När sociala nätverk blir en del av människors vardag öppnar sig många möjligheter till interaktion med vänner, kollegor och bekanta på nätet. Medan sociala nätverk erbjuder en uppsättning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de också utsätta användaren för risk gällande den personliga integriteten och säkerheten. Denna uppsats behandlar hur användare kan vidta försiktighetsåtgärder för att skydda sin personliga integritet och säkerhet på sociala nätverk. Med detta i åtanke genomfördes en kartläggning av tre sociala nätverk för att identifiera vilka risker som en användare kan utsättas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning där användare svarade på hur deras åsikter angående inställning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer.

Hur vi tolkar en människas gång som antingen feminin eller maskulin är högst personlig, men det finns grundläggande rörelser i en gång som har starka kopplingar till genus. Dessa rörelser har legat till grund för mitt arbete då de använts till att instruera skådespelare att gå feminint, maskulint och androgynt. Arbetet handlar om, och visar att vi är mycket osäkra att avgöra korrekt könstillhörighet till feminin eller maskulint rörelse. Det överliggande syftet med arbetet har varit att utforska en grundläggande bas av nyckelrörelser som utgår från tidigare studier som är definierbara med vår uppfattning om vad vi anser vara maskulint och feminint i mänsklig gång. Jag har använt mig av point-light metoden för att visa rörelserna för respondenter för att minimera risken att de deltagande respondenterna grundar sina svar på faktorer som utseende och kroppsform.

Som ett led i den internationella harmoniseringsprocessen inom redovisningen ska alla noterade bolag i Sverige från och med 1 januari, 2005 följa de Europeiska redovisningsstandarderna IFRS på koncernnivå. För svenska företag innebär detta stora förändringar för redovisningen eftersom att IFRS skiljer sig mot tidigare inhemska rekommendationer. Historiskt sett har ett av de mest kontroversiella områdena inom redovisningen varit goodwill och frågan om dess värdering. Den 31 mars 2004 publicerade IASB standarden IFRS 3 som behandlar redovisning av företagsförvärv. Denna rekommendation innebär att Europeiska företag för första gången följer gemensamma regler kring goodwill.

Miljötänkande och samhällsansvar får allt större uppmärksamhet i dagens samhälle. Utifrån det tvingas företag till en större medvetenhet beträffande dess samhällsansvar. Till följd av det upprättar allt fler företag separata hållbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhällsansvar kan få ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstått en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att på detta sätt uppnå en konkurrensfördel har lett till att många hållbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer än redovisningar som genomgått en oberoende granskning.

Bakgrund: Vid överrapportering används oftast envägskommunikation där informationen utgår från en person och tas emot av en annan, utan möjlighet till att ställa följdfrågor. Bristande kommunikation inom vården är idag en stor bidragande faktor till feltolkningar, missförstånd och att viktig information kan gå förlorad. Kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) hjälper till att strukturera och säkerställa informationsöverföringen vid överrapportering. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur specialistsjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning upplever SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats har använts i denna studie.

Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att få hjälp med att ta fram en handlingsplan för sociala medier. Skolan vill börja använda sig av sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska använda sociala medier.Handlingsplanen skulle hjälpa lärarna att kommunicera via sociala medier och lägga upp strategi för hur mediet kan användas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie där tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lärare på kulturskolan och därefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prägel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur användande av sociala medier ska gå till.Projektets slutsatser är att det är viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar på hur marknadsföring via sociala medier ser ut på olika plan i form av strategisättande men även en del om hur manualer skrivs och vad man ska tänka på..

Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen som förväntas öka i antal eftersom studiervisar att screening minskar dödligheten i kolorektalcancer. Patienten kan i vissa falluppleva undersökningen som smärtsam och obehaglig. Sjuksköterskan har enbetydelsefull roll i omvårdnaden. Syftet med studien var att belysa faktorer sompåverkar upplevelsen av smärta och obehag vid en koloskopiundersökning utansedering. Metoden var en litteraturstudie baserad på 19 vetenskapliga artiklar som harkvalitetsbedömts enligt protokoll.

Problem Utgångspunkten för kvalitetskontrollen är EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssäkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte på alla kvalificerade revisorer som är ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillämpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byråerna har ofta ett byråinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrå finns sällan något internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför då substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrån och till Kvalitetsnämnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

En studie av föreställningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. Frågeställningen besvaras med hjälp av en innehållslig idéanalys bestående av två analysfrågor med en rad följdfrågor. Den första analysfrågan söker hur det gudomliga förstås hos de olika teologerna, följdfrågorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrågan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrågorna söker om relationen är intern eller extern, om det är en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om människan har något särskilt ansvar inför det gudomliga. .

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka skattemässiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att fastställa vilken norm för varje situation som är mest fördelaktig ur ett skattemässigt perspektiv. Vi bestämde oss för att utgångspunkten för vår studie skulle vara Redovisningsrådets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt är vår bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltäckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN är förvisso de som har uppdraget att upprätthålla god sed, men de har inte kommit lika långt i ambitionen att täcka in alla händelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

Bakgrund Diabetes typ II är ett globalt och nationellt växande hälsoproblem. Lågkolhydratkost har väckt debatt i samhället, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar måttlig lågkolhydratkost som en av flera primära alternativ till kosthållning för patienter med diabetes typ II.Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gällande lågkolhydratkost vid diabetes typ II.Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård.Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav måttlig lågkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. Farhågor för att lågkolhydratkost, främst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra negativa hälsoeffekter skildrades. Medvetenheten gällande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade.Slutsats Medvetenhet och kunskap gällande lågkolhydratkost som kosthållning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård.

Dokumentation av en Tävlingsprocess - Jøssingfjords Stenbrottsmuseum Avsikten med detta examensarbete var att utföra en tidsbegränsad tävling och samtidigt dokumentera arbetsprocessen. När tävlingsförslaget var färdigställt analyserades processen och resultatet. En strategi för hur projektet skulle arbetas vidareformulerades sedan.Målet var att hitta en personlig dokumentationsform som skulle ge en bra översikt av arbetet och som förhoppningsvis också skulle kunna användas för att hitta eventuella svagheter eller negativa mönster i den egna arbetsprocessen.Vid slutgenomgången ska projektet beskrivas genom processen tillsammans med de reflektioner jag och mina handledare har haft under projektets gång.Programval:Jag valde att använda programmet från en tävling som var aktuell när examensarbetet började. Tävlingen var ett stenbrottsmuseum i södra Norge. Initiativtagare var Dalarne rådet och programmet .

Vi har i vår studie inriktat oss på att undersöka fastighetsbolag då de genom olika tolkningar av Redovisningsrådets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. Syftet med vår uppsats har varit att förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vår undersökning är agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgår ifrån att aktörer handlar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners påverkan på kollektivets beteende. Med utgångspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för våra statistiska tester utifrån vilka vi förklarar varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar.Vår undersökning har utgått ifrån sekundärdata som främst är hämtad ur årsredovisningar.

Denna uppsats behandlar problemområdet rörande multikanalmarknadsföring för ett läkemedelsföretag, i nuläget och i framtiden. Syftet med uppsatsen är att identifiera de digitala kanaler som företaget ?Medikamentus? använder idag i sin marknadsföring, och vidare, att ge indikationer på möjlig utveckling för dessa kanaler samt eventuella nya kanaler för framtiden.Med multikanalmarknadsföring avses marknadsföring av t ex ett företags produkter, och då detta sker via fler kanaler samtidigt, t ex via TV-reklam, Internet och en e-detailingaktivitet.Uppsatsen kommer att fokuseras på att göra en inventering av de digitala kanaler som företaget ?Medikamentus? använder idag i sin marknadsföring, samt att ge indikationer på möjlig utveckling för marknadsföring av företagets produkter via dessa kanaler samt eventuella nya kanaler för framtiden, för målgruppen läkare. Företaget använder digitala kanaler för marknadsföring mot patient i första hand idag, och vill undersöka hur dessa medier kan utökas i användandet riktat mot läkarkåren.Till grund för uppsatsens teoriavsnitt ligger litteraturstudier inom CRM (Customer Relationship Management) och koncept inom marknadsföring genom digitala kanaler inom läkemedelsbranschen. I uppsatsens empiriavsnitt ingår sammanfattningar från intervjuer med medarbetare inom ?Medikamentus? organisation.Analys, slutsats och rekommendation visar att ?Medikamentus? har en god uppfattning om vilka tjänster som fungerar idag och hur dessa kan vidareutvecklas.

Syfte: Syftet är att på Liseberg undersöka chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrån ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning där 70 stycken enkäter skickades via mail till samtliga chefer på Liseberg, för bearbetning av data användes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön är god. De ger uttryck för att ha gott stöd från sina chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva inställning uttrycker majoriteten av cheferna att de fått fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsområden. Flertalet av cheferna uppger att man ofta eller nästan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivån bland Lisebergs chefer är betydligt lägre än i jämförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..