Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt.

Uppsatsenutgör en utvärdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk åtgärd/insatsbenämnt Personlig Utvecklings Tjänst (PUT- tjänst, PUT) som riktas tilllångtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.Åtgärden/insatsen innebär att ett visst antal individer erhållervisstidsanställning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fåarbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien är attfördjupa förståelsen för hur några av de som haft PUT- anställning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anställningens påverkan på livssituationenavseende ekonomi, sociala nätverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet på PUT- arbetsplatserna ställs i centrum. Sålunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation beträffande övergången frånsocialbidragstagande och långtidsarbetslöshet till visstidsanställning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker också huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nätverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anställningen.

År 2003 hade hela 90 procent av Sveriges befolkning i åldern mellan 16-75 år, enligt Statistiska Central Byrån, tillgång till mobiltelefon. När mobiltelefonanvändaren använder mobiltelefonen blir han eller hon automatiskt sårbar för övervakning i form av bland annat mobil positionering. Mobil positionering är en teknik som används för att ta reda på var en viss mobiltelefon befinner sig geografiskt vid en viss tidpunkt. Är mobiltelefonen påslagen är det också möjligt att ta reda på dess geografiska position. En viktig aspekt med mobil positionering är skyddandet av den personliga integriteten.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebär teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonal. Långvarig smärta kan vara svårbehandlad (Shaw & Lee, 2010; Shaw, 2006) och den drabbade kan tvingas leva med smärtan livet ut (Magnusson & Mannheimer, 2008). I den här systematiska litteraturstudien inkluderades medelålders patienter mellan 44-64 år med långvarig smärta. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett induktivt arbetssätt där sju kvalitativa veteskapliga artiklar användes. Patienter med långvarig smärta beskrev sex områden; upplevelse av att bli missförstådd, att bli förminskad som människa, upplevelse av vanmakt, att vara till besvär, förväntningar på ett bra bemötande och utvecklingsmöjligheter för vården.

Det är viktigt för sjuksköterskan i barnhälsovården att bemöta nyblivna fäder så att de ska känna sig sedda, delaktiga och trygga i omsorgen av barnet. Syftet med denna studie var att beskriva förstagångsfäders upplevelse av barnhälsovården. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer och totalt intervjuades sju fäder. Analysen av insamlad data skedde genom tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och tre kategorier.

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen.

Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Patientens upplevelse av en överflyttning från intensivvården till vårdavdelning, liksomnärståendes upplevelse av överflyttningen finns beskrivet i tidigare forskning. Denna forskning visar attöverflyttningen kan vara en problematisk process både för patient och närstående samt att adekvat ochkontinuerlig information är av stor vikt för de närstående. Det är dock få studier som beskriver kvalitén på deninformation de närstående får i samband med överflyttning. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av deninformation de får i samband med att en anhörig förflyttas från IVA till vårdavdelning. Metod: Intervjuer mednärstående på intensivvårdsavdelning vars anhörig vårdats mer än sju dagar på IVA och sedan överflyttats tillvårdavdelning.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en kunskapsöversikt över vad som framkommit i tidigare forskning om kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi samt vilken omvårdande funktion sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal hade gällande sexualiteten. Vetenskapliga artiklar till studiens resultat söktes via sökmotorn ELIN@Dalarna samt databaserna CINAHL och PubMed. Totalt användes i resultatet 5 kvalitativa och 14 kvantitativa artiklar och deras kvalité värderades med hjälp av granskningsmallar. Genom analys av resultatet identifierades elva teman utifrån studiens två frågeställningar som ligger till grund för underrubrikerna i resultatet. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi var individuell och inget generellt kunde sägas om huruvida sexuallivet blev bättre eller sämre efter genomgången hysterektomi.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen.

Bakgrund: Sverige är ett av de länder som kan uppvisa reducerad bröstcancermortalitet. Det återspeglas i att antalet överlevande har ökat vilket kan förklaras av att sjukdomen diagnostiseras tidigare samtidigt som bättre behandling finns att tillgå. Tiden efter avslutad bröstcancerbehandling kan innebära en omställning som påverkar patienters upplevelse av hälsa. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design.

Denna uppsats belyser nyanlända gymnasieelevers möte med programtypiska läromedelstexter. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas faktiska upplevelse av svåra ord i en text och jämföra det med lärares antaganden om vilka ord som de tror utgör svårigheter i samma text. I en studie fick elever i åk 1 och 2 markera ord som de inte förstod i utvalda läromedelstexter. Elevernas lärare läste samma texter och markerade de ord de förmodade att eleverna inte kände till eller förstod. Resultatet tyder på att en läromedelstext på gymnasienivå innehåller många ord som är okända för elever med kort tid i Sverige.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever vårdpersonalens bemötande och hur de önskar att bli bemötta. Studien hade en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Datainsamling skedde genom individuella intervjuer med åtta kvinnor, som alla var medlemmar i en fibromyalgiförening i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Huvudresultatet var att vårdpersonalens bemötande av informanterna beskrevs som en upplevelse av att inte bli bekräftad.