SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Syftet med studien var att beskriva och få ökad kunskap om hur sjuksköterskor inom äldrevård hanterar situationer där medarbetarna har ett respektlöst förhållningssätt mot patienten. Studien är empirisk och baserad på kvalitativa intervjuer med fem legitimerade sjuksköterskor inom äldrevården. Frågan som ställdes var: Kan du berätta om en situation där du upplevde att personalen hade ett respektlöst förhållningssätt gentemot patienten och hur du hanterade det? Intervjuerna analyserades i tre faser. Resultatet presenterades i två huvudkategorier och åtta underkategorier.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syftet med detta arbete är att på djupet gå in i en sångcykel och göra en personlig tolkning av den, i detta fall Haugtussa op.67 av Edvard Grieg med texter från Arne Garborgs diktsamling Ingrid sierskan: ?Haugtussa? och ?Helheim?. ?Haugtussa ? En tolkning på 2000-talet? är en processbeskrivning av hur en tolkning med textlig utgångspunkt växer fram: hur jag har lärt känna Garborgs och Griegs gemensamma karaktärer i sagan om flickan Ingrid och hennes liv, för att jag på ett trovärdigt sätt ska kunna framföra dem inför en publik 110 år efter att de skrevs. Det primära målet har inte varit att utföra den perfekta konserten.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan främja elevers visuella historiemedvetande. Detta på grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi måste förhålla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fått möjlighet att visualisera sina individuella föreställningar av det historiska fältet.

I denna litteraturstudie har synen på konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras på peer mediation, något vars pedagogiska implikationer lyser med sin frånvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter närmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer både risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhållningssätt och långsiktiga strategier till konflikthantering ser vi något som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir när det gäller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat på enkäten inte anser att de får tillräcklig information när det gäller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sättas i perspektiv till att 79 procent av eleverna själva är intresserade av internationell erfarenhet. Alltså finns det ett behov av information som inte är tillfredsställt..

Syftet med detta examensarbete var att utföra en arbetskravsanalys för tunneltågförare och spårvagnsförare vid Veolia Transport AB. Frågeställningarna var: Vilka personliga egenskaper, teoretiska förmågor och värderingar är viktiga i yrket som tunneltågförare och spårvagnsförare? Undersökningen gjordes genom intervjuer, enkät och teorier om personliga egenskaper, teoretiska förmågor, arbetsvärderingar och interpersonella värderingar. Resultaten visar att de viktigaste personliga egenskaperna var ansvar/pliktmedvetenhet, noggrannhet/ordning, personlig stabilitet och stresstolerans och att de viktigaste teoretiska förmågorna var perceptiv noggrannhet/snabbhet/uthållighet, rumsuppfattning/avståndsbedömning samt simultankapacitet medan de viktigaste värderingarna var tydlighet i kommunikationen, noggrannhet/ordningsamhet och trygghet/säkerhet. Rekommendationen är att uppdatera befintlig arbetskravspecifikation och att se över bruket av testbatteri vid urval och nyanställning för att möjliggöra bättre matchning mellan arbetskrav och individ..

Olika verksamheter har sedan tidigare präglats av ett ägarperspektiv där relationen till formella ägare och aktieägare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte längre bortse från andra intressenter. Det tillkommer därför större krav på företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgår ifrån kriterierna, makt, legitimitet och brådskande karaktär.

Syftet med uppsatsen ?SJ, nyheterna & resenärerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess återspegling hos SJ:s resenärer? är att dels undersöka vad SJ:s resenärer har för uppfattning om SJ och om det häri finns någon parallell till dagstidningarnasrapportering om SJ. Dels är syftet också att undersöka hur några av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka inställningar till SJ som framkommer i tidningarna.Mina frågeställningar för uppsatsen är: vad har SJ:s resenärer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenärerna när det gäller inställningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad är det för tolkningsram som dominerar i mediernasrapportering om SJ, det vill säga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frågeställningar har jag ett antal underfrågeställningar om resvanor, personlig erfarenhet ochtolkningsramar.

Denna uppsats undersöker hur chefers och anställdas personliga inställning till medarbetarundersökningar kan påverka dess tillämpning.Metoden för detta har dels varit studier av teorier för medarbetarundersökningar, och för sådana teorier som ligger till grund för syftet med medarbetarundersökningar. Den huvudsakliga empirin är dock uppbyggd av resultat från intervjuer med tre stycken fallföretag. Fallföretagen verkar inom teknikbranschen och inom handeln.Uppsatsen mynnar, efter en jämförelse mellan teori och intervjuresultat ut i att personlig inställning på olika sätt kan påverka arbetet med medarbetarundersökningar. Samt att denna inställning eller attityd kan skilja sig mycket mellan personal på olika företag.Slutsatsen visar också på att grundläggande arbetsmodeller/ affärsmodeller i stor utsträckning kan påverka arbetet med medarbetarundersökningar, och därmed den egna personalens inställning till dem som tillförlitligt verktyg..

Att gräva där man står är en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för målsättningar och vad de vill förändra. Intervjuer ifrån åtta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrån sex olika målsättningar: skapa forum, politisk förändring, att gräva där man står, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras två olika nivåer som utövarna verkar på: en samhällelig och en individuell nivå. Metodens potential att förändra och utövarnas målsättningar förstås sedan i tolkningsdelen med hjälp av forskning på området som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras också till svenska förhållanden..