Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö.

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av år 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex må-nader och ett år. Direktivet kommer innebära gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet är att data ska lagras för till-gänglig vid utredning, avslöjande och åtal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.Studien innehåller tre problemområden som behandlar andra gällande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhållande till personlig integritet.

Syftet med insatsen personlig assistans är att ge personer med funktionsnedsättningar ökat självbestämmande genom bland annat valfrihet i möjlighet att bestämma vem som ska samordna assistansen. Andelen brukare som anlitar kommunen som arbetsgivare för sin assistans har minskat successivt och brukarna väljer privata anordnare i allt större utsträckning. Syftet med studien var att studera vilka faktorer som påverkar brukarens val av assistansanordnare. Studien genomfördes i två små inlandskommuner i Norrbotten där det genomfördes sju individuella intervjuer med en god man och sex brukare som hade erfarenhet av att ha personlig assistent. Intervjuer genomfördes för att kunna besvara följande forskningsfrågor: Vilken information om sina valmöjligheter får den enskilde när denne har fått insatsen personlig assistans beviljad? Vilka valmöjligheter har den assistansberättigade inför val av assistansanordnare? Vad påverkar den enskildes val av assistansanordnare? Resultaten av studien visade att kunskap om olika anordnare, information om insatsens innehåll och utformning samt när informationen ges, är av stor betydelse och en förutsättning för att den enskilde ska kunna välja det alternativ som stämmer överens med dennes behov och önskemål.

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..

Syftet med denna studie är att beskriva några elevers uppfattning om lärande och utveckling genom läsning i ämnet svenska. Frågeställningarna mot detta syfte är: Har den litterära bakgrunden betydelse för läsupplevelsen och hur i så fall? Har värdering av och intresse för läsning betydelse för upplevelsen och hur i så fall? Hur beskriver informanterna läsupplevelser? Hur är elevernas upplevelser av lärande genom läsning kopplade till styrdokumentens syfte och mål? För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ intervjumetod, samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. I undersökningen deltog sex elever i grundskolans senare år (år 7,8 och9)samtliga från en skola belägen i en mellanstor kommun i norra Sverige.Resultatet av denna studie visade att de informanter som deltog upplever att läsning berikar deras lärande och personliga utveckling. Vidare visar resultatet att informanternas litterära historik har betydelse för deras läsupplevelse.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete innebär att dagligen möta patienter i olika situationer, ofta  komplicerade  vilket  innebär  många  tankar  och  känsloupplevelser.    För  att  fortsätta utvecklas  som  sjuksköterska  samt  bearbeta  upplevelser  behövs  tid  till  handledning  och reflektion.  Det  finns  flera  olika  handledningsmodeller.  Syfte:  Syftet  med  studien  är  att utifrån  tidigare  forskning  beskriva  sjuksköterskors  upplevelser  av  kollegial  handledning.  Metod:  Litteraturbaserad  studie  med  kvalitativ  inriktning.  Resultat:  Det  framkom  fyra viktiga     huvudkategorier     med     åtta     underkategorier.     Huvudkategorierna     var, handledningsgruppen,  stöd,  reflektion  och  profession.  De  följande  underkategorierna, trygghet  och  motivation,  välbefinnande  och  kollegialt  stöd,  bearbetning  av  känslor, tillfredställelse och bekräftelse, stärkt yrkesidentitet, Personlig utveckling samt kvalitet och engagemang.    Diskussion:  Sjuksköterskor  anser  att  handledning  är  viktigt.  Ges  de  inte möjlighet   till   reflektion,   riskerar   känslor   och   upplevelser   att   bli   ett   hinder   i omvårdnadsarbetet.  Det  är  dock  viktigt  att  handledning  utförs  på  rätt  sätt,  för  att  ge sjuksköterskorna  rätt  motivation  att  medverka  i  handledning.  Sjuksköterskorna  når  både personlig   och   professionell   växt   genom   att   utbyta   erfarenheter   mellan   kollegor. Konklusion: Sjuksköterskor har behov av  handledning, både i form av reflektion för att undvika att känslor och tankar blir ett hinder samt i sin professionella växt. Detta leder till ökad omvårdnadskvalitet..

Den här studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Den belyser också vägledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i Nässjö kommun. Det material som har använts består av en intervju med ett kommunalråd i Nässjö. En intervju med en studie- och yrkesvägledare som är verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Samt en enkätundersökning som består av svar från 35 individer som alla har gått en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö, någon gång mellan år 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse både för individ och samhälle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, främst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Den här uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger väljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka estetiska uttrycksformer som är mer eller mindre framträdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet där barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, från tre förskolor, för att ta reda på vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett på estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.

Syftet med studien är att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en Personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör.

I detta arbete undersöker jag frågan om hur arbetsgivarnas policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid ser ut. Jag har gjort en jämförelse mellan kommuner och verkstadsföretag inom Västra Götaland.Rapporten inleds med en introduktion till privata angelägenheter, personlig integritet och kontroll av de anställda. Vidare behandlas hur en policy ser ut, behovet av en policy och hur det ser ut hos arbetsgivarna gällande policys för datoranvändningen. I denna del tas bland annat tidigare undersökningar och publikationer upp.För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av enkätundersökning. 11 kommuner och 11 verkstadsföretag ingår i undersökningen.

I alla tider har människor inlett relationer med varandra men sättet att göra det på har kommit att förändras. Idag har nätdejting vuxit fram som ett internetbaserat forum speciellt designat för att man där skall kunna hitta och kontakta partners. Denna studie undersöker användarnas upplevelser av nätdejtingsprocessen. Den syftar till att beskriva och förstå användarnas upplevelser av att interagera med individer via nätbaserade forum i syfte att utveckla någon form av relation. Det metodologiska angreppsätt som valts för att besvara detta är Barney Glasers variant av grundad teori, detta för att förutsättningslöst kunna undersöka området och låta en relevant problemställning växa fram ut data.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram.