Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ämnesområdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Nästkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgångspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ämnesområdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn på hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser på undervisning inom detta område. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att självförtroende, hantverksskicklighet och inspiration är aspekter att ta hänsyn till.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.

Denna uppsats tar sikte på att utreda vad som krävs av borgenären för att han ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda vid preskriptionsavbrott samt hur KFM i Karlstad följer den praxis från HD som finns beträffande preskriptionsavbrott åstadkommet av gäldenären. Uppsatsen kan därför delas in i två delar där den första delen förklarar den svenska preskriptionslagstiftningen tillsammans med praxis från HD. Fokus ligger på preskriptionsavbrott åstadkommet av borgenären och den bevisbörda han då har. Både praxis och lagstiftning ger ett och samma svar, nämligen att det krävs av borgenären att han visar att de brev med preskriptionsavbrytande verkan som han sänt gäldenären även kommit fram till denne. Kan han inte bevisa detta anses fordran vara preskriberad.I uppsatsens andra del studeras dels domar från HovR och dels beslut från KFM i Karlstad.

Mellan 1961-1974 skickade den svenska konstnären Thea Ekström väldigt många brev till sin mentor, konstprofessor Oscar Reutersvärd. Av dessa brev har jag läst ca 20 stycken och bland dem fanns ett antal som konstnären själv kallade för ?trollbrev?, brev med en sida text och en sida med målade bilder. Det är dessa trollbrev och framförallt bilderna i dem som har stått i centrum för denna uppsats.Det jag har undersökt är hur konsthistorieskrivningen har sett ut kring Thea Ekström och vilken eventuell påverkan Oscar Reutersvärds status i konstvärlden har haft på denna. En annan del av undersökningen har bestått av att analysera Thea Ekströms trollbrev utifrån Margaretha Rossholm Lagerlöfs teori om inlevelse och vetenskap och om ett annorlunda sätt att genomföra en bildanalys.

I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. Fordringsägare och andra intressenter skall alltid kunna lita på att bolaget har ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieägare och ställföreträdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill säga när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.Studiens syfte är att ge en ökad förståelse kring de risker som ägare och ställföreträdare tar när bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker.För att kunna uppnå studiens syfte har en insamling av primärdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod.De slutsatser som dras i studien är att ägare och ställföreträdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget.

Syftet med detta arbete är att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut på trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lärare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger ? tre från musikskolan och en från gymnasiet ? och använt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrågor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar på hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner på gymnasieskolan och kulturskolan - och i så fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslärare dessa två begrepp i sin undervisning? Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring både hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen.

Konkurrensen på arbetsmarknaden har tilltagit och idag när människor byter jobb oftare än tidigare har personliga varumärken blivit en strategi för att särskilja sig från konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumärke för att uppnå karriärsmål och uppmuntrar människor att använda sociala medier för att bygga ett personligt varumärke.Studiens syfte är att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumärket, dess byggande och dess plats i sociala medier. Forskningsfrågorna var hur det egna personliga varumärket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumärket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumärket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumärke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, språkkunskaper, klädsel och utstrålning är delar av det personliga varumärket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra människor.

Den här uppsatsen undersöker hur myndigheten Försäkringskassan i sina massbrev tilltalar vanliga privatpersoner. Den har också till syfte att undersöka vilken roll Försäkringskassan själv får i sina massbrev. I undersökningen, som är en kvalitativ textanalys, ingår 10 brev från åren 2006-2008. Breven har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins modell för bruksprosaanalys, närmare bestämt ur perspektiven tilltal och omtal samt närhet och distans. Resultatet visar att massbreven inte är enhetliga i sitt tilltal.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrån klienten själv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden används i studien. Resultatet visar på att upplevelsen i rollen som personligt ombud är det viktigt att jobba för klienten, på dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemål. Att visa för klienten på vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället utan att ta makten ifrån klienterna är viktigt.

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning går alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad är det som gör att en student skiljer sig från mängden och utmärker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna fråga i huvudet valdes ämnet personal branding, eller personligt varumärkesbyggande, i syfte att få bättre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats är att få en bättre förståelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumärket för att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer utfrågat två respondenter kunniga inom ämnet men som också innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar på att med ett starkt personligt varumärke blir man som student mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden och står ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd är att det krävs många egenskaper och finns mycket att ha åtanke som student vid utvecklandet ett personligt varumärke som ska ses som starkt.

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material.

Hur kan en idrottare bygga upp ett starkt personligt varumärke och på vilket sätt försöker de använda sig av varumärket för att bredda sina karriärmöjligheter?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idrottare kan bygga upp sitt personliga varumärke och hur det kan användas för att bredda idrottarens karriärmöjligheter.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en deduktiv angreppssätt, detta för att kunna skapa en djupare förståelse inom ämnet. Vi har intervjuat fyra personer som jobbar med idrott fast med olika aspekter. Detta för att få en djupare och bredare informationstillgång.Vi har delat in den teoretiska referensramen i fyra huvudrubriker. I dessa redogör vi vad ett varumärke, personligt varumärke, varumärkesuppbyggande och karriärmöjligheter är.Med uppsatsen kom vi fram till ett flertal slutsatser men även några generella riktlinjer som vi tycker idrottare bör följa.

Uppsatsens syfte är att utreda om de rättsfilosofiska principerna, förutsebarhetsprincipen ochproportionalitetsprincipen, tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och om det kan anses vararättssäkert att låta förvaltningsmyndighet, och inte domstol, utreda och rikta sanktioner motnär beloppets storlek kan anses vara i paritet med brottspåföljd. Uppsatsen riktar sig tillyrkesverksamma jurister och juriststudenter men även andra intressenter påfinansmarknadsområdet..

The meaning of being someone and standing for something is getting more important today in the Swedish business market. Our thesis has a qualitative approach that aims to study the usage of personal branding in the upper-management of Swedish organizations. Theories collected from literature and articles include marketing branding, personal branding and leadership. Our main target is to identify components that obtain usage of personal branding which are, attributes and strengths, communication, values, and vision and mission. The empirical data is gathered from six personal interviews with managers.

Sammanfattning:Magisteruppsats i ledarskap och hållbar utveckling, Mälardalens Högskola i Eskilstuna.Datum: 2014-06-11Författare: Natalie Sepúlveda MoradinassabHandledare: Lennart BoggTitel: Vad ledare anser om personligt varumärkeProblemformulering: Sedan decennier tillbaka har begreppet varumärke varit attraktivt och uppmärksammat. Under den senaste tiden har observationer av det personliga varumärket som individer har blivit mer intressant, eftersom det har visat sig leda till positiva effekter för ett ledarskap och en organisation. Däremot finns det forskning som visat att personliga varumärken hos ledare även kan resultera till kostsamma effekter för en organisation.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur utvalda ledare ser på begreppet personligt varumärke och ifall de anser att det har en betydelse för deras ledarskap.Metod: Information har i första hand hämtats från vetenskaplig litteratur och artiklar. Fåtal Internetsidor har dessutom använts för att få fram aktuell statistik och defintioner av studiens nyckelord. Undersökningen består av sju intervjuer med sju olika ledare från olika organisationer lokaliserade i Stockholms region.