Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan
Några förskollärares erfarenheter och åsikter om TAKK
Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares erfarenheter och åsikter gällande TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Frågeställningen i studien utgår från vilka erfarenheter och åsikter förskollärare och resurspersonal uttrycker angående: TAKK´s påverkan på kommunikation barn/vuxen och hur de uppfattar kommunikationen mellan barn/barn? Personalens förhållningssätt till metoden TAKK? Användningen av TAKK i vardagen? Upplevelse av fördelar och nackdelar angående användandet av TAKK? Studien är baserad på intervjuer. Resultatet visar att TAKK upplevs som positivt för språkutvecklingen av de intervjuade förskollärarna. Fördelar som bland annat uppkommit i intervjuerna är att det alltid finns tillgängligt konkret för förskolläraren och barnet. En nackdel som framkom utifrån förskollärarnas erfarenheter är tidsbristen till att lära sig. Utifrån förskollärarnas erfarenheter upplevs TAKK som en bra metod som fungerar för alla barn oavsett om de kan tala eller inte. Det har framkommit i resultatet att metoden TAKK stimulerar barnets språk och samspel genom att barnet kan göra sig förstådd genom tecken, tal och kroppspråk. Utifrån styrdokumenten för förskolan ska förskolläraren arbeta efter att främja barnets språk- och kommunikationsutveckling, vilket de intervjuade anser är betydelsefullt eftersom en vuxen behövs för att barnet ska lära sig TAKK. Det kan ta tid för barnet att uppfatta, använda och förstå tecknets innebörd. Därför bör barnet finna mening med teckenanvändning när tecken återkommer i vardagliga situationer. Enligt förskollärarnas erfarenheter och åsikter och litteraturens argument argumenteras TAKK som en bra metod för barnets språkutveckling.