Sök:

Sökresultat:

1692 Uppsatser om Personlig säkerhet - Sida 10 av 113

MedielÀrande: mediepedagogik som strategi i ett pedagogiskt
ledarskap

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om mediepedagogiskt ledarskap för inlÀrning ger en bra effekt och kvalité frÄn elevens synpunkt. Jag har intervjuat elva studenter frÄn Medieprogrammet vid LuleÄ gymnasium. En frÄn varje avgÄngsklass. Jag har vÀrderat en taxonomi över vad eleverna anser att de lÀrt sig. Jag har gjort en karriÀrsprofil för varje student.

Om lÀrares och elevers motivation

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Personlig image och stress pÄ sociala medier : En kvalitativ studie om sociala mediers emotionella effekter pÄ stockholmare i Äldrarna 20-30

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen pÄ den personliga imagen pÄ de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i Äldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i tvÄ vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa informantintervjuer och tvÄ fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har dÀrefter transkriberats för att senare sammanstÀllas med hjÀlp av ett kvalitativt analysschema. TillÀmpad analysmetod Àr hermeneutisk meningstolkning som gÄr ut pÄ att analysera de separata delarna som skapar förutsÀttning för att förstÄ helheten. Analysschemat Àr dÀrför uppdelat pÄ fyra huvudteman: anvÀndarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen pÄ sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet pÄ sociala medier.

5 kap. 5 § 2 st. utlÀnningslagen : möjligheten att bevilja uppehÄllstillstÄnd till egna företagare. Ett förtydligande samt en kritisk analys av bestÀmmelsen

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

En forensisk analys av iOS

Sedan Apple introducerade sin iPhone 2007 har anva?ndadet av smarta telefoner o?kat sta?ndigt. De anva?nds inte bara i hemmet utan a?ven pa? fo?retag och i milita?ren. Pa? fo?retagsmobiler finns det mer och mer viktig information sa?som mail, sms och viktiga filer.

Personlig kristen tro : betydelse för beslut i S:ta Claras diakonala verksamhet

Syftet med denna uppsats Àr att bÀttre förstÄ om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt kyrkans ledning tÀnker sig att deras personliga tro hade betydelse nÀr de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsomrÄden har studerats. TvÄ handlade om bön och tvÄ om val av plats för det utÄtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrÄn elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsomrÄdena. Resultaten frÄn intervjuerna har analyserats med hjÀlp av en handlingsteori och tvÄ teoretiska resonemang.

Vem Àr du pÄ Facebook? : - En studie om hur unga vuxna vÀljer vad de delar pÄ Facebook.

Facebook Àr vÀrldens mest erkÀnda sociala medium med störst marknadsandel och flest anvÀndare. NÀstintill 70% av 16-25-Äringar i Sverige Àr dagligen aktiva pÄ Facebook. I dagens samhÀlle har vi en delad identitet med en sÄ kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet pÄ sociala medier, som exempelvis pÄ Facebook. Ett sÀtt att utveckla sin online-identitet Àr att dela personlig information.

Headsetkommunikation för maskinbesÀttning : En kvalitativ studie om hur headsetkommunikation upplevs pÄverka personlig sÀkerhet och arbetseffektivitet för maskinbesÀttningen.

Detta Àr en kvalitativ intervjustudie som undersöker maskinpersonalens upplevelser av att anvÀnda headsetkommunikation i arbetet ombord. Totalt sex stycken maskinbesÀttningsmedlemmar intervjuades om deras upplevelser av hur headsetkommunikation har pÄverkat utförandet av arbetet, personlig sÀkerhet och tidseffektivitet. Resultaten som framkom av intervjuerna visar pÄ att kommunikationen förbÀttrats med headsetkommunikation genom att talkommunikationen inte begrÀnsas av höga bullernivÄer vilket leder till minskad röstbelastning. De intervjuade vittnade om att den förbÀttrade kommunikationen underlÀttade i arbetet och ökade den personliga sÀkerheten genom att risken för missförstÄnd minskade samt att maskinbesÀttningens situationsmedvetenhet ökade. FörbÀttrad ergonomi vid svÄra arbetsstÀllningar i trÄnga utrymmen jÀmfört med handburna radioapparater upplevdes Àven det som en fördel med headsetkommunikation.

Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhÄllanden : utbildning, stöd och en bra chef

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhÄllanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle. Personlig assistent Àr ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje Är. Det Àr ett yrke dÀr personliga egenskaper bedöms viktigare Àn utbildning. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocesser uppfattas pÄverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhÄllandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har anvÀnts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats pÄ ett antal gÄnger och dÀrefter transkriberats för att analyseras.

Arbetsbrist- en förhandlingsfrÄga?

Det finns idag tvÄ former av uppsÀgning: personliga skÀl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsÀgning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande rÀtt betrÀffande uppsÀgningar av tillsvidareanstÀllda personer pÄ grund av arbetsbrist och personliga skÀl, som kan hÀnföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gÀllande rÀtt tillÀmpas i praktiken, bÄde i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som anvÀnds för att motsvara de krav som det nya tjÀnste- och kunskapssamhÀllet stÀller. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vÄrt empiriska material visar att arbetsgivare vÀljer uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist framför personliga skÀl.

Skydd av personlig integritet pÄ Internet

Bakgrund: Personer som anvÀnder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies pÄ webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om anvÀndaren som skickas tillbaka till sÀndaren. Detta sker ofta utan anvÀndarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan sÀljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Empati och igenkÀnning av mikrouttryck

I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmÄgan att kÀnna igen mikrouttryck. Empati mÀttes med sjÀlvskattningsformulÀret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mÀtte följande aspekter av empati: perspektivtagande, fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro. FörmÄga att kÀnna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmÄga att kÀnna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns Àven mellan subskalan perspektivtagande och förmÄga att kÀnna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmÄga att kÀnna igen mikrouttryck.

Varför ska jag anvÀnda hjÀlm?: AnstÀlldas attityder till personlig skyddsutrustning och riskanalys-/tillbudsrapportering pÄ ett energibolag

I föreliggande examensarbete var syftet att undersöka vad personalen pÄ ett energibolag har för attityder till anvÀndning av personlig skyddsutrustning, tillbudsrapportering och till de riskanalyser/checklistor som ska utföras samt hur de anstÀllda ser pÄ företagets sÀkerhetsarbete. I examensarbetet sökes följande frÄgestÀllningar besvaras: Vad har de understÀllda för attityd till tillbudsrapporteringen? Vad har de understÀllda för attityd till riskanalysrapportering? Hur ser de anstÀllda pÄ företagets sÀkerhetsarbete? TjugotvÄ intervjuer genomfördes med understÀllda, arbetsledare och högre chefer pÄ företaget. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes pÄ intervjupersonernas arbetsplats. Resultaten visar att det slarvades med viss utrustning som exempelvis hjÀlm.

Intressenters betydelse för hÄllbar utveckling : Hinder och möjligheter pÄ kommunal nivÄ

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Religionens stÀllning i det moderna samhÀllet: en studie av
religionssociologiska teorier

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket eller vilka svar den religionssociologiska forskningen ger pÄ frÄgan om religionens stÀllning i det moderna samhÀllet. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av litteraturstudium som metod samt den hermeneutiska metoden som redskap för att tolka litteraturen. Resultatet i min uppsatts visar pÄ olika variabler: privatisering, differentiering, deprivatisering, individualism, pluralism, socialisation, personlig autonomi, mÀnniskans medfödda behov samt plausibilitetsstruktur vilka alla, enligt den religionssociologiska forskningen bidrar till att förklara religionens stÀllning i det moderna samhÀllet. Slutsatserna av arbetet Àr att religionen tenderar att bli mer privatiserad och personlig. PÄ det stora hela i Europa har religionen som institution och religiositet avtagit i takt med modernisering, differentiering och sekularisering, dock Àr detta inget globalt fenomen och enligt forskarna Àr vissa omrÄden idag mer religiösa Àn nÄgonsin..

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->