Syftet med vårt arbete var att ta reda på tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn på begreppet handledning samt på vilket sätt handledning som metod används som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev också att se vad skolledare menar att handledning innebär när avsikten med handledning är pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Arbetet gick ut på att designa och programmera en prototypmobiltelefonmodul till HandyBlue, ett omgivningskontrollsystem för personer med funktionshinder. Rapporten går igenom de olika momenten i modulens utveckling som marknadsundersökning, expertintervjuer, design och implementation och fältester.Programmet fick bra betyg i fälttester och ansågs av samtliga testare som lättanvänt och intuitivt. Slutsatsen är att  genom att hålla målgruppens önskemål i fokus och låta tänkta användare vara delaktiga i utvecklingen i ett tidigt skede, blir slutresultatet en modul som väl uppfyller de krav som ställts på den..

Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Detta är en personlig undersökning av de saker som gör att jag uppskattar hur ljuset spelar i ett rum, samt ett försök att tala om och illustrera detta. Jag har utgått från mina egna upplevelser av ljus och försökt sätta ord på sådant som kan uppfattas på en mängd olika sätt och dessutom är ganska abstrakt. Ljus i sekundärform.Med utgångspunkt i vad som fascinerar mig med ljus har jag utforskat skugga, reflektion, (färg)temperatur och de kontraster som dessa effekter bildar. Genom att beskriva ljusets effekter och uppkomst på olika sätt har jag undersökt hur man kan tala om ljus.Jag har sammanställt fotografier av ljusscenarion och bilder från modellexperiment med förklarande texter och illustrationer i en bok för mig, att gå tillbaka till i framtiden..

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring bedömning i sångämnet detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Jag upplever att jag i min utbildning fått lite träning i att bedöma sång och framförallt att bedöma för betygsättning. Detta har lett fram till att jag vill undersöka hur andra sånglärare går tillväga. Hur jobbar de med bedömning? Hur ser de på bedömning i sångämnet? Finns det något som är problematiskt kring bedömning i sång? I den här studien har fyra sånglärare intervjuats kring hur de jobbar med bedömning i sångämnet.

Syfte: Syftet med min studie var dels att få en ökad förståelse för kommunal fristående skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del från ett ledarperspektiv. Mina frågeställningar blev därför: Varför väljer skolledare att driva en kommunal fristående skola, vilka förutsättningar har skolan fått och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag använde utgick från fristående skolors framväxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristående skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin säger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie på Sveriges första kommunala fristående skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter från tre observationer som genomförts genom åren och en intervju med rektorn på skolan.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare uttrycker att de arbetar med sagoberättande samt vilken betydelse för barns utveckling förskollärare tillskriver sagoberättande. Vi använde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Det resultat vi fick var att alla förskollärare arbetar med sagoberättande men på olika sätt. Sagoberättande går att arbeta med på en mängd olika sätt vilket framkom av resultatet. Det framkom även att förskollärarna anser att sagoberättande ger barn möjligheter till utveckling inom olika områden som exempelvis språket och de sociala färdigheterna.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik..

Syfte med studien är att undersöka pedagogernas tankar kring rörelseträning i förskolan. Metod för datainsamling är kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelseträningen är för barns utveckling. Pedagogerna använder rörelseträning i olika utsträckning. Slutsatsen är att det är pedagogens förhållningsätt som avgör vilken betydelse rörelseträningen har i verksamheten..

Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera informanternas uppfattningar om vilken betydelse skolgången och andra myndighetskontakter haft för deras vuxenliv, såväl yrkesmässigt som i andra avseenden på det privata planet. Skolverket (2013) uttrycker att Gymnasiesärskolans syfte är brett och ska förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. Skolgången skall också ge en grogrund för Personlig utveckling, samt ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vilken självständighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gällande yrkesliv?Vilken självständighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gällande privatliv och fritid?Vilken självständighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gällande administration och ekonomi?Teori:Studien har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats.Metod:Fyra personer som slutade sin skolgång i gymnasiesärskolan för minst tio år sedan har intervjuats med stöd av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer.

?En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Detta är definitionen av hållbar utveckling vilket organisationer på senare år har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömässiga påverkan. Ett sätt att införa hållbar utveckling i en organisation är att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekten.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3.

Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. Hållbar utveckling beskrivs idag som lösningen på dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta även för miljömanagement. Miljödiplomering är ett verktyg som används för att företagets verksamhet skall påverka miljön så lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av länder som arbetar med hållbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i världen känner företag press från kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förändra klimathoten och kämpa för hållbar utveckling.Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen.

Uppsatsen undersöker hur olika kategoriseringar av lärarprofiler kan vara till hjälp att ge förståelse för vad det innebär att vara lärare i slöjd. En komparativ innehållsanalys används som metod då en jämförelse mellan kategoriseringar gjorda av tre slöjdforskare och tre forskare inom annan didaktisk forskning sker. Resultatet visar att slöjdlärarprofiler har olika undervisningsmål, dessa är att eleverna ska utveckla: förståelse; tekniska kunskaper; skapande förmåga och Personlig utveckling. Analysen visar också att det i slöjdämnet finns lärarprofiler som har otydliga undervisningsmål. I jämförelse mellan slöjdlärarprofiler och lärarprofiler inom annan didaktisk forskning uppmärksammas temat undervisning med olika centrering och grad av kontroll. Resultatet visar att det finns lärarcentrerade och elevcentrerade lärarprofiler inom både slöjd och annan didaktisk forskning.