Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.

Fler och fler barn flyttar utomlands på grund av föräldrars arbete. Många av de flyttar med sina föräldrar i tidigt ålder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosåren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar på svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter på den svenska skolan bortom Sveriges gränser. Under denna undersökning befann jag mig på plats vid en skandinavisk skola i Europa.

HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad.

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling.

Avsikten med min undersökning var att få mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det är ett arbetsverktyg som ska tillämpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda på vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bästa sättet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod får svara på frågorna utifrån deras egna erfarenheter. Jag vill också ta reda på hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hänvisat till och använt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten från min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som ska användas för att synliggöra verksamheten och barnens lärprocesser. Lärprocesser sker när barnen utmanas i deras lärande, där nya idéer och kunskaper växer fram. På så sätt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrån barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund när det gäller de demokratiskavärderingarna som vårt samhälle vilar på är det viktigt att barnen fårmöjlighet att ha inflytande och påverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i åldrarna 1-6.Våra frågeställningar är följande:? Hur ser pedagogerna på barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna när det gäller barns inflytandeoch påverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig på en kvalitativ med hjälp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgår att pedagogerna på olika sätt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna låter barnen fårpåverka sin situation och att de är uppmärksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara på barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berättar om kring barns inflytande är bådesituationer då pedagogerna intar både barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer då det har fungerat bra och dådet har fungerat mindre bra.

Abstract Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.) Författare: Anette Nilsson Bakgrund: Fokuserar på ?det nära? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan ställas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som är skrivet i styrdokument och i lärares yrkesetiska regler. Problemområdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tänker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter. Frågeställningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tänker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svåra? Hur beskriver pedagogen förhållandet mellan egna erfarenheter (bakåt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten på förskolan? Metod: Intervjuer med förskollärare i två steg - en skriftlig och en med hjälp av ljudupptagning.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 år) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier på Facebook. Interaktionen har under en och en halv månads tid observerats nät-etnografiskt och jämförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mänskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förändrade möjligheter till själviscensättning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgående och exemplarisk social jargong är ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan härledas till Facebooks potential att upprätthålla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala värden.

Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser några av de personer som brukar personligt ombud har av verksamheten. Syftet är att ta reda på vad de anser fungerar bra och var det finns utrymme för förbättring.Utifrån detta syfte är studiens frågeställningar:Vilken betydelse har personligt ombud för ett mindre antal brukare? Hur upplevs det personliga ombudets bemötande av dessa brukare? Hur upplever dessa personer ombudsverksamheten i förhållande till socialtjänst och psykiatri vad gäller bemötande och tillgänglighet?Kvalitativ forskningsintervju har används för att samla in data. Åtta brukare har intervjuats utifrån en intervjuguide. Svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av den analysmetod som beskrivs av Miles och Huberman.

Mitt övergripande syfte med denna studie är att ur ett livsvärldsperspektiv undersöka hur tre elever med läs- och skrivsvårigheter upplever användandet av IT - baserade lärverktyg.Studien vill även ta upp elevernas erfarenheter av att använda sig av IT -baserade lärverktyg i undervisningen som en del av deras lärande, ur dåtida, nutida och framtida perspektiv. Ansatsen livsvärldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tillträde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvärldsfenomenologisk ansats får jag tillträde till personers livsvärldar. Som metod användes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag använde mig av en frågeguide. Mina frågor var få och mitt intresse för elevernas egna berättande var i fokus.

Barnhälsovården är en viktig del i det folkhälsoarbete som pågår i Sverige idag. Nästan 100 % av föräldrarna med barn 0-6 år väljer att frivilligt söka sig till barnavårdcentralen för att få råd, stöd och vägledning samt information om barnets hälsa och utveckling. Som barnavårdscentrals (BVC) sjuksköterska är huvuduppgifterna att hjälpa, stödja och stärka föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt kunna bidra till en gynnsam utveckling och uppväxt för deras barn. Det är därför viktigt att vi som BVC-sjuksköterskor bygger upp en bra relation till föräldrarna. För att kunna skapa en bra relation behöver vi ta reda på föräldrars förväntningar och erfarenheter av stöd från BVC-sjuksköterskan.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mångkulturellt och även sjukvården kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgår från de mänskliga rättigheterna och bygger på respekt för individen.Syfte: att belysa vårdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vården.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick från teori om interkulturell omvårdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvårdnad var de två mest framträdande.