Vi vet att fysik aktivitet har positiv effekt på vår hälsa. Idag finns det ett yrkes grupp som har kunskap att kunna hjälpa oss individer att må bra genom motion. Denna yrkesgrupp, de personliga tränarna, ska bland annat vägleda, inspirera och motivera oss individer i vår träning och fysiska utveckling. Enligt våra intervjuade personliga tränare har det blivit mer tillåtet för oss ?vanliga? människor att ha en personlig tränare, det är inte bara för stjärnor längre.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter medpsykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande ideras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck ochvarför.Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende.Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutiskfenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördesmed hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien.Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektivstrategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjortontillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär,Kommunikation, Att vara aktiv ochHopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt somgenomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade ibegreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman.

Det har ofta antagits att en anställd är lycklig därför att han eller hon är framgångsrik. Det finns dock studier som stödjer den alternativa hypotesen, nämligen att lycka är en anledning till varför vissa anställda är mer framgångsrika än andra. Denna studie syftar till att undersöka huruvida lyckliga anställda är mer produktiva och framgångsrika än mindre lyckliga anställda. Det genom att undersöka om personligt disponerad positiv affekt (TPA) kan predicera arbetsprestationer. Deltagarna var 98 anställda, varav 60 kvinnor, som rekryterats från sex organisationer.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person med traumatisk hjärnskada (THS). Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka erfarenheter beskrivs i anknytning till relationen med personen med THS? Vilka erfarenheter beskrivs om information från vårdpersonal? Hur kan vårdpersonal hjälpa närstående att känna välbefinnande? Studien baserades på 22 vetenskapliga artiklar. Närståendes erfarenheter var ett ökat ansvarstagande och rollförändringar i relationen och kände oro, stress, ångest, ilska, och missbelåtenhet. Närståendes erfarenheter av informationen var att den var bristfällig, inadekvat samt svårförståelig.

Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys.

David LaChapelle gör bilder som ofta är ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta föreställer mer eller mindre avklädda kvinnor och män i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hävda att även männen är utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framställningen av kvinnligt och manligt är själva grunden för denna uppsats.

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys.

Sjuksköterskor kommer i sitt arbete i kontakt med personer som har smittsamma sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att visa medmänsklighet och empati: Att vara trött, hjälplös, konfliktfylld och stigmatiserad: Att ha kunskap ger trygghet: Att utvecklas i arbetet och livet. Resultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor har en humanistisk människosyn vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Frågeställning: Hur går rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer går till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.

Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara.

Det muntliga minnet om den gemensamma samiska historien finns skrivet i slöjdandet. Jag har i en materialundersökning undersökt de äkta slöjdmaterialens betydelse för den samiska slöjdtraditionens identitetsskapande egenskaper. Hur värderas uttryck för samiskt kulturarv utifrån olika kulturella erfarenheter av att vara same?.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen.

The purpose of this study was to examine young persons' experiences of life with ADHD. Semi structured interviews were done with four boys age 14-18 years, diagnosed with ADHD. The interviews followed a guide that consisted of themes with questions. The themes examined were: diagnosis, school, home, social and personal issues and how these themes are connected to ADHD. The results indicate that it is hard to live with ADHD.