Abstract Titel: Hur barn beter sig i konflikter Författare: Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika (2008). Hur barn beter sig i konflikter. (How children react in a conflict). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om yngre skolbarns konfliktbeteende förändras samt om de är medvetna om sitt eget beteende i en konflikt. Vi har studerat konfliktbeteendet genom att intervjua elever och pedagoger.

Äldreomsorgens handläggning och dokumentation har kritiserats för bristande individuell bedömning inför beslut om särskilt boende. Syftet med denna uppsats är att studera hur de äldres livsberättelser kan användas för att nå en fördjupad förståelse för den äldres situation och behov. Vidare är syftet att diskutera hur denna kunskap kan användas för att utveckla den sociala dokumentationen inom äldreomsorgen och resultera i förbättrad vård och omsorg. Explorativa frågeställ-ningar är; Vilka vändpunkter framstår som centrala i den äldres livsberättelse? Vad kännetecknar de vändpunkter vilka varit av avgörande betydelse för den äldre personens livsberättelse? Hur kan dessa vändpunkter och dess mening för de äldre personernas fortsatta liv förstås utifrån ett livsloppsperspektiv? Metod och urval för uppsatsen innefattade åtta kvalitativt halvstrukturerade individuella intervjuer, vilka genomfördes med fyra äldre omsorgstagare på äldreboenden.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens Personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Syfte och frågeställningarUndersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet.Frågeställningar:Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag?Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier,fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier.ResultatFotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool.

Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning är detta något som knappt uppmärksammas medan det i internationell forskning är något som studerats länge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan få hjälp med att hantera, men också som ett problem som lärare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgår ovan var syftet med den här studien att undersöka hur svenska förskollärare jobbar med att upptäcka och aktivt stärka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet är samtidigt något som uppmärksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollärare. Även om urvalet är litet visade resultatet på att förskollärarna inte ville kalla barnen blyga utan istället valde att kalla det för att de var försiktiga.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorerna talar om och beskriver kontakten med social-tjänsten, samt lyfta fram viktiga faktorer som rektorerna anser som hindrande respektive underlät-tande för samverkan. Ambitionen är även att undersöka rektorernas upplevelse av professionella gränser mellan skola och socialtjänst. Utifrån detta har tre frågeställningar formulerats.Vad talar rektorerna om när de beskriver kontakten med socialtjänsten? Vilka faktorer anser rektorerna vara främjande, respektive hindrande för samverkan? Hur upplever rektorerna att professionella gränser och ansvarsområden upprätthålls mellan skola och socialtjänst?Studien har en kvalitativ ansats där empirin består av sex intervjuer med rektorer från olika skolor runt om i Göteborg, alla med erfarenheter kring samverkansarbete med socialtjänsten. De teore-tiska perspektiv som använts för att analysera det insamlade och bearbetade materialet är olika teorier om samverkan, samt teorier och begrepp ur professionsforskningen.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur rollen som mellanchef upplevs samt vad som motiverar mellanchefer inom detaljhandel och hur de i sin tur motiverar sin personal. Våra teoretiska utgångspunkter är fyra vetenskapliga artiklar som bland annat berör hur chefer påverkar anställdas motivation. Dessutom hur viktig prestationsmätning kan vara, belöningen som uppkommer som en effekt av detta samt hur olika motivationsfaktorer kan inverka på individen. Vi har även två teorier som handlar dels om organisationer och dels motivation. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer som vi sedan har transkriberat och kodat för att skriva ett resultat utifrån.

I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ?Konsumentens beslutsprocess? (Kotler et al., 2002, s.215).Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens Personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Stress kan definieras på många olika vis. En del författare beskriver det som förändringar i biologiska funktioner. Andra författare beskriver det som påverkan från miljön som överbelastar individens kontrollsystem och minskar dess ?fitness?, eller uppenbart kan komma att göra det. När djur utsätts för en potentiellt hotfull situation startar en mängd olika reaktioner som kan fungera som en indikator på djurs rädsla.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att problematisera och diskutera barns lek, med särskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvårigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvårigheter utifrån två olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Vår första frågeställning är: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår författarna från? Här finner vi att vilket perspektiv författare utgår från kan ses utifrån vilka begrepp de använder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och Personlighet och här studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i beträffande leksituationen.

I Sverige mördas 17 kvinnor om året av en man de är eller nyligen har varit i intimt förhållande med. Det innebär en kvinna var tredje vecka. Omständigheterna är oftast de samma. Separation, med kvinnan som drivande part. Mannen de lämnar är svartsjuk och av kontrollerande typ.

Abstrakt:Syftet med föreliggande akademiska studie är att kartlägga vad självskadebeteende innebär, varför det utförs och vilken behandling det finns att få. Resultatet som togs fram genom kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer, både med personer som själva har erfarenhet av självskadebeteende (de primära informanterna) och yrkeskvinnor (de sekundära informanterna) som kommer i kontakt med det. Resultatet går ej att generalisera då antalet informanter inte kan representera hela populationen. Goffman förklarar i boken ?Jaget och maskerna? på ett bra sätt individernas agerande och handlingar i samhället och Mead beskriver med sin teori ?The self? de primära informanternas Personlighet.

Bakgrund: Oavsett om döendet äger rum i hemmet, på sjukhus eller hospice så har sjuksköterskan ett stort ansvar. Således krävs det att hon eller han har ingående kunskap om vad det kan innebära att vara svårt sjuk och vårdberoende för att kunna leverera en optimal vård. Den som bäst kan hjälpa oss som sjuksköterskor att förstå upplevelser av att vara döende; är patienten. Syfte: Belysa vad patienter i palliativ vård upplever som viktiga aspekter för sin omvårdnad. Metod: Litteraturstudie av åtta stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Objectivity is often emphasized as one of the fundamental principles for the auditing profession and is also a requirement for preserving satisfactory professional practice. The multiple company scandals in the first decade of the 21st century have created distrust for auditors? capability to maintain objectivity. The purpose of this study is to contribute with a new way of thinking when it comes to the factors that affect objectivity. Earlier studies have indicated that personality factors may affect work performance in many different fields and this study is exploring the connection between separate personality factors, and the capability of less experienced auditors to maintain objectivity in the relationship with dominating and demanding clients.Data was collected through a survey that was divided into two separate parts where the first part measured the participant?s score on different personality factors, and the other part measured the participant?s score on perceived objectivity.