Uppsatsen behandlar det osäkra rättsläget beträffande ansvar för och rättigheter till vilt som rymt ur vilthägn. Ett vilthägn är ett hägn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rättsuppfattning föreligger ingen äganderätt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att någon slags rättighet, exempelvis äganderätt, de facto kan föreligga till vilt i vilthägn. Ägaren till dessa djur har att rätta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hägninnehavare kan åläggas långtgående ansvar för förrymda djur, under förutsättning att culpa kan bevisas.

Denna skrift är en deskriptiv studie av studenters kunskap om grundskolans sekretesslag. Belysningspunkterna är grundskolans sekretesslag utifrån pedagogens yrkesetiska ansvar. Den metod som används i undersökningen är frågeformulär som skickats ut till 255 lärarstuderande. 77 av de tillfrågade deltog i undersökningen. Undersökningen gav resultatet att det finns en övervägande brist i lärarstudenters kunskaper.

SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna på profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

En ny trend inom internethandeln är företeelsen av så kallade rabatt- och upplevelsesajter. På den svenska marknaden är Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. Affärskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hänvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden får antas fortsätta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling är relativt ny har lett till en osäkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sällan använder de sig av varierande affärsupplägg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillämplig tvingande lagstiftning och företagen begränsar ofta, genom mer eller mindre långtgående friskrivningar, sitt civilrättsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats är att undersöka vilket civilrättsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmål och fel i vara och tjänst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affärsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon använder sig av.

Bakgrund och problem: Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statligt ägda bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Att inkludera den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmärksammats som en viktig del i samhällets hållbarhetsarbete. Det större hållbarhetsbegreppet, där även miljö finns kvar som en viktig del, är nytt med sina omfattande sociala aspekter. Socialt ansvar innefattar många områden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som är att ta ett socialt ansvar i sin hållbarhetsredovisning. Av den anledningen är det av särskilt stort intresse att se till hur de statligt ägda bolagen redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar men även kring det sociala ansvartagandet bolagen tar utöver indikatorerna.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur svenska statligt ägda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer.

Diskussionen inom tjänstemarknadsföring har länge handlat om att klassificera skillnader mellan varor och tjänster i termer om greppbarhet. Senare forskning har visat på klassificeringens irrelevans och presenterat en servicecentrerad logik, där erbjudandet i sig spelar roll för värdet. Filosofin låter varor och tjänster konvergera och ser till icke greppbara aspekter som relationer, dynamik, utbyte och kompetenser. Teorier har visat att kunden är medskapare av värde tillsammans med serviceutövaren och detta synliggörs i interaktionen. Kundens agerande kan således påverka servicesituationen och upplevelsen, vilket leder till en fråga om roller.

Syftet med detta arbete var att undersöka undervisningens inverkan på sångelevers förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande. Som forskningsfrågor har jag ytterligare reflekterat över hur lärarens olika undervisningshandlingar påverkar eleven till självständighet och förmåga till reflektion. Även återkopplingens och bedömningens användning för att påverka lärandet har undersökts. Ytterligare behandlas styrdokumentens roll i lärarnas undervisning. Intervjuer med tre yrkesverksamma sångpedagoger har fått utgöra grund för diskussion och fördjupning i syftets frågeställningar.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor.

Denna C-uppsats a?r en kvalitativ studie da?r tre verksamma musikterapeuter, med olika utbildningsa?r, ko?n och klient/patientgrupper, intervjuats i form av semistrukturerad djupintervjuer. Syftet med uppsatsen a?r att studera hur tre verksamma musikterapeuter, utbildade pa? KMH:s musikterapiutbildning, beskriver psykodynamiskt fo?rha?llningssa?tt. Analyserna av intervjuerna presenteras som narrativ centrerade kring tre olika tyngdpunkter; o?ppet, flexibelt och personligt vilka ga?r att ha?rleda till det som bena?mns som intoningsprocesser inom den psykodynamiska teoribildningen.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lång yrkeserfarenhet tänker om och förhåller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa påverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer där ett semistrukturerat intervjuformulär har legat till grund för ett mer öppet samtal, därefter bearbetades materialet via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar en stor samstämmighet beträffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstående begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel på detta är terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid är asymmetrisk samt att det som terapeut inte går att inte ha makt.Hur vi i den terapeutiska kontexten förhåller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och påverkar de som söker vår hjälp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet ställer höga krav på terapeuten.

Marknadsföring handlar om kommunikation. I en värld där bl.a. miljöförstörelse är en del av vardagen är det viktigt att kommunicera de alternativ som ger en bättre förutsättning för en hållbar utveckling. Detta arbete undersöker möjligheten för marknadsförare att verka för hållbar utveckling, genom ansvarsgrundad marknadsföring och att marknadsföra med ansvar. Utvalda företag har blivit undersökta på deras sätt att marknadsföra sig på samt hur de säger sig värna om en hållbar utveckling genom den.

Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till närstående med barn med ett svårartat sjukdomstillståndMetod: Deskriptiv forskningsdesign med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem sjuksköterskor som valdes ut genom ett strategiskt urval. Alla deltagare jobbade med barn eller på neonatalavdelning i en stad i Mellansverige. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ?Att ta ansvar?, ?Sjuksköterskors känslor?, ?Att bemöta närståendes reaktioner?, ?Att ta hjälp från kollegor? och ?Att vara professionell?.

Inom den teoretiska ramen för den här uppsatsen finns ett ideal, en idé om att journalistiken spelar en viktig roll till och med avgörande roll, i en fungerande demokrati. Idealet om en journalistik som tar sitt ansvar och informerar medborgarna om hur makten sköter sitt uppdrag, genom att granska makten, är något som utgör en av de viktigaste riktlinjerna inom det journalistiska uppdraget. Teorierna som används har sin grund i de normativa förväntningarna som finns på journalistiken i en fungerande demokrati och journalistikens ansvar som granskare av makten på medborgarnas uppdrag. Den övergripande utgångspunkten för den här uppsatsen är att media/journalistiken borde granska Sveriges internationella bistånd till andra länder..

BAKGRUND. I samarbete mellan vård regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera Hälsotek bildats för att göra hälsoinformation tillgänglig och för att underlätta för allmänheten att ta ansvar för sin egen hälsa. Sedan tidigare utvärdering av Hälsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av Hälsoteket bland vårdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, så har Hälsoteket arbetat med aktiviteter särskilt riktade till män. Flera av aktiviteterna som var riktade till män har sedan lagts ned. I utvärderingen från 2008, uttryckte Hälsotekets manliga besökare att de inte kände sig bekväma på Hälsoteket, och att de kände sig utanför.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella läroplanen i grundskolan blir till den genomförda läroplanen i en skolas undervisning/praktik. Frågeställningarna gäller lärares uppfattningar av och skolans arbetssätt för att genomföra målen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen är en fallstudie. Dataunderlaget kommer från intervjuer med lärare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillämpning av kvalitativ metod.