Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera och systematisera vilka drivkrafter som Àr aktuella idag gentemot tidigare framtagna drivkrafter, för publika företag, för att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning.Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillÀmpats. Vi ansÄg att den kvalitativa metoden var mer tillÀmpbart pÄ vÄr studie dÄ vi hade avsikt att pÄ en djupare förstÄelse för företagens drivkrafter bakom hÄllbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav bÄde ett personligt möte och via telefon.Empiri: Det sammanstÀllda resultatet frÄn vÄr undersökning Àr att det finns en hel del olika drivkrafter bakom företagens hÄllbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens drivkrafter Àr likadana, skillnaden Àr inte betydande.. MÄnga utav drivkrafterna frÄn tidigare gjord forskning Àr inte förekommande idag.Slutsats: Slutsatsen med denna studie Àr att drivkrafterna till varför publika företag upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna drivkrafter.

DÄ TV-reklam idag Àr ett frekvent inslag i de kommersiella TV-kanalerna ville vi ta reda pÄ vilken typ av reklamfilm som uppfattades som mest lÀmpad vid varumÀrkesbyggande. För att ta reda pÄ detta valde vi att genomföra kvalitativa djupintervjuer med sex personer, tre kvinnor och tre mÀn, i Äldrarna 18 - 65 Är. Vi valde att avgrÀnsa oss till de tre genrerna humorreklam, kÀnsloreklam och kÀndisreklam, och valde ut tvÄ reklamfilmer inom varje genre som vi ansÄg representativa för respektive genre. Vi valde att anvÀnda oss av semiotik och brand equity som teoretisk ansats dÄ vi ansÄg att de passade vÀl in i vÄr studie.Under intervjuerna visade vi reklamfilmerna för intervjupersonerna och stÀllde dÀrefter frÄgor utifrÄn tvÄ förutbestÀmda frÄgeomrÄden; varumÀrke och reklamfilmsgenre. Majoriteten av intervjupersonerna ansÄg att humor var den genre som var mest lÀmpad vid varumÀrkesbyggande, men nÀr det gÀllde personligt tyckande visade det sig att humor och kÀnsloreklam var lika mycket uppskattade.

I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en sÀng till gÀsterna utan det Àr en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig frÄn konkurrenterna och tydliggöra för gÀsten vad verksamheten erbjuder. Ett koncept Àr nÄgot som ska genomsyra hela verksamheten och personalen Àr inget undantag.Syftet med studien Àr att undersöka hotellkonceptets inverkan pÄ det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur utbrett bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen Àr bland anstÀllda vid jÀrnvÀgen i Mellansverige och om det skiljer sig Ät beroende pÄ utbildningsbakgrund, Älder eller kön. Uppsatsen avser Àven att undersöka om de som redan anvÀnder hen som könsneutralt personligt pronomen och/eller som ett tredje kön Àr mer benÀgna att ocksÄ anvÀnda en. Dessutom undersöks om bruket av man respektive en skapar konceptualiseringar av olika kön. Undersökningen genomförs med en kvantitativ enkÀtundersökning med kvalitativa inslag och genom kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att bruket inte Àr utbrett men att majoriteten har en positiv attityd till att en kan anvÀndas som könsneutralt generaliserande pronomen. De fÄ som faktiskt anvÀnder en representeras framförallt av yrkesutbildade, personer födda 1985 och senare samt av kvinnor dÀr samtliga som medvetet anvÀnder en Àven anvÀnder hen.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling Àr en omvÀlvande förÀndring av patientens livsvÀrld. Behandlingen Àr livsuppehÄllande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgÄng mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framstÀllts som försÀmrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling pÄverkar det dagliga livet Àr dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades dÀrefter med kvalitativ innehÄllsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebÀra, beskrevs beskedet som chockartat nÀr de förstod att dialysberoendet var livslÄngt. TidsÄtgÄngen för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Samskapande tillvÀgagÄngssÀtt i psykoterapi stÀller frÄgor om arten av psykotera--? peutisk kompetens. Enligt nyare forskning Àr den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgÄng. Den terapeutiska alliansen Àr en samskapad relation mellan terapeut och klient, dÀr bÀgge parter samverkar för ett gemensamt mÄl. SÄ vad Àr terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians? Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra erfarna familjeterapeuter, angÄende deras expertis.

Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthÄllighet pÄ taktisknivÄ inte Àr tillrÀckligt utan bör vara mer flexibelt sÄ att den Àven passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstÄnd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen Àr att utreda vad trovÀrdig uthÄllighet Àr. Att utreda om tre dygns uthÄllighet pÄ taktisk nivÄ Àr tillrÀckligt eller om denna bör utökas till mer Àn tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som stÄr skrivet i olika dokument frÄn Försvarsmakten vilka styr uthÄlligheten. Det beskrivs Àven hur Försvarsmakten avser att uthÄlligheten skall se ut i framtiden.

Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.

Syftet med studien Àr att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsÀttningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. De professionella arbetar inom tvÄ verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring mÄlgruppen. Metoden vi anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna bestÄr av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Resultatet har analyserats med hjÀlp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomÀn, integration, profession, handlingsutrymme och med hjÀlp av litteratur frÄn kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet Àr: Samverkansprocessen fungerar bra och Àr vÀl integrerad mellan de tvÄ studerade organisationerna.Samverkan Àr uppbyggd utifrÄn gemensamt uppsatta mÄl och tydliga roll- och ansvarsomrÄden.FörutsÀttningar för samverkan Àr tillrÀckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förstÄelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper Àr betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bÀttre förutsÀttningar för samverkan mellan de tvÄ organisationerna, dÄ arbetsmodellen skapar bÀttre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring mÄlgruppen Àr viktig dÄ individerna har komplexa behov och ett sammanhÄllet stöd Àr en förutsÀttning för att individernas behov ska tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt.

The personal brand derives from the marketing brand, and argues that a person can take control over other people?s perceptions about him or her. The personal brand can benefit the person but it can also give advantages to his or her company. The interest in, and the purpose of the personal brand, has increased the last ten years. Leaders of large companies in Sweden consider it to be of utmost importance to have an influence on their co-workers.

Motivation, meningsskapande och förskollÀrare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme ? Kultur, sprÄk & medier KSM, Malmö Högskola. Den hÀr uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi bÄda ser pÄ motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten pÄ förskolor under utbildningens gÄng har pedagoger i möten framhÄllit att motivationen för yrket sjunker.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.

NÀr en bank gör en kreditbedömning av ett företag sÄ krÀvs det en stor del av riskmedvetenhet frÄn bankens sida nÀr det gÀller att anvÀnda och undersöka företagens Ärsredovisningar, men Àven andra faktorer. Anledningen till att banker idag fokuserar pÄ ett brett spektrum av faktorer har med 1990-talets generösa utlÄningsstruktur att göra, och att banken efter negativa kÀnningar av krisen ökat riskmedvetenheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr ett företags Ärsredovisning eller alternativt andra faktorer som kreditchefer pÄ ett flertal fristÄende Sparbanker undersöker vid en kreditbedömning, samt vilken av dessa tvÄ delar som vÀger tyngst vid bedömningen. Uppsatsen har utförts pÄ fristÄende Sparbanker frÄn i huvudsak tvÄ landskap, det vill sÀga BohuslÀn och Dalsland, samt en tredjedel av VÀstergötland. Vi har med en kvalitativ metod i form av intervjuer sammanlagt intervjuat sju kreditchefer frÄn olika fristÄende Sparbanker.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta del av hur en skola kan arbeta kring projektet Grön Flagg samt om projektet Àr ett bra arbetssÀtt eller bara en fin statussymbol. DÄ miljöundervisningen ofta Àr bristande inom skolan, valde vi att undersöka en arbetsmetod dÀr miljöperspektivet fÄr större utrymme i verksamheten. Det stÄr skrivet i Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) att eleverna fÄr genom ett miljöperspektiv möjligheter att bÄde ansvara för den miljö de sjÀlva direkt kan pÄverka och att skaffa sig ett personligt förhÄllningssÀtt till övergripande och globala miljöfrÄgor. Projektet Grön Flagg startade 1996 och idag finns det över 1600 skolor runt om i landet som arbetar med projektet Grön Flagg. DÄ en stadsdel i Malmö har mÄlsÀttningen att alla skolor skall arbeta med nÄgon form av miljöarbete, stod det mellan projekt Grön Flagg och skolverkets ?Skola för hÄllbar utveckling?.