Authors: Phia Bergdahl & Karin TydénTitle: This is the era of the personal brand ? a study about the role of a personal brand in a professional context in modern societyLevel: BA Thesis in Media and Communication StudiesLocation: Linnaeus UniversityLanguage: SwedishNumber of pages: 54Background In pursuit of being unique and stand out, it has become fashionable to market yourself as a personal brand. According to some experts on the subject, this has become a necessity for survival in the tough competition about the jobs and the customers. With Internet and social media as a natural element in our society, we also have to relate to these channels when it comes to communicating ourselves.Purpose The purpose of this study is to examine the role of the personal brand in a professional context in modern society and to explore Internet involvement in communicating the brand.TheoriesWe have used Bauman?s theory of ?consumer society?, how we live in a society where we are both the consumers and the goods consumed. We have also used Castells?s theory of "network society" and how its growth is changing our culture.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och ges till individer under hela livet. Det omvårdnadsbehov som en individ har ska tillgodoses oavsett om de är av fysisk, psykisk, social, kulturell eller andlig karaktär. Våld i nära relationer drabbar en tredjedel av världens kvinnor och sjuksköterskan har en betydande roll i deras omhändertagande.Syfte: Att belysa resurser och utmaningar inom omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i en nära relation.Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar inkluderade. Dataanalysen utfördes genom att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat.Resultat: Arbetsmiljö och utbildning återfanns som viktiga strukturella aspekter inom omvårdnaden av utsatta kvinnor och kunde ses som både resurser och utmaningar i omvårdnadsarbetet. Vidare inom de personliga aspekterna kunde majoriteten av subkategorierna även här ses som både resurser och utmaningar.

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat.

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom såväl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebär reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom området har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvårdnadsteori utgöra en lämplig grund. Teorin är en interaktionsteori, vilket innebär reflektion över vad som händer i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig på frågor som berör upplevelse, tanke, känsla och handling. Reflektion är ett centralt begrepp även i handledningsprocessen och likartade frågor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan väckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stärker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

Idag tänker och tar alla, från individen på lägsta nivå till organisationer på högsta nivå, hänsyn till miljön i större utsträckning än tidigare. Medvetenheten kring miljön och dess betydelse har skapat starka reaktioner från olika håll, vilket ställer nya krav på företag och deras strategier. Numera verkar varje företag på ett eller annat sätt för att ?tänka? och ?handla? ?grönt?. Bilindustrin som anses vara ett stort hot, och som också anses stå för en stor del av klimatförändringen, är för sin överlevnads skull tvungna att miljöinrikta sig.   Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för konsumenters preferenser och hur de förhåller sig till ansvarsvarstagande, och då främst kring miljöarbete inom bilindustrin.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (Vetenskapsrådet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013).

Bakgrund: Kejsarsnitt en av de vanligast utförda operationerna i världen. Effekterna på kvinnors efterföljande graviditeter och barnen är många. Andelen vaginal förlossning efter kejsarsnitt (VBAC) varierar globalt. Sverige är ett av länder som har hög andel VBAC, dock saknas studier om hur professionella i Sverige ser på VBAC.Syfte: Att utforska svenska barnmorskor och läkares syn på vilka faktorer som främjar respektive hindrar vaginal förlossning efter kejsarsnitt.Metod: Studien grundades på transkriberat material från två fokusgruppsintervjuer av svenska barnmorskor och läkare utförda inom ramen för EU-projektet OptiBIRTH som pågår i sex länder i Europa. Materialet analyserades kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: Kvinnans upplevelse av förlossning, Grundläggande förhållningssätt till förlossning, De professionellas attityd och övertygelse samt Vikten av evidensbaserad information.

Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ?dra i trådar? och vara aktivt stöd.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur sortimentsplanering arbetas fram i större och mindre modeföretag och koppla ihop detta med hur man planerar sitt sortiment, vilka beslut som tas, vilka faktorer som påverkar, hur sortimentsplanering sker i butik och hur man förbereder en sortimentsplan. Genom att undersöka och analysera arbetet kring sortimentsplanering har vi kommit fram till skillnader och likheter mellan de medverkande modeföretagen. För att uppnå syftet med studien och för att få svar på hur modeföretag arbetar med sortimentsplanering och vilka skillnader och likheter som uppstår beroende på en verksamhets storlek och företagsform, har vi utgått från fyra företagsintervjuer. Två av dessa skedde genom ett personligt möte, ett via telefonkontakt och ett via mejlkontakt. Utifrån de frågor som ställdes och respondenternas svar var det möjligt att både analysera och dra slutsatser gällande ämnet i fråga.

Storskaliga strukturer präglar idag stora delar av samhället. Det är resultatet av en strukturutveckling som har pågått under en längre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det är dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfråga en småskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den småskaliga livsmedelsföretagen är idag flera till antalet än de större.

Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats.

Den fysiska aktiviteten i västvärlden har minskat under de senaste decennierna. Vi tillbringar mer tid inomhus framför TV, dator eller något annat medialt redskap. En av de främsta anledningarna till att vi blivit mer fysiskt inaktiva på senare tid tros vara att forskningen hela tiden går framåt, där vi uppfinner hjälpmedel som gör att vi rör på oss så lite som möjligt. Forskning visar att det finns indirekta bevis på att fysisk aktivitet är en positiv hälsofaktor som minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet har visat sig ha ett samband med högre nivåer av personligt välbefinnande, så som bättre humör, mer tillfredställelse med livet och högre livskvalitet.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angående vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, både i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det är vitalt att revisorn står i en oberoende ställning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn säkerställer oberoendet gentemot klienten och sin omvärld.Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse om hur revisorerna säkerställer sin oberoende ställning gentemot sina klienter. Vi kommer lägga fokus på fyra stora revisionsbyråer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoendeställning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i säkerställningen av revisorns oberoende och hur konsultationer påverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ studie för att få en djupgående förståelse för respondenternas åsikter och synpunkter på den ställda problemformuleringen. Den primära datan till empirin har samlats in genom intervjuer, där respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.