A1231I studien beskrivs hur ett svenskt oberoende skivbolag, Playground Music Scandinavia, arbetar för att differentiera sina produkter pÄ marknaden. Genom att avgrÀnsa studien till att undersöka hur skivbolaget vÀljer artister och vilka promotionÄtgÀrder som anvÀnds vid lanseringen av skivor har ett mönster framtrÀtt dÀr samarbete och relationer har beskrivits som avgörande för verksamheten. Resultatet som baserats pÄ en kvalitativ metod presenterar den intervjuades kunskaper och Äsikter om denna process som har pÄvisat att artisterna pÄ skivbolaget vanligtvis upptÀcks via rekommendationer av aktörer inom ett redan etablerat personligt nÀtverk inom musikbranschen. PromotionÄtgÀrderna syftar i första hand till att tryckt media, radio och TV ska uppmÀrksamma skivorna vid en lansering. För att skivbolaget ska fÄ utrymme i dessa mediekanaler stÄr samarbete och relationer i centrum.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrÄn David Bordwells narratologiska perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion pÄ ett kognitivt plan.PÄ senare Är har det kommit allt fler filmer som utmanar ÄskÄdaren med ett experimentellt berÀttelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lÀmnar ocksÄ extra rum för ÄskÄdarens egna tolkningar.Genom ett fokus pÄ filmens protagonist och dennes öde sÄ riktar uppsatsens nÀranalys in sig pÄ filmens underliggande berÀttelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehÄll.NÀranalysen anknyter stÀndigt till Bordwells teorier som ocksÄ visar sig vara vÀl anvÀndbara för en grundlÀggande linjÀr analys, men uppmÀrksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka pÄ vikten av ÄskÄdarens medvetenhet om vem eller vilka det Àr som egentligen berÀttar en film. HÀr Àr Waking Life med sitt experimentella narrativa upplÀgg och kÀnslan av ett högst personligt berÀttande ett passande exempel..

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, sÀrskilt inom tjÀnstemannasektorn,vilket innebÀr att medarbetaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gÀller nÀr,var och hur arbetet ska utföras. UtifrÄn detta syftar vÄr uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens grÀnslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förstÄelseinriktat angreppssÀtt i studien.Vidare Àr studien kvalitativ och empirin hÀmtas frÄn kvalitativa intervjuer med Ätta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet stÀller krav pÄ medarbetarna attsjÀlva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med sÄvÀlkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förvÀntas Àven vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov sÄvÀl som stÀndigt utvecklas och anpassa sig till förÀndringarav arbetssÀtt.

SammandragAtt organisationer lÀr Àr ofta en förutsÀttning för att nÄ goda resultat. Viktigt för lÀrandet Àr att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lÀrande organisation Àr detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rÄdande lÄgkonjunkturen har mÄnga organisationer varit tvungna till stora nedskÀrningar. Detta gÀller inte minst flygbolaget SAS.

Familjeföretagen dominerar mÄnga av vÀrldens ekonomier, och Àr speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just pÄ grund av slÀktrelationerna kan styrelseledamöter som Àr familjemedlemmar tÀnkas ge en speciell karaktÀr till styrelsen, som i sin tur kan tÀnkas pÄverka betoningen pÄ styrelsens funktioner, det vill sÀga de uppgifter styrelsen Àgnar sig Ät. Uppsatsens syfte Àr med detta som bakgrund att förklara slÀktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrÄn tre delar, vilka Àr om styrelseledamöterna Àr familjemedlemmar eller inte, hur nÀra slÀkt de Àr, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De tvÄ senare delarna kombineras till nÄgot som kallas slÀktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nÀra slÀkt styrelseledamöterna Àr. De olika styrelsefunktioner som teorin utgÄr frÄn Àr kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom tvÄ enkÀter samt genom insamling av kompletterande information frÄn AffÀrsdata.

SkÄne Plantor AB Àr ett garden center som har vuxit frÄn den lilla vÀxtleverantören till en storskalig vÀxtförsÀljning. De importerar vÀxter som sedan sÀljs direkt till slutkunden och deras nÀromrÄde inkluderar frÀmst Staffanstorp och Lund. Globaliseringen medför att fler internationella företag kan etablera sig pÄ flera platser i landet. Deras kontaktnÀt medverkar till att de nÄr ut till fler kunder, och ökar dÀrmed sin omsÀttning, vilket bidrar till större konkurrenskraft. Det Àr en stor utmaning för det hÀr familjeföretaget i Staffanstorp att bli lika konkurrenskraftigt.SkÄne Plantor AB har idag ett vÀl inarbetat varumÀrke, och det ger dem en konkurrensfördel.

Syftet med denna studie var att försöka fÄ en inblick i hur det Àr att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) lÀggning och att vara kristen. Vi ville pÄ individnivÄ försöka tolka och förstÄ genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras pÄ sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus pÄ personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien Àr heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling Àr en omvÀlvande förÀndring av patientens livsvÀrld. Behandlingen Àr livsuppehÄllande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgÄng mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framstÀllts som försÀmrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling pÄverkar det dagliga livet Àr dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades dÀrefter med kvalitativ innehÄllsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebÀra, beskrevs beskedet som chockartat nÀr de förstod att dialysberoendet var livslÄngt. TidsÄtgÄngen för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Att bemöta patienter efter en traumatisk hÀndelse krÀver goda kunskaper bÄde medicinskt och psykologiskt. HÀr krÀvs kunskap i vilka normala processer som pÄgÄr samt vilka patologiska tillstÄnd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhÀndertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhÀndertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhÀndertagandet.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

I en alltmer globaliserad vÀrld dÀr utbudet av produkter ökar Àr det svÄrt att skapa ett starkt och hÄllbart varumÀrke pÄ marknaden. DÄ det idag finns fÄ verktyg och koncept inom intern varumÀrksuppbyggnad har jag valt att undersöka hur varumÀrket kan stÀrkas inifrÄn och ut. I studien har jag tittat nÀrmare pÄ begreppet Brand citizenship behaviour, ett omrÄde som Àr relativt nytt och bygger pÄ den anstÀlldes inverkan pÄ varumÀrket. En explorativ fallstudie har genomförts för att undersöka vilka berÀttelser som Äterges i Àmnet. Detta genom att ha intervjuat sju anstÀllda pÄ företaget SaltÄ kvarn.

Diabetes typ 2 Àr en kronisk sjukdom som innebÀr att livssituationen för berörda personer förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes typ 2. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i följande fem kategorier: Att Àndra kost- och motionsvanor, Att livet blir mer begrÀnsat och krÀvande, Att information och stöd Àr viktigt, Att kÀnna oro för behandling och komplikationer, Att ha kontroll över sin egen vÄrd. Litteraturstudien visade att personer Àndrade bÄde kost och motion pÄ grund av diabetes typ 2 och sÄg det som en utmaning och uppskattade livsstilsförÀndringarna som sjukdomen medförde. Sjukdomen sÄgs som en begrÀnsning och brist pÄ energi upplevdes.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet Àr vÀldigt sjÀlvstÀndigt och mÄngsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska pÄfrestningar och blir utbrÀnda. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och vÀlbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns behov av omvÄrdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lÄng person kan pÄverka ett anstÀllningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de lÀngre. Den mÀter Àven huruvida den lÀngre personen kommer anses vara mer lÀmpad för en chefstjÀnst samt om den lÀngre personen tillskrivs fler positiva attribut Àn den kortare personen. Genom en enkÀtundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av lÀngd pÄ anstÀllningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, sÄ att den sökande framstod som lÄng i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen pÄ CV:et var anstÀllningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men ocksÄ operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto.