Syfte: Mitt syfte är att undersöka vad för erfarenheter de utländska lärarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter från hemlandet påverkar deras lärararbete i Sverige. Hur ?översätter? de sina kunskaper och konstruerar sin läraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en läraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte är de frågor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjälp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, använder jag Baumans teori om ?flytande? samhälle där identitetsskapande är en ständigt pågående process.

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

Vår undersökning har gjorts inom området problemlösning och syftet var att se hur problemlösning undervisas i årskurs F-3 i två olika skolor. Vi har undersökt lärarnas syn på problemlösning samt lärarens roll, erfarenheter och bakgrund när det gäller problemlösningsundervisning, för att se om lärarnas bakgrund och erfarenheter verkar ha någon koppling till utformningen av deras problemlösningsundervisning. Vi har samlat material till vårt examensarbete genom en kvalitativ undersökningsmetod. Vi genomförde undersökningen i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.

Motiverande samtal är en pedagogisk metod som frekvent förekommer på Sveriges HVB. Det finns tidigare forskning som pekar på att metoden fungerar bra vid de flesta beteendeförändringar. Utövare har erfarenheter av att metoden fungerar bra i många sammanhang men också att metoden ibland kan ha brister. Denna studie syftar till att undersöka utövares upplevelser och erfarenheter av motiverande samtal (MI). Studien undersöker på vilket sätt MI kan vara ett stöd för patienten och vilka svårigheter det finns med metoden.

Syftet är att undersöka några lärares erfarenheter och iakttagelser av elever med väl utvecklade matematiska förmågor. Forskning har tidigare gjorts inom området med fokus på eleverna och hur läraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vår undersökning är dock på läraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhåller sig till eleven med väl utvecklade matematiska förmågor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas på intervjuer med lärare där de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet.

Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares erfarenheter och åsikter gällande TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Frågeställningen i studien utgår från vilka erfarenheter och åsikter förskollärare och resurspersonal uttrycker angående: TAKK´s påverkan på kommunikation barn/vuxen och hur de uppfattar kommunikationen mellan barn/barn? Personalens förhållningssätt till metoden TAKK? Användningen av TAKK i vardagen? Upplevelse av fördelar och nackdelar angående användandet av TAKK? Studien är baserad på intervjuer. Resultatet visar att TAKK upplevs som positivt för språkutvecklingen av de intervjuade förskollärarna. Fördelar som bland annat uppkommit i intervjuerna är att det alltid finns tillgängligt konkret för förskolläraren och barnet.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledningen i fastighetsföretag arbetar för att på lång sikt skapa personliga, hållbara och lojala kundrelationer.Studien antar ett aktörssynsätt och den hermeneutiska traditionen. En fallstudie på totalt fem fastighetsföretag har genomförts där sammanlagt 18 kvalitativa intervjuer fullbordats. Studien visar att företag arbetar också utanför sin kärnverksamhet för att skapa personliga, hållbara och lojala kundrelationer. Företag bör skapa ett värde som även delas av kunder. För att skapa starkare band till sina kunder kan företag styra sin verksamhet med hjälp av CSR (Corporate Social Responsibility) verksamheter av olika slag för att skapa hållbara, djupa och långsiktiga kundrelationer och därigenom bidra till att infria kundernas önskemål.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka manliga gymnasieelevers attityder till homosexualitet i samkönade samhällsvetar- och naturvetarklasser respektive enkönade klasser på bygg-, fordons- och elprogrammen, samt granska vilka skillnader det eventuellt finns i attityder mellan grupperna. Examensarbetet ger en kortare översikt över aktuell litteratur kring genus- och manlighet samt en sammanställning av de undersökta skolornas lokala planer mot homofobi eller motsvarande. Jag har tagit hjälp av en enkätundersökning kring såväl personliga som politiska föreställningar kring homosexualitet för att se vilka attityder eleverna har och hur de motiverar sina ställningstaganden. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att skillnaderna mellan de bägge undersökningsgrupperna är ganska stora, inte minst i fråga om elevernas personliga uppfattningar om huruvida de är toleranta eller ej till homosexuella. Då de enkönade klassernas attityder är klart mer intoleranta än de samkönade klassernas..

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? två studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachers´ and special educators´ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsärskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter när det gäller autism och Asperger syndrom.

Under de senaste decennierna har ett flertal stora förändringar skett som förändrat förutsättningarna för handel mellan länder. För att skapa tillväxt i dagens globala ekonomi behövs internationalisering av företag. Historiskt sett har det framförallt varit stora multinationella firmor som burit ansvaret för internationell handel, men internationaliseringen av småföretag har ökat markant på senare år och ådragit sig intresse från forskningen. Internationalisering av småföretag kan innebära fördelar för ett lands ekonomi, såsom för företaget självt. Entreprenörens roll är avgörande för ett företags internationella strategi och för förståelsen av företagets internationella agerande.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i fritidsaktiviteter hos kvinnor med Reumatoid Artrit. För att studera detta genomfördes narrativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 50 till 65 år. Intervjuerna skedde i informanternas hemmiljö och spelades in på band och skrevs därefter ut ordagrant. Data analyserade sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Att genom anpassning kunna utföra tidigare fritidsaktiviteter?, ?Att inte längre kunna utföra fritidsaktiviteter? samt ?Att finna nya fritidsaktiviteter?.

Syftet är att undersöka hur formativ bedömning kan förstås och omsättas i klassrummet enligt svensklärare på lågstadiet. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fyra lärare och utgår från deras Personliga erfarenheter. Resultatet visar att lärarna har en god förståelse för vad formativ bedömning innebär och att de i olika utsträckning använder sig av formativa strategier och tekniker i klassrummet. När resultatet ställs i kontrast mot tidigare undersökningar konstateras också att lärarna i högre grad omsätter ett formativt arbete i vardagen, vilket betraktas mot bakgrund av att samtliga lärare deltar i aktiva diskussioner kring ämnet, där tre av lärarna ingår i regelbundna samtalsträffar kring formativ bedömning. Lärarna förhåller sig positivt till att utveckla de egna kunskaperna om formativ bedömning i teori och praktik, och de pedagogiska samtalen kollegor emellan lyfts fram som en betydelsefull faktor och en god grund för lärarens utveckling.

Syftet är att undersöka vad som kännetecknar upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar med huvudsakligt fokus på relationer och familjens betydelse. Studien utgår från ett kvalitativt, hermeneutiskt förhållningssätt med tematisk analys gjord på svar från skriftliga intervjuer. Deltagarna bestod av personer med olika erfarenheter av familjehemsplaceringar, dels genom att ha varit placerad, dels tidigare arbetat som familjehemssekreterare. De teman som visade sig känneteckna upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar var familjeliv, känslor och utveckling som till stor del handlar om inställningen hos berörda parter. Detta är faktorer som påverkar dels hur pass lyckad placeringen blir, dels huruvida en relation uppstår mellan familjehemplacerad.