INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna. Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %).

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas inställning till kvinnor somvidareutbildar sig på tertiär nivå ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. Frågeställningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig på högskolenivå ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jämställdhetsfrågor i gymnasieskolans läroplan och Vision2030-målen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstå pojkarnas resonemang i dessa frågor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvämlighetsurval, och två styrdokument valdes (även de av bekvämlighetsskäl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansåg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sätt för bådevärlden och Kenya att använda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade främst på att en högutbildad fru innebar att man kan hjälpas åt i försörjningen av familjenmen också för att man blir mer samspelta i sitt äktenskap.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll.

Syftet med den här studien är att granska några musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgänglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallärare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar på skollagens och läroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rätt till utbildning samt ett personligt engagemang i frågan. Eftersom musik- och kulturskolor är en helt frivillig skolform är frågan om vilka elever som deltar mer komplex än i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och använder en kvalitativ intervjustudie som (informationsinhämtnings-)metod. De intervjuade är instrumentallärare inom musik- och kulturskolans verksamhet.

Studien söker utreda hur anställda inom en västerländsk organisation som arbetar med forskning och utveckling i Kina kan nå sin fulla potential och göra vad som är bäst för organisationen. Detta innebär att vi måste förstå vad som hindrar de anställda från att göra vad som är bäst för organisationen samt hur de anställda bäst bör styras eller uppmuntras.Med ett kvalitativt synsätt har en fallstudie genomförts hos ett västerländskt företag som etablerat sig i Kina för att sänka sina utvecklingskostnader samt komma närmare den växande marknaden. Management control systems används som ramverk för att utforska hur de anställda påverkas av de olika sätt som de styrs i sitt arbete.Användandet av personnel controls lämpar sig väl för västerländska organisationer som arbetar med FoU i kina. Det är av yttersta vikt att anställa rätt person till rätt arbetsuppgift. För att detta ska vara möjligt är det inte tillräckligt att endast erbjuda en god miljö.

Vårt syfte med examensarbetet är att belysa hur specialpedagogtjänster är utformade genom att undersöka hur platsannonser är skrivna. Vidare vill vi beskriva hur rektorer resonerar när de annonserar om specialpedagogtjänster. Våra frågeställningar som vi vill ha svar på är: Vilka kriterier utgår rektorn ifrån då de ska rekrytera specialpedagoger?Vilka av dessa uppdrag finns med i annonseringen av specialpedagogtjänster?· Ledarskap· Skolutveckling· Handledning· Kartläggning· UndervisningValet av vår teoretiska utgångspunkt vilar på systemteorin som inspirerat oss och som belyser förväntningar samt beskrivningar rektorerna har på specialpedagogens uppdrag då de annonserar om specialpedagogtjänster. Vi har även inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, som beskriver variationer i rektorers uppfattningar av specialpedagogrollen.

Bakgrund:Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation.MetodMin studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9.Resultat:Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet?- Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens.Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat?- Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen.Finns det något negativt med PH-samtalet?- Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PHsamtalet på det sätt som ingår i skolans koncept.Hur stor betydelse har loggboken?- Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion.Finns det något annat värde med detta PH-samtal?- Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav..

Uppsatsen är en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pågående gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med särskilt fokus på enhetlighet, jämlikhet och likvärdighet, för att se likheter med och avvikelser från tidigare strävanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jämlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rättvisa. I rättviseanalysen fokuserar jag särskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.    I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen är ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivån i skolan som främsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebär en återgång till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken är klassiskt borgerlig och i det avseendet är reformen inte överraskande.    En rättvis skolstruktur erkänner den kultur- och kunskapstradition som eleverna är en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lär dem efterhand att använda sina kunskaper på ett personligt sätt.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett kraftigt ökande hälsoproblem i världen. Att kunna bemöta och förstå patienter som har övervikt eller fetma är därför väsentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge råd gällande alternativa behandlingar som oftast involverar förändring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig på ett kvalitativt synsätt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har även varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms län, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslärare arbetar utifrån styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanställd specialpedagog, rektorn på den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslärare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till är att begreppet ADHD är ett väldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svårt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument är diagnoser inte nödvändiga, men de kan ses som en stor hjälp för skolan och skolans lärare när det kommer till deras förståelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förståelse för personer runt omkring eleven.

Bakgrund: Palliativ vård är en globalt växande specialitet inom hälso- och sjukvård vilken ställer höga krav på sjuksköterskan både personligt och professionellt. Sjuksköterskans roll inom den palliativ vården är omfattande och ett flertal aspekter påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda en döende människa.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa.Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1997-2012. Sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed+ har kompletterats med manuella sökningar. De valda artiklarna analyserades utifrån Fribergs metod för dataanalys.Resultat: Tre övergripande teman identifierades; det professionella, det personliga och privata samt det komplexa vårdandet. Det som genomgående belysts i resultatet är att sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa beskrivits som krävande men samtidigt stimulerande.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete, är att lägga fram belägg för ett införande av dans på skolschemat. Med dans menar jag i det här fallet pardans, alltså en social form av dans där man dansar parvis kille&tjej. Den pardans som tas upp som ett exempel i detta arbete är den svenska "riksbuggen". Jag vill i arbetet påvisa några av de största vinsterna med dans och även argumentera för hur dessa skulle kunna påverka elevers utveckling, både i skolan och på ett personligt plan. Målet med arbetet är att kunna ge lärare och skolledare ett kraftigt verktyg, med vilket de kan argumentera för ett införande av dans just på deras skola.

I dagens samhälle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara på medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lärande och företagets utveckling. Knowledge management är ett verktyg som underlättar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper.Syfte: Syftet med den här studien är att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till kunskapsspridning och lärande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och på vilket sätt detta påverkar de anställdas kunskap kompetens och lärande. Vidare vill vi även se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag.Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla är involverade i arbetet med knowledge management på Företaget.