Syftet med denna studie Àr att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris dÀr det Àr svÄrt att definiera produkter eller sÀrskilja sig frÄn konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs Àven för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv pÄverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade stÀllning som relationsbanken pÄ marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer pÄ SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rÄdgivare.

Syftet med denna studie Àr att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris dÀr det Àr svÄrt att definiera produkter eller sÀrskilja sig frÄn konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs Àven för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv pÄverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade stÀllning som relationsbanken pÄ marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer pÄ SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rÄdgivare.

MÄlet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stÀrka sina personliga varumÀrken i sociala medier. Studiens huvudfrÄga lyder ?Vilka kommunikativa strategier anvÀnder mÀnniskor inom PR- och informationsbranschen för att stÀrka sitt personliga varumÀrkesbyggande i sociala medier??. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förstÄelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumÀrkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhÀllsvetenskapliga forskningsfronten.Studiens teoretiska ramverk utgÄr frÄn varumÀrkesteori, Erving Goffmans teori om sjÀlvpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning pÄ omrÄdena sociala medier och personligt varumÀrkesbyggande, vi har Àven gjort en innehÄllslig kartlÀggning av tio digitala personliga varumÀrken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumÀrkena.

SammanfattningDenna uppsats inleds med en kort historisk genomgÄng av den aktiebolagsrÀttsliga utvecklingen i Sverige under de senaste Ärhundradena. DÀrefter sÀtts fokus pÄ gÀllande rÀtt vad det gÀller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstÄr innan bolaget Àr registrerat och olovlig vÀrdeöverföring genomgÄs och följs upp med en genomgÄng av styrelseledamöters skadestÄndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. DÀrefter följer en genomgÄng av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot.DÀrpÄ följer en liknande genomgÄng av gÀllande rÀtt för revisorers personliga ansvar. RevisorsnÀmndens funktion gÄs igenom innan gÀllande rÀtt för revisorers skadestÄndsansvar presenteras.

Denna uppsats bygger pÄ intervjuer med sju kvinnor som deltagit i ett utvecklingsprogram utformat för kvinnor med ambition att göra karriÀr. Företag bör satsa pÄ anstÀlldas karriÀrutveckling dÄ det ökar individernas vÀlmÄende och ger konkurrensfördelar. Syftet var att se vilka faktorer som bidrar till eller hindrar personlig utveckling samt se pÄ vilket sÀtt utvecklingsprogrammet kan medverka till kvinnors personliga ledarskap och karriÀrutveckling. FrÄgestÀllningen löd: Upplever kvinnor att personligt ledarskap Àr ett bra verktyg för att utvecklas i sin karriÀr? Resultatet visade att kvinnorna genom utvecklingsprogrammet upplevde ökad kontroll över sina liv vilket hjÀlpt dem definiera och uppnÄ karriÀrmÄl.

Fram till 1970- och 80-talet stod de stora mentalsjukhusen för all vÄrd, rehabilitering och annat stöd nÀr det gÀllde personer med psykiska sjukdomar. NÀr psykoterapin började slÄ igenom pÄ 70-talet Àndrades successivt synen pÄ psykisk sjukdom och vad som orsakade den. Nya teorier vÀxte fram om hur den psykiatriska vÄrden skulle bedrivas och sÄ smÄningom övergick man frÄn sjukhusvÄrd till mer öppna vÄrdformer. De stora institutionerna avvecklades och de psykiskt sjuka hÀnvisades till att bo kvar hemma eller i sÀrskilt boende. De funktionshindrade skulle fÄ möjlighet att delta i samhÀllets gemenskap och leva som andra.För att kunna uppnÄ förutsÀttningarna för ett vÀrdigt liv, behöver den funktionshindrade ofta stöd av en annan person.

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

I den hÀr uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande Àr under utveckling och dÀrmed ocksÄ relativt outforskat. Syftet Àr att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen pÄ yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rÀtta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vÄrd, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkÀnda och accepterade pÄ organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnÄtt legitimitet?Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr men vid datainsamlingen har jag anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra Ă„terköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist pĂ„ andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört Ă„terköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mĂ€ngden Ă„terköpta aktier och antalet genomförda Ă„terköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sĂ€tter ramarna för Ă„terköpet och per Ă„terköpsprogram fĂ„r maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. BolagstĂ€mman beslutar om Ă„terköp skall bli aktuellt och beslutet strĂ€cker sig som lĂ€ngst till nĂ€sta bolagsstĂ€mma.

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Studiens syfte Àr att beskriva hur lÀrare i undervisningssammanhang arbetar med konstnÀrliga uttryck. Mitt mÄl med detta har varit att fÄ ökad förstÄelse för hur lÀraren kan uppmuntra elever till att ta eget ansvar över sitt musicerande för att pÄ sÄ sÀtt se till att fler elever fortsÀtter spela Àven efter att de gÄtt ur musikskolan. Jag har tagit del av vad tvÄ framstÄende flöjtister anser om Àmnet, vad styrdokumenten (GY 11) lÀgger vikt vid samt vad av mig utvalda instrumentalpedagoger har kommit fram till angÄende Àmnet. Jag har valt att anvÀnda mig av ett hermeneutiskt perspektiv i min studie eftersom jag vill göra en djupare analys och tolkning av den intervjuades livsvÀrld. Jag anvÀnde mig av sÄ kallad halvstrukturerad intervju vilken liknar ett vardagssamtal, men har syftet att ta reda pÄ nÄgonting. I mitt fall ta reda pÄ vad flöjtlÀrare anser att det innebÀr att spela med ett personligt uttryck och Àven vilka metoder de anvÀnder i undervisningssituationen för hjÀlpa sina elever att nÄ det personliga i musiken.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera begreppet oberoende styrelseledamot, samt visa vilka effekter och instÀllning kravet om att minst tvÄ styrelseledamöter skall vara oberoende av större aktieÀgare har pÄ svenska börsnoterade bolag. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi samlat in bÄde primÀr- och sekundÀrdata. PrimÀrdata har samlats in genom en explorativ undersökning av intervjuer med personer ur styrelsen eller företagsledningen i bolag som aktivt tillÀmpar Koden. SekundÀrdata har samlats in frÄn regler och riktlinjer kring oberoende i Sverige, EU, OECD och Storbritannien. UtifrÄn litteraturen har vi studerat teorier om corporate governance sÄsom stakeholderteorin, agentteorin och resource dependency teorin.

Flera studier har pekat pÄ viktiga faktorer för att hÀlsa och ÄtergÄng till yrkeslivet ska vara möjliga men hur detta i praktiken ska ske och vilka rehabiliteringsÄtgÀrder som Àr mest effektiva Àr otillrÀckligt belagt. Studien har genom intervjuer med sju kvinnor med stressrelaterade störningar granskat hur en tillfriskningsprocess kan upplevas och vad som upplevs som meningsfull hjÀlp i samband med den. Deras tillfriskning har inneburit en kamp och ett starkt personligt engagemang. Beslutsamhet och mÄlinriktning var förutsÀttningar för att fÄ ta del av rehabiliteringsÄtgÀrder. Kvinnorna i studien har upplevt ett stort personligt ansvarstagande för sin tillfriskning men de har ocksÄ betonat vikten av bekrÀftelse frÄn en förstÄende omgivning.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.