Tillit i det vårdande mötet är något som har uppmärksammats mer och får en större betydelse i vårdandet. Tillit är många gånger något som upplevs som självklart att den bara finns där. En semantisk analys av begreppet tillit gjordes för att finna de synonymer som bäst beskriver begreppet. Syftet med arbetet var att belysa hur tillit kommer till uttryck i vårdandet. Studien bygger på en litteratur studie som efter ett urval resulterade i fyra artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförändringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförändringar. Undersökningens urval bestod av fyra män och tre kvinnor från varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförändringar såsom ökad självacceptans och minskad droganvändning, en mer konstruktiv inställning problem och motgångar samt förhöjda känslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bättre psykisk hälsa och ökat välbefinnande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: Lärarstilar, Att nå eleverna och Existentiella frågor.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes påverkar vardagen för resten av livet. Allt fler barn drabbas av diabetes och som lärare innebär det att chansen att få möta dessa barn i skolan ökar. För barn i skolåldern kan sjukdomen påverka skolarbetet. Syftet med denna rapport är att undersöka hur diabetes påverkar inlärningsförmågan, samt undersöka vad en lärare behöver förstå angående barn med diabetes. Genom att intervjua en flicka med diabetes på mellanstadiet, hennes föräldrar och klassföreståndare har jag fått en personlig bild av hur det är att leva med diabetes i praktiken.

Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämnaett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett missbruk.Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner.

Syfte: Undersökningens syftet var att få kunskap hur olika ledare säger sig arbeta, för att stärka lagandan i arbetsgruppen samt få en bild av deras syn på sitt ledarskap. Teori: Undersökningens resultat blev grunden för hur teoridelen växte fram i undersökningen. Tyngdpunkten av teori återfanns i forskningslitteratur med undantag av någon artikel. Metod: Undersökningen byggde på den kvalitativa forskningsansatsen. Tanken var att skapa en förståelse och en närhet till informanterna för få kunskap om hur olika ledare säger sig arbeta, för att stärka lagandan i arbetsgruppen samt få en bild av deras syn på sitt ledarskap.

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjälvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stadutvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden,Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förståelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrån transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat derasväxande i sitt ledarskap.

Det kan många gånger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i längden vara påfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, när den fungerar väl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsättas för. Svaret på det är så enkelt som att vara två. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som främjar eller hindrar ett framgångsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet..

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt vid tolkning av testamente, att behandla problematiken kring tolkning av testamente samt redogöra för de bestämmelser som inskränker en testators frihet att testamentera bort kvarlåtenskap. Uppsatsen bygger på analyser som genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod där lagar, förarbeten, rättsfall och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente är en strängt personlig rättshandling som uttrycker den avlidnes vilja om fördelning av kvarlåtenskap. Lagstiftaren ställer vissa formkrav för upprättande av ett testamente samt begränsar även i viss mån testationsfriheten. Om ett testamentes innehåll är oklart blir det föremål för tolkning.

In this multistudy the aim was to measure the effect of mindfulness and yoga in negative stress. Is it possible for yoga and mindfulness to increase awareness and acceptance to inner and outher circumstances? Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) has shown good results in how to cope with negative stress and how to stay calm in a stressful envirorment. The qualitative study where Visby Yoga Center and Stockholm Yoga Shakti attended in a survey. Correlation showed no relationship between stress and mindfulness and no significant value, n=20, Cohens d=0,16.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

Den här uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger väljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka estetiska uttrycksformer som är mer eller mindre framträdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet där barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, från tre förskolor, för att ta reda på vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett på estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.

Allt fler personer med demens bor hemma längre, vilket medför att anhöriga får en viktig roll. För att kunna hantera denna livssituation och dess eventuella upplevelse av stress använder anhöriga olika copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka hur anhöriga kunde uppleva och hantera situationen av att vårda en demenssjuk anhörig i det egna hemmet. Studien är en litteraturstudie och inkluderade åtta artiklar där ingående studier var av kvalitativ design. Den manifesta innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: finna lösningar, utveckla förståelse, personlig mognad och fördjupad relation.

Syftet med studien är att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör.