Sök:

Sökresultat:

13574 Uppsatser om Personlig utveckling - Sida 13 av 905

Personlig kristen tro : betydelse för beslut i S:ta Claras diakonala verksamhet

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang.

Vem är du på Facebook? : - En studie om hur unga vuxna väljer vad de delar på Facebook.

Facebook är världens mest erkända sociala medium med störst marknadsandel och flest användare. Nästintill 70% av 16-25-åringar i Sverige är dagligen aktiva på Facebook. I dagens samhälle har vi en delad identitet med en så kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet på sociala medier, som exempelvis på Facebook. Ett sätt att utveckla sin online-identitet är att dela personlig information.

Kompetensutveckling : Utveckling genom tillämpning

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa.

Övervakningskamera som situationell brottsprevention : en symbolisk interaktionistisk studie

Kameraövervakning får allt större betydelse för kampen mot brottslighet. En anledning till ökat användande av kameran är liberaliseringen av tillståndsgivandet att inneha en övervakningskamera. En ny lag trädde i kraft 1998 vilken innebar att det har blivit lättare att få kameratillstånd, och t.ex. banker och butiker behöver numera inte söka tillstånd, utan det är tillräckligt att bara anmäla ett innehav av kamera. Resultatet av den nya lagen är bl.a.

En hållbar utbildning

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling..

Headsetkommunikation för maskinbesättning : En kvalitativ studie om hur headsetkommunikation upplevs påverka personlig säkerhet och arbetseffektivitet för maskinbesättningen.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersöker maskinpersonalens upplevelser av att använda headsetkommunikation i arbetet ombord. Totalt sex stycken maskinbesättningsmedlemmar intervjuades om deras upplevelser av hur headsetkommunikation har påverkat utförandet av arbetet, personlig säkerhet och tidseffektivitet. Resultaten som framkom av intervjuerna visar på att kommunikationen förbättrats med headsetkommunikation genom att talkommunikationen inte begränsas av höga bullernivåer vilket leder till minskad röstbelastning. De intervjuade vittnade om att den förbättrade kommunikationen underlättade i arbetet och ökade den personliga säkerheten genom att risken för missförstånd minskade samt att maskinbesättningens situationsmedvetenhet ökade. Förbättrad ergonomi vid svåra arbetsställningar i trånga utrymmen jämfört med handburna radioapparater upplevdes även det som en fördel med headsetkommunikation.

Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden : utbildning, stöd och en bra chef

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle. Personlig assistent är ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras.

Lärarlag under utveckling

Lärarlag under utveckling.

Arbetsbrist- en förhandlingsfråga?

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl.

Motivation på gräsrotsnivå : Kommunikation och delat ansvar för bättre resultat

Varje organisation är ett resultat av de individer som ingår i den, och därför är det självklart att organisationen och dess mål påverkas av den rådande motivationsnivån. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar medarbetarna i en organisation, och hur den motivationen yttrar sig i den dagliga verksamheten. Särskilt har vi intresserat oss för hur stor påverkan kommunikation mellan olika organisationsnivåer har på motivationen samt vilken effekt ansvarsfördelningen har på arbetstillfredsställelsen. För att uppnå det här har vi valt ut ett fallföretag, ISS Landscaping i Linköping, och genomfört en kvalitativ fallstudie genom observationer och intervjuer. Baserat på insamlad information och teori på området har vi kunnat dra en rad slutsatser om vilka faktorer som påverkar motivationen.

En studie om vad som motiverar expats att stanna i företag

A flat organisation makes a horizontal career development possible, which means that it is more important to develop an individual?s knowledge base than to gain a higher title. This leads to a personal development, which motivates expats to stay. Since the responsibility of the career development mostly lies on expats themselves, companies should create conditions that make individual, internal job search possible. Like in IKEA:s case, it can be done through a strong and prestige less company culture, that penetrates the whole company.

Förståelse för hållbar utveckling ur ett elevperspektiv

Syftet med vår undersökning var att se i vilken grad eleverna har förståelse för begreppet hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett mycket vitt begrepp har vi avgränsat oss till att behandla den konflikt som uppstår mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga synvinklar i hållbar utveckling. Vi ville även undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrågor. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning på två skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. Vår undersökning visade att eleverna visade förståelse för konflikten i hållbar utveckling men däremot kunde vi inte se om de hade någon större handlingskompetens..

Skydd av personlig integritet på Internet

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Livskunskap- en väg till barns känslomässiga och sociala utveckling?

Vi har i denna undersökning analyserat olika aktiviteter som kan vara lämpliga för arbete med livskunskap inom förskolan..

Empati och igenkänning av mikrouttryck

I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmågan att känna igen mikrouttryck. Empati mättes med självskattningsformuläret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mätte följande aspekter av empati: perspektivtagande, fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro. Förmåga att känna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmåga att känna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns även mellan subskalan perspektivtagande och förmåga att känna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmåga att känna igen mikrouttryck.

<- Föregående sida 13 Nästa sida ->