt större utstrÀckning om patienters upplevelser av brister i möten med vÄrdpersonal. Inom vÄrdvetenskapen beskrivs begreppet vÄrdrelation som en grundlÀggande förutsÀttning för vÄrdandet. NÀr sjuksköterskor misslyckas med att skapa vÄrdrelationer som Àr vÄrdande kan detta leda till ett vÄrdlidande och patienter frÄntas rÀtten att vara delaktiga i sin hÀlsoprocess. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivningar och upplevelser av vad som gör vÄrdrelationer vÄrdande. Metod: Som metod anvÀndes en litteraturöversikt vilken baserades pÄ en analys av tiokvalitativa vetenskapliga artiklar.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->