Examensarbetet består av två fristående delar.Textdelen ?Att bygga staden i fyra dimensioner: några personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare? tar upp samhällsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhälle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt några olika aspekter på tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrävande, långvarigt resultat, kontinuerlig process, föränderliga premisser, påverkan på vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden.?Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa? är en beskrivning av villaområdet Heliodal, dess karaktärsdrag och historia och förslag på hur de kan tillvaratas. Den är utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som överväger att köpa tomt och bygga villa i området och baseras på en verklig detaljplan för ett omvandlingsområde i Salems kommun. Erfarenhetesmässigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestå av kataloghus. I broschyren beskrivs områdets läge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktärsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag på hur den enskilda byggherren kan tänka vid val av hus och tomt för att få bebyggelsen och tomtens utformning att smälta in i området.

Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar på om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en längre tid. Undersökningen gjordes på ett industriföretag där testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende på längden av sin anställningstid, och fick svara på en enkät med påståenden om motivation. Undersökningen utgick från Self Determination Theory (SDT) som bygger på tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprätthållas än de som styrs av yttre motivation. Detta är intressant för vår undersökning då vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anställningstid. En longitudinell studie påbörjades för att i förlängningen få svar på om motivation är något som finns från början av anställningen eller något som kommer med tiden.

För att nå uppställda mål har organisationer valt att använda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebära extra ersättningar utöver den fasta lönen som används som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anställde. Bonus räknas som en extra ersättning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. Utifrån resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank påverkas av belöningssystemet för att nå de uppställda målen.Syftet med vår uppsats är att beskriva hur belöningssystem påverkar medarbetarna att uppnå målkongruens inom Handelsbanken och Swedbank. För att kunna besvara vårt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod är mest lämplig. För att genomföra vår uppsats på ett utför-ligt sätt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De slutsatser som framkommit i uppsatsen är att icke-monetära belöningar utgör en större motivationsfaktor än monetära belöningar i eftersträvandet av målkongruens.

Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

Sociala medier med Facebook i spetsen har förändrat hur vi umgås och agerar på Internet. Personlig information sprids som aldrig förr och detta skapar förstås även nya möjligheter för annonsörer. Möjligheten till att rikta skräddarsydda annonser direkt till konsumenter har aldrig varit billigare och lättare än idag. Denna uppsats syftar till att undersöka detta fenomen och mer specifikt hur Facebooks annonser fungerar. Märker användarna av annonserna? Vidtar användarna åtgärder på grund av att deras personliga uppgifter används i riktade annonser? För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med 101 deltagare.

Den teoretiska utgångspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvårdnadsteorier med fokus på kommunikation. Travelbee menar att det är sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hälsa med patienten. I litteraturen framkom att det är sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlägga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom området.

Bakgrund: Användningen av sociala medier har blivit väldigt populärt och är ett effektivt verktyg för att kommunicera, inspirera, publicera och dela med sig om sig själv vilket kan ske genom bland annat bloggar. Bloggandet har haft en snabb tillväxt och är idag ett enormt effektivt marknadsföringsverktyg. Företag har i allt större utsträckning börjat uppmärksamma bloggarna som ett kommunikationsverktyg då det anses vara ett tidseffektivt sätt att marknadsföra sig på. Eftersom bloggvärlden blivit så pass stor finns det idag flera olika typer av bloggare. Modebloggar är en av flera bloggtyper som blivit stora då de skiljer sig från de traditionella marknadsföringskanalerna på så vis att modebloggare kan skapa såväl intimitet med som förtroende hos läsaren vilket är något en vanlig marknadsföringskanal inte kan.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett personligt varumärke skapas och vilka faktorer i omgivningen som påverkar synen på varumärket.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika.

Elever med Asperger syndrom har till följd av sin diagnos ofta svårigheter med theory of mind, central coherens, exekutiva funktioner, perception och socialt samspel med flera. Dessa svårigheter har för eleverna, i olika stor utsträckning, negativa konsekvenser i skolan. Syftet med studien är således att belysa hur elever med Asperger syndrom upplever det pedagogiska stöd som de tagit del av i specialutformat gymnasieprogram, inom kommunal gymnasieskola. Metoden som använts är öppet riktad intervju samt kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra teman:-          Elevens tankar och känslor ? om studierna och den egna personliga utvecklingen-          Bristande koncentration ? om den egna förmågan och omgivningens påverkan-          Social interaktion ? om umgänge och samarbete med andra elever i skolmiljön-          Stödets betydelse i skolvardagen ? om pedagogiken och skolpersonalenUtifrån dessa teman kan slutsatsen dras att eleverna i stor utsträckning är nöjda med sin studiemiljö och utbildning samt anser att skolan bidragit till deras personliga utveckling.

Syftet med studien är att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom området svåra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjälp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer når vi förståelse för hur chefer och personalansvariga upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frågor i studien:Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svåra samtal?Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal är svåra eller inte?De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svåra samtal på arbetsplatsen.

BakgrundUppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM). MetodEn tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011. ResultatAv 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan.

Mängden information som finns tillgänglig på Internet växer. För att underlätta och minimera tidendet tar att få svar på en fråga använder sig många människor av söktjänster. Vissa söktjänster filtrerarinformationen för varje specifik användare vilket medför att sökresultaten blir personligt anpassade.Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns en attitydskillnad till dessa personligasökresultat hos studenter som studerar en civilingenjörsutbildning och studenter som studerar enannan typ av högre utbildning. För att undersöka en möjlig attitydskillnad mellan studenternautfördes en kvantitativ attitydundersökning, i form av en enkät, och en kvalitativ undersökning,vilken bestod av intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det fanns skillnader mellan grupperna. Det fanns en störremedvetenhet om den personliga anpassning hos de studenter som studerar encivilingenjörsutbildning än de som studerar en annan typ av högre utbildning.

En betydande del av Sveriges yta är täckt av skog och det finns många olika viljor finns rörande vilka värden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka människors erfarenheter, emotionella band och värderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrätt, inklusive samband dem emellan. Syftet var även att diskutera resultatet i förhållande till politiska mål rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelåldern 24 år, varav 254 kvinnor och 401 män, i en enkätundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Det grundläggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen påverkar elevernas grovmotoriska utveckling i ämnet idrott och hälsa. Många elever upplever osäkerhet i samband med motoriska aktivititeter på idrottslektionen på grund av den exponerade position som uppstår. Den motoriska utvecklingen är mycket väsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen på undervisningen kan begränsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger på hur sociokulturella förhållningssätt påverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgår. Alla elever genomgår stora förändringar både fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremål för en social formgivningsprocess.

Idag konkurrerar i stort sett alla företag med tjänster vilket gör att vi som konsumenter har ett stort utbud att välja mellan. Väl medvetna om alla de alternativ som finns tillgängliga på marknaden, blir vi också mer kritiska till kvaliteten på varor och tjänster. Vårt intresse väcktes därför för att undersöka utifrån vilka strategier som företag inom bank- och försäkringsbranschen arbetar för att uppnå god kvalitet på sina tjänster, samt vilka kvalitetsfaktorer som företagen anser är viktiga vid förmedlingen av en tjänst. Eftersom tekniken medför ständiga förändringar i vår vardag och däribland våra konsumtionsmönster, frågar vi oss hur stor inverkan det får på kundens kvalitetsupplevelse. Vi finner det därmed intressant att även undersöka i vilken grad som företagen anser att tjänster via telefon och Internet kan ersätta det personliga mötet. För att kunna besvara våra frågor har vi i vår empiriska undersökning valt att genomföra ett fåtal kvalitativa djupintervjuer med bank- och försäkringsbolag. I vår analysprocess har vi med hjälp av teorin och empirin kunnat urskilja att företagen skiljer sig åt i sitt sätt att se på kunden.