I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i trÀslöjden förÀndras och vad lÀraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och mÄlteorier samt tidigare studier om motivation och  lÀrandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod anvÀndes observationer av en lÀrares agerande och hur elever frÄn sexan och Ättan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lÀrare. I resultaten framkom att elevernas engagemang pÄverkas av en mÀngd faktorer, intressantast Àr att lÀrarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt pÄ engagemanget.

VÄld mot kvinnor Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. VÄldet har stora effekter pÄ kvinnors hÀlsa och sjukvÄrden har ett optimalt lÀge i att upptÀcka och hjÀlpa kvinnorna ur vÄldssituationen. Sjuksköterskan Àr ofta den första inom vÄrden som möter kvinnorna. Möten med vÄldsutsatta kvinnor omges av utmaningar för sjuksköterskan bÄde pÄ ett professionellt och personligt plan. Syftet med studien var att belysa bemötande och omhÀndertagande av vÄldsutsatta kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv.

BakgrundSmÄ familjeÀgda aktiebolags styrelsesammansÀttning brukar kÀnnetecknas av en överlappning mellan familjen och företaget. SmÄ företag har ofta inte rÄd med det antal kompetenta styrelseledamöter som de har behov av och kan dÀrmed gÄ miste om viktig information, kompetens och erfarenheter som en extern styrelseledamot kan bidra med. Vidare har tidigare forskning visat att externa styrelseledamöter kan tillföra ett frÀmmande inslag i familjeföretaget vilket kan ge en kÀnsla som innebÀr förlust av kontroll. Slutligen kan det anses finnas brister i tidigare forskning dÄ smÄ företag har undersökts i mindre utstrÀckning.ForskningsfrÄgorVad Àr det som avgör varför smÄ familjeföretag vÀljer att tillsÀtta externa styrelseledamöter eller inte?SyfteSyftet Àr att genom kvalitativa intervjuer förklara smÄ familjeföretags tillsÀttande av externa styrelseledamöter.MetodStudien har byggts pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio VD:ar i tio smÄ svenska familjeÀgda aktiebolag.Teoretisk referensramsDen teoretiska referensramen bygger pÄ en trecirkelmodell som beskriver familjeföretags överlappande system.

Uppsatsen undersöker den emotionella responsen vid förÀndringsarbete med IT-fokus, som involverar personer med kort erfarenhet i det gamla IT-systemet, för att belysa reaktioner och upplevelser ur ett mÀnskligt perspektiv och för att undersöka huruvida förÀndringsmotstÄnd har uppstÄtt. Intervjuer genomförs med tre personer, som alla arbetar deltid med schemalÀggning och lokalbokning pÄ Linköpings universitet, dÀr en omfattande systemuppgradering av lokalbokningssystemet genomförts under Ärsskiftet 2012-2013. DÀrutöver genomförs ocksÄ ett samtal med Alf Westelius, professor vid Linköpings universitet, för att stimulera till teoriinhÀmtning och analys av det empiriska materialet.Den centrala slutsatsen som kan dras av fallstudien Àr att förÀndringsmotstÄnd inte nödvÀndigtvis alltid mÄste uppstÄ vid IT-relaterat förÀndringsarbete, men att om det uppstÄr finns det inte nÄgot enkelt svar pÄ varför; förÀndringsmotstÄnd kan pÄ mÄnga sÀtt förebyggas genom att organisationen, inom vilken förÀndringar sker, anammar synsÀttet att förÀndringar Àr nÄgot konstant, inte extraordinÀrt, och att organisationen prioriterar att upplösa personernas individuella oro inför den stundande förÀndringen pÄ ett personligt plan, istÀllet för att generalisera och försöka dra slutsatser frÄn stereotypa antaganden..

Varje Är placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefÀr hÀlften placeras för behandling. Studiens frÄgestÀllningar Àr: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de fÄr hjÀlp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjÀlp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frÄgorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjÀlp kan delas in i tre kategorier; ?över förvÀntan? 27%, ?motsvarar förvÀntan? 41%, ?mindre Àn förvÀntat?, 32%.

Den hÀr studien tar upp arbetet med undervisningen för hÄllbar utveckling bland lÀrareverksamma i Ärskurs 1-6. Material till studien har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuermed lÀrare som arbetar inom den nÀmnda kategorin. Syftet med arbetet Àr att fÄ eninblick i vad lÀrare lÀgger för vÀrderingar i begreppet hÄllbar utveckling och hur arbetetmed hÄllbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lÀrarna arbetarpÄ. Studien berör Àven dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hÄllbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna stÀlls sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument sÀger.

Diabetes typ 2 Àr en kronisk sjukdom som uppstÄr nÀr kroppens bukspottskörtel förlorarsin förmÄga att producera insulin eller dÄ kroppens celler har blivit resistenta motinsulin. Sjukdomen kan innebÀra en stor omstÀllning i livet, vilket kan stÀlla höga kravpÄ personens levnadsvanor. DÀrför Àr det viktigt att patienten fÄr en bra undervisning,och motiveras pÄ bÀsta sÀtt till att klara av att leva med sjukdomen. PatientensinstÀllning till sin sjukdom och sin situation har betydande pÄverkan pÄ patientensförmÄga att kunna leva med sjukdomen. Syftet med studien Àr att beskriva hur patienterupplever att leva med diabetes typ 2.

Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhÄllningssÀtt till Àmnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta fritidspedagoger, fyra frÄn landsbygden och fyra frÄn staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet dÀr. De anser att man lÀr sig lÀttare och pÄ ett annat sÀtt utomhus.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklÀrare har ett allt större utbud av texter att ta stÀllning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsÀtt pÄ högkultur och populÀrkultur, skola och fritid. I den hÀr undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolan tidigare Är för ta reda pÄ vad som ligger till grund för svensklÀrares val av text till undervisningen samt en enkÀt för att se huruvida det finns en tydlig grÀns mellan skola och fritid vad gÀller de texter som eleverna möter. En övergripande frÄgestÀllning i undersökningen Àr ocksÄ vilken medvetenhet svensklÀrarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar pÄ sex motiv eller faktorer som styr lÀrarnas val av text: tillgÀnglighet, anvÀndbarhet, elevgruppsunderlag, innehÄll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet.

Enligt naturvÄrdsverket var ca 80 000 omrÄden potentiellt förorenade i Sverige 2010. För att skydda naturen finns miljöbalken och riktlinjer frÄn miljömyndigheter. Det har dock i dessa identifierats vissa brister. Exempelvis avsaknaden av personligt ansvar vid konkurser eller ett ekonomiskt incitament till att löpande följa och ÄtgÀrda negativa förÀndringar som orsakats miljön till följd av verksamheten.Röster har pÄ senare tid börjat höjas för att hitta finansiella lösningar för att bidra till en hÄllbarare utveckling i miljöarbetet. Ett sÀtt att bidra till denna utveckling vore om miljön prissattes.En metod att genomföra sÄdan prissÀttning Àr att utgÄ ifrÄn marknadsvÀrdet pÄ en fastighet om den vore helt obeflÀckad av gifter och i Ärsredovisningen redovisa den berÀknade ÄterstÀllandekostnaden som uppkommit som följd av verksamheten.

Alla drömmer om att komma bort frÄn vardagen Àven om det bara Àr för nÄgra timmar. NÀr en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvÀrda hÀndelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen pÄ ett personligt sÀtt. Karlstad CCC Àr en tillflyktsplats dÀr gÀster kan fÄ energi och drömma sig bort för en kvÀll, genom bland annat en minnesvÀrd förestÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva gÀstens upplevelse under en förestÀllning pÄ Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkÀtundersökningar och experiment.

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lÀrande för inhyrda konsulter ?utifrÄn tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants?from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLÀrande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lÀrande i förhÄllande till studiens tre framtrÀdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde Àvenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lÀrande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehÄllsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning.

Familjeföretagen dominerar mÄnga av vÀrldens ekonomier, och Àr speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just pÄ grund av slÀktrelationerna kan styrelseledamöter som Àr familjemedlemmar tÀnkas ge en speciell karaktÀr till styrelsen, som i sin tur kan tÀnkas pÄverka betoningen pÄ styrelsens funktioner, det vill sÀga de uppgifter styrelsen Àgnar sig Ät. Uppsatsens syfte Àr med detta som bakgrund att förklara slÀktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrÄn tre delar, vilka Àr om styrelseledamöterna Àr familjemedlemmar eller inte, hur nÀra slÀkt de Àr, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De tvÄ senare delarna kombineras till nÄgot som kallas slÀktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nÀra slÀkt styrelseledamöterna Àr. De olika styrelsefunktioner som teorin utgÄr frÄn Àr kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom tvÄ enkÀter samt genom insamling av kompletterande information frÄn AffÀrsdata.

HÀlso- och sjukvÄrden Àr idag under stor förÀndring. Dagens sjuksköterska stÀlls inför kraven frÄn den allt mer vÀlinformerade patienten. Enligt lag har patienten rÀtt att vara delaktig i vÄrden bland annat genom att lÀsa sin journal. Dagens sjuksköterska mÄste tillÄta patienten att aktivt delta i sin vÄrd. Som teoretisk utgÄngspunkt har Benners omvÄrdnads teori anvÀnts.

Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlÀmnande. Det finns dock nÄgot spÀnnande i att skriva om sig sjÀlv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig sjÀlv. SÄ jag har i slutÀndan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande.Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, Àr inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavÀrlden; utan att jag Àr religös eller en anhÀngare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkÀrlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskÀlla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lÄnade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi fra?n familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta pÄ bilder men allteftersom jag lÀrde mig lÀsa sÄ var det nÄgra av de första böckerna jag lÀste.