Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

I perioden 1997-2003 ökade sjukfrånvaron i Sverige marknad och sjukfrånvaroproblematiken blev en politiskt viktig fråga. En rad utredningar initierades av staten varav flera avsåg företagshälsovårdens roll i sjukfrånvaroproblematiken. I takt med att ökningen i sjukfrånvaron fick allt mer uppmärksamhet i media intensifierade staten sina försök att hejda ökningen, och sjukfrånvaroproblematiken flyttades högre upp på den politiska dagordningen. Uppsatsen syftar på att granska företagshälsovården och dess roll i samhället som ett verktyg i kampen mot ohälsan i arbetslivet. Detta kommer att göras genom att granska de rättsregler som finns förknippade med företagshälsovård och huruvida dessa rättsregler fungerar så som staten hade tänkt.

Många patienter vårdas varje år på sjukhus. Vårdtiden innebär en stor omställning för patienten eftersom den bidrar till en förändrad situation där patienten kan uppleva bristfällig kontroll över det privata. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att behandla patientens sjukdom och samtidigt i omvårdnaden arbeta för att patientens personliga sfär bibehålls. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens per¬sonliga sfär i omvårdnaden under vårdtiden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 14 veten¬skapliga artiklar.

AbstractDenna uppsats belyser hur rekrytering av behandlingspersonal går till på sex HVB-hem (Hem för vård eller boende). Syftet var att undersöka vilka kompetenser som efterfrågades av cheferna. Frågeställningarna berör huruvida rekryteringsprocessen på HVB-hemmen vilar på vetenskaplig grund samt hur den slutgiltiga bedömningen av kandidaterna görs. Uppsatsen genomfördes med utgångspunkt i teorier om rekryteringsprocessen, kompetens, intelligens och personlighet. Sex chefer eller biträdande chefer intervjuades om rekryteringsprocessen på respektive HVB-hem.

Merparten av det svenska folket kan idag räkna med att vid arbetslivets slut erhålla viss ersättning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sägas bygga på tre delar, dels allmän ålderspension som tillhandahålls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsäkringssystemet, dels tjänstepension som kompletterar den allmänna pensionen, vilket utgör utfästelser till viss pensionsrätt av arbetsgivare gentemot sina anställda. Utöver detta kan var och en välja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande. Ett sådant privat sparande är för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och därmed inte är anställd och berättigad tjänstepension. Även för dom som genom sin anställning erhåller tjänstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.

Syfte: I denna studie vill jag undersöka hur rekryteringsprocesser, gruppdynamik och motivationsfrågor behandlas inom kommunal och privat parkförvaltning. Dessa frågor behandlas inom ramen för Human resource management, som handlar om att ta till vara på målen för organisationer och medarbetares behov att utvecklas på jobbet. Med en ämnesinriktad litteratur och en kvalitativ intervjuteknik vill jag undersöka de frågor som aktualiseras av dem som arbetar inom kommunal regi och i privat företagande. Frågorna delades upp i ämnesområdena; organisation, rekrytering, medarbetare, motivation och gruppdynamik. Metod: Intervjuerna studerades ingående och vid upprepade tillfällen för att få en uppfattning om var kärnan i informationen som informanterna delgivit mig låg. Därefter analyserades texterna och resultaten delades in i teman; synen på organisation och rekrytering/motivation och karriärmöjligheter och gruppdynamik på arbetsplats. Slutsats: Det visade sig att ledarna till stor del litar på medarbetarnas förmågor att hitta motivation och att arbeta tillsammans i grupper.

Idag väljer många företag och kommuner att placera data i molnet istället för på en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella. Datainspektionen har påpekat brister i hur två kommuner använder molntjänster för att lagra personlig data då de ställer sig tveksamma till molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena. I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska personuppgiftslagen fungerar när data läggs ut i en molntjänst. Resultatet av uppsatsen kommer även visa på de olika säkerhetshoten som finns i molnet och se vad säkerhetsexperter säger för att ta reda på om kommuner och företag är medvetna om och uppmärksammar samma hot. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjänster mot molnet, privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom säkerhet från Blekinge Tekniska Högskola, BTH.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya ämnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det såg där ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det här påpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till ämnesplanen. Förändringen förstås mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrånbåde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv.Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 säger om existentiell reflektion i ämnet religionskunskap. Arbetet har två frågeställningar.

Titel ?Det sitter i ryggmärgen? ? En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalisterFörfattare Caroline Hanner & Rebecca JohanssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2012Handledare Nicklas HåkanssonUppdragsgivare Ulrika Hedman, JMGSidantal 46 sidor (exklusive bilaga)Antal ord 17 584 ordSyfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur frilansande journalister som bloggar resonerar kring sitt bloggande i förhållande till sin journalistroll.Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie har visat att dessa frilansjournalister bloggar för att marknadsföra sig själva, kunna påverka, hålla sig uppdaterade, det är ett fritt medium, kunna interagera med sinaläsare samt att de finner det roligt. De tycker att de pressetiska reglerna ska och bör appliceras på bloggen. Detta för att ha förtroende hos läsarna. Dock är de motsägelsefulla i sina svar, och faktorer som tidspress och liknande gör att det inte alltid tycks vara lika lätt och självklart i praktiken.

Samhället erbjuder flera vägar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvägarna idag är privat frisörskola och gymnasial programskola. Den här uppsatsen har varit inriktad på att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program på gymnasiet och fristående skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som är godkända av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret på den frågan är inte given. Nej, en handfull intervjuer av åtta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgått privat utbildning godkänd av SFF, har lättare att få anställning som frisör beroende på vilja intresse och motivation.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrningför att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl.Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet.

Denna studie fokuserar på yrkeskunnandet på Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesområden samtinom fritids- och friskvårdssektorn och har yrkesutgångar som väktare, personlig assistent,elevassistent, personlig tränare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsättning. Eleverna uppmanas att skaffa sig både en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien är att öka förståelsen för yrkeskunnandet på nyaBarn - och fritidsprogrammet.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syftet med denna undersökning var att se om och vilken inställning den yrkesverksamma läraren har till sambandet mellan elevernas nivå av självinsikt samt självförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stärka ovanstående faktorer för att underlätta för eleverna. De frågeställningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma läraren på sambandet mellan självinsikt samt självförtroende och dessa faktorers inverkan på skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma läraren med att förbättra elevernas självinsikt samt självförtroende och i sådant fall hur? Som metod vid insamlandet av material användes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma läraren i denna fallstudie anser att självförtroendet samt självinsikten har inverkan på elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmärksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lärarens viktigaste arbetsuppgifter.