I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella stÀllning var avsevÀrt bÀttre Àn vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansrÀkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke frÄn revisorerna och bolagets styrelse. NÀrskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansrÀkningen blevkonsekvensen att företaget fick begÀra konkurs.

PopulÀrmusik Àr nÄgot som de flesta elever kommer i kontakt med dagligen via radio, TV, skivor och Internet. Det Àr ocksÄ nÄgot som uppskattas och anvÀnds/lyssnas pÄ av mÄnga elever. Huvudsyftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur populÀrmusik anvÀnds och kan anvÀndas i undervisningen, med inriktning pÄ Àmnen, metoder och mÄl. För att fÄ svar pÄ detta lÀste jag om olika sÀtt att beskriva kulturbegreppet, hur synen varit pÄ populÀrmusik i skolan genom Ären samt olika sÀtt som man har arbetat med den i skolan. UtifrÄn dessa litteraturstudier utformade jag sedan intervjuer som jag sedan anvÀnde nÀr jag intervjuade sex lÀrare/fritidspedagoger pÄ olika skolor i UmeÄ.Mina erfarenheter frÄn egna skolÄr var att man ofta anvÀnt populÀrmusik i undervisningen som ett sÀtt att ?ha skoj?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i Är 1 till 5 anvÀnder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda pÄ deras avsikter med datoranvÀndningen och om de kan se nÄgra fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts pÄ IKT i skolan frÄn 1970-talet fram till idag, samt hur anvÀndandet har sett ut i skolor bÄde nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgÄngspunkt dÀr vi valt att fokusera pÄ Vygotskijs teori.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lÀrare som Àr verksamma pÄ fyra olika skolor och som arbetar i skolÄr 1-5.Studien visar hur fem lÀrare anvÀnder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-lÀnder skulle tillÀmpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen frÄn och med 2005 blev tvungna att tillÀmpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersÀttningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krÀvts.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga huruvida företagens anvÀndning av aktierelaterade ersÀttningar till styrelse, VD och övriga anstÀllda, har förÀndrats frÄn 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien Àr en totalundersökning av dessa bolag under Ären 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags Ärsredovisningar under dessa Är. Det som granskats Àr huruvida bolagen anvÀnt sig av aktierelaterade ersÀttningar under perioden. Om en förÀndring har skett och i sÄ fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersÀttningar de anvÀnt sig av, samt i vilken omfattning.

Titel: Social pÄ sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationsbyrÄer i Sverige kommunicerar pÄFacebook.Metod & material: Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien Àr Facebook-inlÀgg av ett urval av tio kommunikationsbyrÄer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat Àr att kommunikationsbyrÄer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som hÀnder pÄ företaget, (2) inlÀgg som kommunikation för att ge kommunikationsbyrÄns egna kunder uppmÀrksamhet, eller (3) nÀr företagenkommunicerar allmÀnna företeelser. Dessutom fanns det flera inlÀgg dÀr (4) innehÄllet var sÄ vagt att det inte gÄr att placera in i nÄgon av ovanstÄende kategorier. De flesta inlÀgg pÄ Facebook Àr skrivna i nutid, vilket Àr den föredragna strukturen.Oavsett vad byrÄerna skriver om sig sjÀlva pÄ Facebook, anvÀnder sig byrÄerna av bÄde företagets namn och vi.

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

Denna uppsats fokuserar pÄ King Hus actionestetik och den montagekonstruerade rörelsen, enligt en konkret syftesformulering som lyder: Att öka förstÄelsen för King Hus estetiska val genom att belysa vissa rytmiska rörelsetendenser, sÄsom en konstruktion av filmens montage, och dess relation till tvÄ vitt skilda konstyttringar, med dessa avses Pekingoperan och cinéma pur. Ledande tes genom uppsatsen Àr att Hus visuella stil visserligen Àr starkt prÀglad av ett personligt intresse och en djup förstÄelse för estetiska normer i Pekingoperan, men att han samtidigt genom ett skickligt utnyttjande av cinematiska tekniker skapar en alldeles unik version av kinesisk estetik, som mÄste förstÄs som specifik för filmmediet. Sammantaget Àr förhoppningen att resultatet skall bidra till avmarginaliseringen av Hu som förvaltare till en förment essens av traditionell kinesisk kultur. Metoden bestÄr i en jÀmförande analys av rörligt bildmaterial i tvÄ steg, som illustrativ modell och teoretisk ingÄng till rörelsebegreppet tillÀmpas Heinrich von Kleists marionett och i dess förlÀngning Àven Sergei Eisensteins biomekaniska rakurs.Min analys leder mig till slutsatsen att den rytmiska rörelsen i Hus actionscener har starka likheter med sÄvÀl Pekingoperan som cinéma pur, och jag vill pÄ grundval av detta föreslÄ att Hu snarare bör förstÄs som en nyskapare av kinesisk estetik, dÄ han positionerar sig nÄgonstans mellan traditionalism och modernism genom att skapa en estetisk jÀmvikt mellan teater och film dÀr ingenderas legat gÄr förlorad..

Syftet med detta arbete Àr att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhÀllskontext dÀr religion blivit nÄgot personligt och nÀstintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifrÄga om hur de i dagens Sverige skapar och upprÀtthÄller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvÀrldar och med hjÀlp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprÀtthÄllandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprÀtthÄlla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet dÄ det i dagens samhÀlle ges ett större erkÀnnande till organiserade grupper Àn till individer. De skapar och upprÀtthÄller sina neopaganska identiteter genom att umgÄs med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrÄn vilken publik de vÀnder sig till.

Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att analysera vilka faktorer som pÄverkar en konsuments betalningsvilja vid köp av en fastighet. Detta ska vi ta reda pÄ genom att se det ur ett perspektiv utifrÄn köpare av smÄhus. Metod:Metoden som anvÀnds Àr en kvantitativ metod, denna metod ligger sedan som underlag till analysen. Analysunderlaget bestÄr av primÀrdata frÄn fallstudien som grundas pÄ enkÀter som blivit utskickade till nyblivna husÀgare. SjÀlva essensen i undersökningen bestÄr av att undersöka vilka faktorer som pÄverkar huspriserna mest, men undersökningen syftar Àven till att försöka svara pÄ frÄgor som; Vad pÄverkar huspriser? Hur pÄverkar det? Vilka relationer finns mellan de olika faktorerna? Och slutligen, Vad pÄverkar husköparnas betalningsvilja? Resultat & slutsats: Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visar att husköpare i första hand tar hÀnsyn till lÀget pÄ fastigheten, dÀrefter följer pris, storlek och rÀnta.

För att en fastighet ska kunna fungera ÀndamÄlsenligt krÀvs ibland att mark tas i ansprÄk utanför den egna fastighetens grÀns. Exempelvis kan detta handla om en vÀg som upplÄtits pÄ grannens fastighet för att knyta an den egna fastigheten med det allmÀnna vÀgnÀtet. Det finns idag i Sverige ett flertal olika sÀtt att tillgodose detta behov av gemensam mark. GÀller behovet för ett flertal fastigheter kan det med fördel lösas genom att bilda en samfÀllighet/gemensamhetsanlÀggning. Förvaltning av dessa gÄr att lösa pÄ tvÄ sÀtt ? delÀgarförvaltning dÀr alla beslut tas gemensamt av samtliga delÀgare och föreningsförvaltning dÀr en samfÀllighetsförening bildas med styrelse och stadgar.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ÄlÀgger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande ÄtgÀrd vid bekÀmpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur revisorn ser pÄ anmÀlningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal pÄ Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras Äsikter om anmÀlningsplikten. Metoden som vi anvÀnt Àr den hermeneutiska metoden som innebÀr att vi skrivit ned vÄra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ÄlÀgger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande ÄtgÀrd vid bekÀmpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur revisorn ser pÄ anmÀlningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal pÄ Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras Äsikter om anmÀlningsplikten. Metoden som vi anvÀnt Àr den hermeneutiska metoden som innebÀr att vi skrivit ned vÄra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

GrĂ€nsdragningen mellan nĂ€rings- och hobbyverksamhet Ă€r sĂ€rskilt svĂ„r i hĂ€stverk-samheter dĂ€r det nĂ€stan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmĂ€ssigt, sjĂ€lvstĂ€ndigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la nĂ€ringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven pĂ„ nĂ€ringsverksamhet inte uppfyllda sĂ„ kan verksamheten istĂ€llet beskattas som hobby. Det rĂ€cker oftast inte att hĂ€stverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den mĂ„ste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet.

Enligt begravningslagens andra kapitel har varje församling en skyldighet att se till att det finns begravningsplatser med lÀmpligt antal gravplatser och att de allmÀnna typerna av gravanlÀggningar finns till förfogande. I lagen stÄr det vidare att församlingen ocksÄ bör följa förÀndringar inom begravningsvÀsendet och notera de behov och önskemÄl som kan uppkomma. Just nu vÀxer ett behov av ett nytt gravskick som inte Àr begrÀnsat av en absolut anonymitet. Man kan sÀga att det utgÄr ifrÄn definitionen för minneslund men att man dÀrtill önskar att fÄ delta vid gravsÀttningen och att fÄ sÀtta upp en namnskylt i anslutning till omrÄdet. Följden blev en blandform av minneslund och gravplats vilket leder till ett mera personligt gravskick Àn ursprunget minneslund. Askgravlund börjar sakta men sÀkert bli ett kÀnt begrepp inom begravningsvÀsendet.